Vilka skolor lönar det sig att renovera och var ska det byggas nytt? Pargasskolornas framtid stakas ut under våren

Flera skolhus i Pargas är i behov av omfattande renoveringar. Det gäller bland annat Sarlinska skolan, Paraistenseudun koulu och finska gymnasiet.

Innan staden går vidare med renoveringsplaner vill lokalpolitikerna veta mer om läget med alla stadens skolfastigheter och fastigheter inom småbarnspedagogiken. Rapporten ska vara klar i maj och ta ställning till var det lönar sig att renovera och var det lönar sig att helt bygga om.

En arbetsgrupp som ska leverera utredningen tillsattes i början av veckan.

Går man in för att renovera skolhusen har kostnaderna för Sarlinska skolan och Paraistenseudun koulu uppskattats till sammanlagt cirka 2 miljoner euro. Skolorna har båda liknande problem med inomhusluft, fuktskador och luft som kommer in på fel ställen. Personalen i skolorna har i veckan fått information om fastigheternas skick.

I Sarlinska skolan kommer man redan i sommar att förnya ventilationen, en åtgärd som planerats redan tidigare och som det reserverats pengar för.

I årets budget har 1,3 miljoner euro reserverats för gymnasieskolan Paraisten lukio, men renoveringen har lagts på is tills utredningen är klar. Verksamheten har tillfälligt flyttats till Axxell.

Detsamma gäller planerna för Sunnanbergs skola. Byggandet av ett nytt skolhus skulle ha börjat redan i höstas, men planeringen avbröts efter att ett rivningstillstånd för ett av de gamla skolhusen inte beviljades. Nu väntar man med att fatta nya beslut.

Har tiden gått förbi skolhus från 1950-talet?

Utbildningschef Ulrika Lundberg är med i arbetsgruppen som ska utreda skolhusen. Lundberg vill att man noggrant överväger vad som är vettigast, och att man utöver det byggnadstekniska och budgetmässiga också ska fundera på hur väl nuvarande skolhus lämpar sig för modern undervisning.

- Vi måste fundera också på verksamheten, det ska vara funktionella och ändamålsenliga utrymmen.

- Givetvis ska vi samtidigt också beakta ekonomin, vi måste ju vara realistiska. Men det är också viktigt att se på hur skolhusen fungerar.

Undervisningen har förändrats och de långa korridorerna med rader av klassrum motsvarar enligt Lundberg inte moderna behov.

- Man tenderar glömma bort att de byggnader som byggdes på 50-talet inte motsvarar de krav som ställs idag. Vi behöver flexibla och inspirerande lärmiljöer som är trevliga för lärare och elever att verka i.