En säkerhetskopia av mänsklighetens samlade kunskap landar snart på månen

Att säkerhetskopiera sina filer, sina digitala foton, filmer och texter, det hör ju till de här sakerna som man gärna skjuter upp till senare. För det tycks ju aldrig finnas tid eller en lämplig hårdskiva liggandes i knutarna.

Sedan harmar det ju när olyckan är framme och alla bilderna från kusin Antons bröllop går upp i digital rök. Speciellt om det råkade vara så att man var kusin Antons bröllopsfotograf.

Tänk då att samma sker i jättelik skala. Att det går för oss som det gick för dinosaurierna. En enorm asteroid kommer och förintar inte bara mänskligheten utan all vår samlade, kollektiva kunskap, alla våra texter och bilder.

Borta för evigt. Som om vi aldrig hade existerat överhuvudtaget.

Lyckligtvis så finns det de som tänker på de här sakerna helt på allvar. Och gör någonting åt saken dessutom. Som till exempel den amerikanska icke-vinstdrivande stiftelsen Arch Mission Foundation eller AMF, grundad 2015.

Den har tagit det på sitt ansvar att göra säkerhetskopior av hela den mänskliga civilisationens samlade kunskap och förvara kopiorna på ett tryggt ställe – som på månen till exempel.

Första privata månlandaren

Förra veckans torsdag lyfte en av SpaceX Falcon 9-raketer från Cape Kennedy i Florida. Med ombord hade raketen en israelisk rymdfarkost vid namn Beresheet, som är på väg till månen, där den om några månader - om allt går enligt planerna - blir den första privata månfarkosten som landar på månen.

Ombord på Beresheet finns, i sin tur, en disk, en skiva som innehåller omkring trettio miljoner sidor text och bild i digital form.

Skivan, med namnet The Lunar Library, månbiblioteket, är stor som en DVD-platta ungefär. Men den är indelad i 25 tunna lager av nickelfilm som enligt AMF ska kunna motstå strålning och extrema temperaturer och alla andra utmaningar som rymden bjuder på. Inte i ett år eller två, men i miljarder år.

Ingen har testat materialets hållbarhet på lång sikt, självklart, men på AMF menar man att skivan mycket väl kan hålla ut längre än själva månen.

På den här skivans översta fyra lager finns någonting i stil med 60 000 tidningssidor av små, analoga bilder som man kan titta på med ett vanligt, optiskt mikroskop.

Där ingår också en sorts användarhandbok med en snabblektion i mänskligt språk - det kan ju vara utomjordingar som hittar den - och instruktioner för hur man ska göra för att komma åt den komprimerade, digitala informationen på resten av skivan.

Wikipedia på månen

Bland all text som finns sparad på skivan återfinns mer än 25 000 böcker, otaliga ordböcker och data rörande mer än 5 000 jordiska språk. Och så finns där såklart en fullständig kopia av hela Wikipedia.

- Tanken med månbiblioteket är att sprida tillräckligt med säkerhetskopior på olika håll i solsystemet, så att vårt dyrbara kunskapsarv aldrig ska kunna gå förlorat, säger Nova Spivack, en av AMF-stiftelsens grundare i en intervju för CNET.com.

Det här är alltså inte första gången som AMF-stiftelsen skickar ut sina säkerhetskopior i universum. Då Elon Musk sköt ut sin berömda röda sportbil mot Mars i samband med testflygningen av Falcon Heavy-raketen i fjol, då fanns det också en dylik säkerhetskopia ombord.

I handskfacket på den röda Tesla-roadstern fanns det ett stycke kvartsglas där AMF hade lasergraverat författaren Isaac Asimovs Stiftelsetrilogi, en av science fiction-litteraturens hörnpelare.

Metoden att använda laser till att gravera in information i digital form i kvartsglas är en bra metod om man har information som man vill bevara för kommande generationer – hur långt i den avlägsna framtiden de än må leva.

Läsbart om 14 miljarder år

Metoden kallas 5D-laseroptisk dataförvaring, och borde enligt beräkningarna producera ett arkiv som är fullt läsbart ännu om 14 miljarder år, lika länge som universum har existerat just nu.

Kvartsen sägs tåla kosmisk strålning och temperaturer på upp till 1000 grader Celsius. Självklart tål den också nedfrysning och vatten. Om arkivet skulle trilla ned på Jupiters ismåne Europa, till exempel.

Kvartskuben i handskfacket på Elon Musks rymd-roadster kommer med andra ord att vara fullt läsbar i alla de miljoner eller miljarder år som bilen kretsar på sin ändlösa bana runt solen.

AMF-stiftelsen har för övrigt testat den här sortens rymdburna arkiv redan tidigare i form av en Cubesat-satellit med en kvartskopia av Wikipedia ombord.

Motiveringen bakom den här sortens kosmiska säkerhetskopior är som sagt att se till att vår civilisations samlade visdomar och kultur inte går helt och hållet åt pipan om vi skulle drabbas av ett asteroidnedslag eller ett förödande globalt kärnvapenkrig. Eller om klimatförändringen skenar riktigt svårt utom kontroll.

Som AMF-stiftelsens grundare Nova Spivack själv konstaterar:

- Även om jag är optimist gällande mänsklighetens chanser för att ta sitt ansvar och gardera sig mot den här sortens planetomfattande katastrofer, så är det också klokt att ha en plan B, bara ifall att.

- I stället för en enda kopia på en enda plats, är vår plan att skicka ut flera kopior till flera platser. Och att skicka ut uppdaterade versioner av de här arkiven med jämna mellanrum.

Arkiv också till Mars?

AMF-stiftelsen har redan planer på att bidra till ytterligare en månexpedition under de kommande åren. De planerar dessutom att sända sina arkiv till Mars.

Men de planerar också arkiv som ska skickas ut i tomma rymden, till de så kallade Lagrangepunkterna som omger jorden, där de kan sväva i tomheten i all framtid.

Planer på att sänka ned arkiv i djupa grottor här på jorden finns också.

Vad säkerhetskopiorna på månen och Mars beträffar så har de en annan funktion, förutom att bevara vår samlade kunskap för all framtid. Tekniken bakom rymdarkiven kan också komma att utgöra kärnan i ett framtida interplanetärt internet, säger Spivack.

- I takt med att vi blir en rymdfarande civilisation så kommer vi att behöva sätt att frakta stora mängder data runt i solsystemet och sätt att skydda data, både under resans gång och framme, på plats och ställe.

Landning i början av april

Men om framtida månfarare – eller utomjordiska civilisationer, för den delen – ska få en chans att fördjupa sig i mänsklighetens samlade kunskap från 2019 så måste den kunskapen först nå fram till månen i ett stycke. Månlandaren Beresheet behöver lyckas i sitt uppdrag att landa tryggt på månen.

Först ska farkosten genomföra en serie komplicerade manövrar och förbiflygningar runt jorden för att få upp farten tillräckligt för att frigöra sig från jordens gravitation och ta sig över till månen. Där ska den sedan som sagt landa.

Och som det nu ser ut så kommer det här att ske omkring den 11 april. Och det skulle ju vara fint, med tanke på att det inte är långt ifrån 50-årsjubileet för den första månlandningen, Apollo 11 och Neil Armstrong.

Apollo vaddå? Neil vemdå, kanske utomjordingarna undrar som besöker månen om fyra miljarder år eller så. Lyckligtvis kan de då slå upp också den händelsen i Arch Mission Foundations säkerhetskopia av Wikipedia som de hittar liggande i månsanden.