Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Maria har haft diabetes i 26 år - och drömmer om ett botemedel

Från 2019
Uppdaterad 09.04.2019 09:05.
Maria Holmberg och Märta Westerlund promenerar på en skogsväg i Pargas.
Bildtext Maria Holmberg (till vänster) diskuterar med Märta Westerlund i tv-serien Fem fenomen inom medicin.
Bild: Marika Hill/Five corners production

Maria Holmberg insjuknade i diabetes typ 1 när hon var nio år gammal. Mycket har gått framåt sedan dess. Men Holmberg, som medverkar i avsnitt tre av Fem fenomen inom medicin, drömmer ändå om ett botemedel.

Under huden - immunsystemet finns i tarmen - Spela upp på Arenan

Holmberg tycker egentligen inte om att laga mat, men gör det ändå ofta.

- Det är svårt att hitta färdig mat som är blodsockervänlig.

Hon har haft diabetes i 26 år.

- Förståelsen för vad sjukdomen innebär är ganska dålig. Namnen är lite olyckliga, att det heter diabetes typ ett och typ två, när det egentligen är två helt olika sjukdomar. Folk kopplar lätt ihop de här två.

En av mina största följdsjukdomar är vad sjukdomen har gjort åt min kropp och vad den kommer att göra åt den på sikt.

Rädsla för följdsjukdomar

Många som har haft diabetes lika länge som Holmberg, har redan drabbats av följdsjukdomar.

- En av mina största är vad sjukdomen har gjort åt min kropp och vad den kommer att göra åt den på sikt. Jag är nog rädd för alla följdsjukdomar kopplade till diabetes.

I dag görs en del organtransplantationer på patienter med diabetes. Oftast görs bukspottstransplantationen i samband med en njurtransplantation. Sådana här dubbeloperationer har gjorts i Finland sedan 2010.

Det är ändå inte många med diabetes som kvalar för en operation, det handlar om patienter där diabetes gör stor skada på njurarna. I övrigt ska patienten vara i gott skick, vara under 50 år gammal och inte ha ett för högt BMI.

- Som jag har förstått det är riskerna för att organet stöts bort eller att man får nedsatt immunförsvar fortfarande ganska stora. Men skulle möjligheten finnas och man skulle veta att det är riksfritt, så är det nog någonting jag gärna skulle överväga, säger Holmberg.

Hypohund varnar diabetikern om lågt blodsocker

Maria Holmberg har hunden Ebba, som inte är någon hypohund, utan en kantarellhund.

- När vi skaffade Ebba funderade jag på att gå en diabeteshundkurs, men det blev inte av. Men om jag skaffar en hund i framtiden så skulle det nog kunna vara en hypohund.

En så kallad hypohund kan nosa sig till för svängingar i blodsockret och varnar diabetikern om blodsockret är för högt eller för lågt.

Maria Holmberg har bloggat om sin diabetes i ungefär tre år nu.

- Före det hade jag öppnat mig lite om sjukdomen på Facebook. Men jag var inte den som sa "Hej, jag heter Maria och har diabetes" och är kanske inte det i dag heller.

Vården har tagit stora kliv framåt

För Maria Holmbergs del har vården gått mycket framåt under de år hon haft diabetes typ 1.

Ännu för fyra år sedan måste hon mäta sitt blodsocker med en blodsockermätare och sticka sig med insulinpennor. Sedan fick hon sin CGM-mätare som är en apparat som kontinuerligt mäter blodsockret. Den skickar blodsockervärdena till en apparat som larmar om blodsockret är för högt och för lågt.

Med hjälp av en insulinpump som hon har på sig dygnet runt, doserar hon själv sitt insulin.

- Det är helt otroligt hur mycket det har gått framåt.

En kvinna med diabetes visar för programledare Märta Westerlund hur hon doserar sitt insulin.
Bildtext Maria Holmberg visar Märta Westerlund hur hon doserar sitt insulin med hjälp av en insulinpump.

Hoppas på botemedel

Holmberg har en speciellt modern apparat som dessutom skickar all info till en app i telefonen. Där kan Holmberg se all historik och också skicka den till sin läkare.

- Jag tror personligen att vi går allt mer mot digital vård. Jag kanske inte behöver besöka sjukhuset så ofta i framtiden.

Vad hoppas du att framtiden ska föra med sig när det gäller diabetesvård?

- I mina vildaste drömmar hoppas jag på ett botemedel, till exempel en riskfri organtransplantation. Men fram till dess hoppas jag att vårdmaterialet blir ännu mer avancerat. Jag måste ännu göra ganska mycket själv i och med att apparaterna inte kommunicerar sinsemellan.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln