Filmrecension: Captain Marvel – cool superhjälte med Top Gun-look

Förväntningana är höga när Brie Larsons Captain Marvel gör entré. Och visst får både hon och Samuel L Jackson duken att fatta eld. Även om de inte har en chans mot en katt vi aldrig sett maken till förr.

Manus- & regissörsduon Anna Boden och Ryan Fleck väljer att inleda sin Marvelresa på ett slagfält.

En omtumlad kvinna (Brie Larson) ligger på marken och när hon vänder sig om tittar hon rakt mot en beväpnad fiende.

I samma ögonblick som skottet brinner av vaknar hon upp. Ombord på ett rymdskepp där en stram överbefälhavare (Jude Law) lockar med lite morgongymnastik.

Ingenting piggar upp som några knytnävsslag. Och ingenting får mardrömmar att skingras snabbare än lite smärta.

Sedan är det dags att dra ut i fält - det har kvinnan som kallas Vers länge längtat efter.

Hon har haft vissa svårigheter att behärska de krafter som gör henne starkare än någon annan, men äntligen ges hon en chans att visa vad hon går för.

Uppdraget visar sig dessvärre vara en fälla och innan någon hinner blinka slungas Vers ner mot planeten Tellus där hon landar mitt i en videouthyrningsbutik.

Året är 1995 och när Samuel L. Jacksons Nick Fury anländer till platsen ser han ut ungefär som Jackson gjorde i Die Hard: With a Vengeance just det året.

Frågan är varför Vers plötsligt börjar få flashbacks som kretsar kring slitna läderrockar, pilotbrillor och MiG-plan?

En kavalkad av referenser

Det säger sig självt att varje ny Marvelfilm formligen kokar av hänvisningar åt olika håll – bakåt mot det som varit och framåt mot det som komma skall.

Det är en del av charmen med hela serien.

Sedan är det förstås en annan femma att det för vanliga dödliga är snudd på omöjligt att hålla koll på alla tematiska trådar som löper genom detta universum befolkat av superhjältar och megaskurkar.

För den som inte läst om Captain Marvel (karaktären dök upp första gången 1967) eller sett Guardians of the Galaxy kan det vara en utmaning i sig att ducka för de konstiga namn som slungas omkring som meteoriter.

Vi har Kree-folket som slåss mot Skrull-gänget på planeter med konstiga namn.

Och vi har karaktärer som heter allt från Supreme Intelligence (Annette Benning) till Att-Lass (Algenis Perez Soto) och Minn- Erva (Gemma Chan).

Men det gör inget om man inte genast är du med rollgalleriet, det finns nämligen gott om andra referenser att grotta ner sig i.

Som när Brie Larsons karaktär stiger ut ur en flyghangar iklädd samma stass som Tom Cruise i Top Gun.

Bara för att bli introducerad för katten Goose. Innan hon tillsammans med sin wingwoman Maria Rambaud (Lashana Lynch) börjar jaga MiG-plan genom luften.

Och visst är det lite komiskt när hon skjuter skallen av en pappversion av Arnold Schwarzenegger i videobutiken.

Eller när Samuel L Jackson löftesrikt väser ”I´ll be back”.

Vem kan motstå den typen av retrokarameller?

Fullt ös – medvetslös

Det är naturligtvis meningslöst för andra än inbitna entusiaster att försöka komma med trovärdiga analyser av hur väl Marvelarvet förvaltas i en film som denna.

Det man däremot kan konstatera är att filmskaparna denna gång satsar mindre på humorbiten och mer på spektakulära jakter genom rymden.

Varje explosion är ett smärre Big Bang och med jämna mellanrum känner man ljudvågornas vibrationer fortplanta sig genom biografgolvet.

Likaså är shapeshiftingscenerna effektfulla och även utformandet av Brie Larsons superhjältedräkt bjuder på många snygga bilder.

Huruvida Captain Marvel är den coolaste kvinnliga superhjälten återstår ännu att se. Det är helt klart svårt att konkurrera med Gal Gadots Wonder Woman som regerar på DC-sidan.

Oberoende av vad man tycker om det kvinnliga tillskottet så är det ofrånkomligt att det tär på den icke Marvelfrälsta biobesökaren att ständigt tvingas lära känna nya karaktärer och lokalisera hens plats i historien.

Antagligen är det den förvirringen som gör att jag känner mig riktigt hemma först i den scen som kommer efter de första sluttexterna.

Men när vi väl hunnit fram till den scen som kommer efter den sista sluttexten ser jag redan fram emot nästa Marveläventyr.

Ett äventyr som försetts med det lovande namnet Avengers: Endgame.