Bulvaner, skalbolag och skumma penningaffärer – en läcka avslöjar hur Nordea kopplas till enormt nätverk av penningtvätt

En ny dataläcka, som Yles grävande redaktion MOT har fått tillgång till, avslöjar att hundratals miljoner euro från delvis tvivelaktiga källor har slussats till Nordea-konton. De läckta dokumenten innehåller flera tecken på riskfaktorer för penningtvätt.

Dataläckan avslöjar ett komplicerat nätverk av skalbolag som i flera år har fungerat i hemlighet. Hundratals miljarder euro har slussats igenom nätverket.

Det finns många oklarheter med pengarnas ursprung. Åtminstone en del av transaktionerna verkar ha kopplingar till penningtvätt, alltså transaktioner för att gömma egendom som anskaffats på kriminell väg.

Detta framgår ur en granskning gjord av Yles MOT-redaktion i samarbete med den internationella journalistorganisationen OCCRP.

Bakom nätverket finns en grupp ryska affärsmän. En del av dem hör till president Vladimir Putins innersta krets.

Läckan avslöjar att det har slussats cirka 700 miljoner euro genom bankkoncernen Nordeas konton. Nordea har dessutom haft hundratals skalbolag som kunder. Det är näst intill omöjligt att reda ut vem som står bakom de här bolagen.

Enligt lagen måste banken identifiera sina kunder och utreda varifrån pengarna kommer.

"Varningsklockorna borde ha ringt"

Av de transaktioner läckan avslöjar, har över 200 miljoner euro gått till finska Nordeas konton.

En stor del av transaktionerna är köp av varor och tjänster i finska och andra nordiska företag. Oftast har pengarna kommit från företag som är registrerade i skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna, Panama och Belize.

Transaktionerna innehåller både lagliga och olagliga pengar. Det här gör man för att vilseleda och gömma spåren till pengarna från brottslig verksamhet. I det läckta materialet finns därför transaktioner från både företag med verksamhet och från skalbolag utan egentlig verksamhet.

Ett skalbolag är ett företag utan egentligt kapital och det har ingen aktivitet. Det är inte i sig olagligt, men skalbolag används ofta i kriminell verksamhet. Skalbolag är ofta registrerade i skatteparadis eller i till exempel Storbritannien.

Pirjo Jukarainen som forskat i penningtvätt, anser att MOT:s material är exceptionellt. Jukarainen är forskare vid Polisyrkeshögskolan och docent vid Tammerfors universitet. Hon skrev en nationell riskanalysrapport om penningtvätt år 2015.

- Åhå, det är ganska häftigt. Här har det helt säkert funnits moment där varningsklockorna borde ha ringt, säger Jukarainen.

- Enligt lagen borde banken känna sin kund, förstå bakgrunden till verksamheten och hela tiden följa med verksamheten. Det är helt uppenbart att man här har misslyckats. Man borde inte ha affärer med riskkunder. Om man till exempel inte med säkerhet kan utreda den verkliga förmånstagaren, som finns bakom alla invecklade företagsarrangemang, så borde affärsförhållandet avslutas.

Hundratals skalbolag kunder i Nordea

MOT:s granskning visar att Nordea har hundratals tvivelaktiga skalbolag som kunder.

Bland kunderna finns det ökända bulvaner, skatteparadisbolag och personer som har gjort sig skyldiga till penningtvätt eller är misstänkta för andra ekonomiska brott.

Nordeas kunder har fått intäkter från andra bolag i nätverket. Verksamheten inom en del av bolagen i nätverket tyder på penningtvätt.

Flera av Nordeas kunder har varit bulvaner. På grund av bulvanernas bakgrund borde banken undvika att göra affärer med dem. Ett exempel är en hemmafru från Filippinerna som tidigare har kopplats ihop med olaglig vapenhandel.

Även ett känt brittiskt bulvanpar är kunder hos Nordea. De har lett närmare 2 200 företag runt om i världen.

"Banken har inte identifierat kunderna enligt lagens föreskrifter"

Dokumenten och transaktionerna visar att den tvivelaktiga penningströmmen i Nordea har pågått under flera år. Har banken misskött sina skyldigheter?

Det framgår inte ur läckan om Nordea har gjort anmälningar till myndigheterna om de här kundernas affärsverksamhet.

Enligt Pirjo Jukarainen har Nordea misslyckats med att identifiera sina kunder.

- Det ser ut som om kunderna inte är identifierade enligt vad lagen stipulerar. Sådana här fall skulle vara lätta att upptäcka om man ingriper aktivt, säger Jukarainen.

Att identifiera bulvaner är i allmänhet inte speciellt svårt. Till exempel innehar de otroligt många ledande befattningar inom företagen. Ofta går det också att koppla samman de här företagen med tvivelaktiga affärer eller till och med kriminell verksamhet.

Pengarna till Nordea har koppling till Putins innersta krets

En av Nordeas kunder är ett företag vars affärsverksamhet och penningtransaktioner kan kopplas till president Vladimir Putins innersta krets.

Företaget är registrerat i skatteparadiset Turks- och Caicosöarna. En serbisk medborgare har lett företaget. Han har fungerat som bulvan i tiotals företag runt om i världen.

I den serbiska mannens namn har affärer med skuldebrev gjorts för tiotals miljoner euro. Dokumenten antyder att det handlar om bluffkontrakt och att penningtransaktionerna är grundlösa.

Det är framför allt ett brittiskt företag som gett ut skuldebrev. En del av kontrakten har skrivits ut då företaget enligt landets handelsregister hade upphört.

Det går inte att hitta uppgifter om det brittiska företaget i officiella register. Det ser ut som om företaget inte har haft någon riktig affärsverksamhet.

På de här affärerna kammade ett panamanskt företag hem en vinst på nästan 30 miljoner euro. Samma bolag har överfört miljoner euro till Vladimir Putins barndomsvän, cellisten Sergei Roldugin.

Enligt dokumenten har det panamanska företaget letts av en armenisk byggnadsarbetare. Mannen förklarade för journalistorganisationen OCCRP att han inte känner till företaget och inte har något med företagets affärer att göra.

Den danska polisen undersöker om pengar tvättades via Nordeas konton.

De danska myndigheterna undersöker Nordeas verksamhet just nu. I november meddelade Danmarks åklagarmyndighet att de utreder om Nordea har brutit mot lagen om förhindrande av penningtvätt.

Enligt den danska åklagarmyndigheten har det slussats tvivelaktiga pengar genom drygt 300 Nordea-konton. Kontoinnehavarnas namn har inte offentliggjorts, men troligtvis är de åtminstone till en del samma kunder som dykt upp i MOT:s granskning.

Nordea har inte gett någon intervju till MOT. Bankens informationsavdelning skickade endast ett allmänt svar. Banken får inte kommentera enskilda kunders affärer.

- Bankerna kan tidigare ha undervärderat svårigheterna med att stoppa penningtvätt. Det är viktigt att vara ödmjuk inför en sån här komplicerad fråga. Vi är nu i en annan situation än för några år sedan. Över 1500 personer jobbar med att förhindra ekonomiska brott, konstaterar Nordea i sitt svar.

28 min

Nordea och Kremls tvättare - Spela upp på Arenan

Tillagt 4.3.2019 klockan 18.57 faktaruta om Magnitskij-affären.
Texten har översatts av Axel Rappe och Annica Lindström.

Se också kvällens A-studio kl. 21 på TV 1!
Nordeas koncernledare Casper von Koskull intervjuas.