#femtioelvafrågor: Utvecklingspsykologen: Visst är det skillnad på 16- och 18-åringar, men de ungas röster är viktiga i valet

Ergoterapeuten Emma Ulfsson i Pargas undrar om man inte borde sänka rösträttsåldern till 16. Vad är det egentligen för skillnad på en 16-åring och en 18-åring?

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Emmas fråga lyder alltså om man borde sänka rösträttsåldern till sexton år?

I dag är rösträttsåldern i Finland 18 år, och det har det varit sedan 1972. Backar vi ytterligare några årtionden så sänktes den 1944 från 24 till 21 år.

1969 sänkte man den ytterligare, då till 20 år, och tre år senare valde man alltså att lägga rösträttsåldern så som vi har den i dag.

På flera håll har man däremot sänkt gränsen ytterligare. I det senaste kommunalvalet i Estland, 2017, fick 16-åringarna rösta. Och i Österrike röstar 16-åringarna i alla val, det här sedan tio år tillbaka.

Vad händer på två år?

Men vad finns det då för skillnader på 16-åringar och 18-åringar?

Vi frågade Rasmus Isomaa som är docent i utvecklingspsykologi.

– Det finns en del genomsnittliga skillnader. När man är 16 år är man ganska mitt uppe i pubertetsprocessen, trots att man kanske börjar komma ut på andra sidan, men en ganska stor fokus på en själv finns där, och det börjar sedan avta lite när man är runt 18 år.

Isomaa säger att framför allt pojkar i 16-årsåldern är ganska mitt i puberteten.

Tonåren - förändringens tid

Rasmus Isomaa har själv forskat kring ungdomars psykiska hälsa, och i en studie jämförde man 15- och 18-åringar.

– Det var samma ungdomar som vi följde med. Då kunde vi tydligt se att vid 15 år fanns det klart mer psykiskt illamående, som kanske kan knytas till den stora förändringsprocessen i tonåren.

Isomaa menar att många 18-åringar kanske har hittat sig själva i större utsträckning. Hjärnans utvecklingsprocess tar inte slut när puberteten är över, utan fortsätter längre, ändå upp till att personen är runt 25 år.

– Framför allt är det frontalloben som har att göra med våra mest avancerade funktioner som till exempel långsiktig planering, strategisk planering och förmågan att överblicka konsekvenser av beslut.

– Utgår man från det här så kan 18 år vara en ganska låg åldersgräns för rösträtt, säger Isomaa.

Han skulle ändå inte önska att rösträttsåldern höjdes.

– På många plan har ungdomar mycket viktiga tankar kring framtiden, och kanske framför allt sin egen framtid. De lever till viss del också i en annan situation än många politiker, där medelåldern ofta är högre.

Så här tycker riksdagspartierna

Svensk Ungdom har, precis som statsminister Juha Sipilä och Centern, sagt att de gärna skulle se en sänkning av rösträttsåldern till 16 år.

De Gröna skulle gärna ta ännu ett större kliv och också låta 15-åringar säga sitt i valet.

Socialdemokraterna vill avvakta och se hur sänkt åldersgräns för att rösta fungerar i andra länder.

Samlingspartiet och Kristdemokraterna tycker att man skulle kunna göra som i Estland och prova med 16-årsgräns i kommunalvalet.

Vänsterförbundet sa för några år sedan att partiet inte ville ändra rösträttsåldern. Både Blå framtid och Sannfinländarna är på samma linje.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.