Sari Essayah: Barnvänlighet ska föra Kristdemokraterna till valseger - föreslår en tusenlapp till varje nyfödd
Med fokus på barnfamiljer och äldreomsorgen hoppas Kristdemokraterna öka på sina platser i riksdagen. Men partiet har inte lyckats få samma vind i seglen i Finland som motsvarigheterna i Sverige och Norge.
- Jag tror att åldringsvården blir en stor fråga, och så asylsituationen och immigrationen som helhet, och troligtvis också klimatförändringen.
Så säger Kristdemokraternas ordförande sedan 2015 Sari Essayah när hon räknar upp valets viktigaste teman.
Sari Essayah
Ett centralt tema i kampanjen och valprogrammet är att Finland ska vara barnvänligt. I sin regeringskritik påpekar kristdemokraterna att politiken de senaste fyra åren gått hårt åt barnfamiljerna.
Kristdemokraternas motdrag är att föreslå en barnpeng på 1000 euro för alla nyfödda barn, som ett steg i att åtgärda den sjunkande nativiteten.
- Jag tror inte att någon tänker att de skaffar fler barn för att de vill ha en tusenlapp, men det skulle vara en signal om att samhället vill stöda barnfamiljerna, säger Essayah.
I Estland har en ordentlig höjning i barnbidragen lett till att betydligt fler familjer vill ha ett tredje barn.
- Det ser bra ut. Kanske det är ett exempel för Finland att följa, säger Essayah.
När det gäller familjeledigheterna är kristdemokraterna ett tydligt alternativ till de liberalare partierna: de ser inga stora behov av att ändra på dagens familjeledigheter. De vill ledigheterna mer flexibla men betonar familjens rätt att välja själv.
Oron i samhället ger kristdemokratiska partier stöd
Förutom barnfamiljerna är det äldreomsorgen och företagsamheten som lyfts högt i Kristdemokraternas valprogram. Partiet som går till val med sloganen "Du ska kunna lita på Finland".
Klimatförändringen och flyktingkrisen nämns också i valprogrammet, med vinklingen att de skapar osäkerhet hos finländarna.
Det är just oron i samhället som partiordföranden tar till när hon ska förklara de kristdemokratiska partiernas valframgång i Sverige och regeringssits i Norge.
- Kanske det är att det finns så många frågor som människor är oroliga för. Kanske just kristdemokraternas värden är sådana att man kan lita på dem, och också stöda och rösta på dem.
Vad är det människor är oroliga för?
- Till exempel klimatförändringen, men också invandringspolitiken och att det finns så stora skillnader mellan människogrupper och en polarisering i samhället.
Asylsökande ska tas in genom flyktingkvot
Invandringsfrågan beskriver Essayah som en av de viktigare inför valet. Valprogrammet betonar att invandringspolitiken ska vara ansvarsfull.
Vad har Kristdemokraterna för linje gällande invandring?
- Linjen är den att vi vill stöda sådana människor som behöver hjälp, och då är asylkvoten kanske den bästa vägen.
Kristdemokraterna vill höja flyktingkvoten och Essayah tror att den lämpliga mängden ligger just ovanför 1000 per år. De senaste åren har flyktingkvoten varierat mellan 750 och 1050 personer per år och inrikesminister Kai Mykkänen har föreslagit att kvoten höjs ordentligt, till 10 000.
- Kommunerna har sagt att det är mellan 1000 eller 1500 de har möjlighet att ta emot. Det gäller inte bara vilken kvotnivå vi vill ha utan också hur kommunerna har platser, det här måste göras tillsammans med kommunerna.
Eftersom alla är så oroliga för den sjunkande nativiteten och det ändå finns människor som gärna vill komma till Finland - skulle det inte vara en enkel lösning att ta in flera?
- Det är inte en enkel lösning, och jag vill inte koppla ihop de frågorna. Den hjälp som vi ger sådana som är i läger är en annan sak än hur ska vi stöda nativiteten här i Finland.
I diskussionen efter sexualbrotten i Uleåborg poängterade partiet inte bara att straffen för sexualbrott måste skärps, utan betonade att asylprocessen måste bli effektivare och att det måste gå snabbare att utvisa brottsskyldiga.
Valförbund med Sannfinländarna "Väljarna förstår att valförbund är tekniska"
I Egentliga Finlands valkrets har Kristdemokraterna ingått valförbund med Sannfinländarna. Sari Essayah säger sig inte alls vara orolig för risken att väljarna kopplar ihop partiernas politik.
- Jag tror och vet att finländarna känner vårt valsystem och vet att valförbund alltid är tekniska. Vi har inga gemensamma målsättningar eller politiska linjer.
I opposition trots att överens med regeringen
Kristdemokraterna har fyra år i opposition bakom sig, en roll som inte alltid varit lätt eftersom partiet särskilt i ekonomiska frågor ofta är av samma åsikt som regeringen.
- Det har varit lite svårt i en del frågor, för att SFP och KD skiljer sig från de andra oppositionspartierna där på vänstersidan.
- Men också har vi märkt att ekonomiska linjen i regeringen är ganska hård.
Ja till privatisering men nej till landskapsreformen
Regeringens vård- och landskapsreform kommer Kristdemokraterna att rösta emot. Vården behöver en reform, säger de, men de 18 landskapen är onödiga.
Privatiseringen då, vad säger kristdemokraterna om den?
- Den offentliga sektorn ska vara basen för reformen men vi behöver privatföretag också, vi behöver både och.
De senaste veckornas vändningar kring reformen ger Essayah inte mycket för och är orolig att det minskar på trovärdigheten för politiken. Läget börjar redan likna de mest kaotiska veckorna hon har varit med om i riksdagen, de sista med Alexander Stubbs regering.
Vilka partier Kristdemokraterna skulle vilja se i regeringen den här gången vill Essayah inte säga något om.
- Det är valresultatet som ska avgöra.
Partiledningens mål för valet är åtta platser i riksdagen, en betydande ökning från de fem platser gruppen har i dag.
Enligt opinionsmätningarna ligger Kristdemokraterna på ungefär samma 3,5 procents stöd som vid förra riksdagsvalet, så åtta platser ser det knappast ut att bli.
- Vi har bra kandidater och fulla listor i alla valkretsar, så jag är ganska nöjd med situationen, säger Essayah.
Här kommer du till Yles valkompass
' /%3E%3C/svg%3E)
Yles partimätning – hur skulle finländarna rösta om valet hölls nu?
Se hur partiernas stöd har förändrats.
' /%3E%3C/svg%3E)
