Finland kan vara koldioxidneutralt om 20 år - men skogarna måste vårdas och människorna ändra sin livsstil

Finlands skogar, industrin och människorna spelar nyckelroller om Finland faktiskt ska bli koldioxidneutralt. Målet nås möjligen redan kring 2040, tio år tidigare än vad man siktat på, visar en färsk rapport.

Målet för koldioxidneutralitet är just nu inställt på 2045.

- Det positiva budskapet är att Finland verkligen har chans att bli koldioxidneutralt. I skenet av resultaten kan detta bli verklighet på 2030- eller 2040-talet, säger teamledaren Tiina Koljonen vid Teknologiska forskningscentralen VTT till Yle.

Finländare måste ändra sitt konsumtionsbeteende

Rapporten Utveckling av utsläpp och sänkor inom jordbruket och sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk fram till 2050 visar dock att det krävs riktigt stora ansträngningar för att en balans mellan utsläpp och sänkor ska uppnås.

Forskarna säger att vanliga finländares konsumtionsvanor måste ändras väsentligt om målet ska nås; det gäller bland annat mat, boende, transporter och alla slags inköp.

Finländarna är i princip positivt inställda till skärpta klimatkrav - men samtidigt vill man inte ändra på på något väsentligt i livet.

För industrins del gäller det att både minska på utsläppen och att ta till vara den koldioxid som uppstår vid produktionen.

Trots drastiska åtgärder kommer Finlands ekonomiska tillväxt inte att lida - i rapporten granskades fyra olika vägar för att minska på utsläppen, och i samtliga fördubblades bruttonationalprodukten från den nuvarande fram till 2050.

Detta bör göras i praktiken för att vi ska uppnå målet på 85–90 procents utsläppsminskning till 2050:

• Utsläppen bör minska rejält inom alla verksamhetssektorer, till exempel energiproduktionen, trafiken, boendet, lantbruket och industrin

• Skogarnas förmåga att binda kol bör förstärkas

• Koldioxid måste börja avlägsnas ur atmosfären med hjälp av teknologi

• Energianvändningen bör effektiveras inom alla samhällsområden

Vårt gröna guld värt att vårda

Skogarna är avgörande för utvecklingen av nettoutsläppen av växthusgaser i vårt land - den förbättrade förmågan att uppta koldioxid framöver beror på skogarnas nuvarande fördelaktiga struktur.

Skogarnas funktion som kolsänkor kan med bra skogsvård fördubblas fram till år 2050 jämfört med nuläget.

En balans mellan utsläpp och sänkor innebär att sänkorna på årsbasis avlägsnar koldioxid eller andra växthusgaser ur atmosfären i lika stor utsträckning som den mänskliga verksamheten har tillfört.

Hos oss kan en balans uppnås genom minskade utsläpp och genom att förstärka sänkorna cirka 1,5-falt jämfört med nivån 2015.

Planteringen av gran i söder börjar märkas

Koldioxupptagningen har ökat i synnerhet tack vare unga granskogar i Södra Finland - granodlingen kom i gång i stor skala under senare hälften av 1990-talet och börjar ge resultat.

Kolsänkan 2050 varierar i de olika scenarierna som räknats ut i rapporten till mellan 50 och 110 miljoner ton koldioxidekvivalenter, beroende på avverkningsvolymerna och växtförhållandena.

Skog får inte avverkas för kraftigt om man vill uppnå maximal positiv effekt.

Plantering av skog på övriga landområden som inte används till annat - exempelvis tidigare odlingsmark - ökar Finlands chanser att uppnå koldioxidneutralitet, slår forskarna bakom rapporten fast.

Lantbruket återigen under lupp

Lantbrukssektorns utsläpp av växthusgaser kunde minskas med 30 procent från nivån 1990 till 2050 utan att volymen i den inhemska produktionen just minskade - men det förutsätter förändringar i användningen av nuvarande torvmarker.

Den största positiva koldioxideffekten inom lantbruket kommer av att torvmark inte röjs till åkermark, genom att låta växttäcket växa och att reglera vattenhushållning på torvområden.

Plantering av skog på torvmarker är också effektivt, men effekten märks först efter en längre tid.

Om man vill uppnå en större utsläppsminskning än 30 procent inom lantbruket innebär det minskad inhemsk matproduktion, alternativt att konsumenternas kost blev mer växtbaserad.

Men inget är entydigt: Olika energilösningar inom lantbrukssektorn kan antingen minska på utsläppen genom att energibruket av torv upphör eller öka på dem genom att mark röjs för utbyggnad av vindkraft.

Flera städer eftersträvar koldioxidneutralitet

Många städer och kommuner i Finland har meddelat att de eftersträvar koldioxidneutralitet. Bland annat Åbo vill uppnå koldioxidneutralitet 2029 och Helsingfors år 2035.

Städer utomlands som kan nämnas i sammanhanget är Köpenhamn (2025) och Oslo (2030). Berlin, liksom många andra storstäder, eftersträvar koldioxidneutralitet före 2050.

Ingen av städerna har dock som mål att minska sina egna utsläpp till noll, men med hjälp av olika kompensationer (exempelvis byte av förnybar energi mot utsläppskvoter) räknar de med att kunna förklara sig utsläppsneutrala fram till önskat datum.

Statsrådet finansierade utredningen som 90 forskare från 40 organisationer var med om att göra. Arbetet inleddes innan Klimatpanelen IPCC kom med bud om att temperaturen inte ska stiga över 1,5 grader. För Finlands del innebär det en utsläppsminskning på upp till 130 procent.