Forskning: Ökad risk för psykisk ohälsa hos barn vars mamma vårdats för infektion under graviditeten

En svensk studie visar att risken för autism och depression är högre bland personer vars mammor under graviditeten vårdats på sjukhus på grund av en infektion.

Det är sedan tidigare känt att infektioner med vissa smittoämnen, till exempel cytomegalovirus eller herpesvirus, kan skada utvecklingen av hjärnan hos foster och öka risken för vissa psykiatriska sjukdomar.

Den färska studien visar att även infektioner i allmänhet, också när smittoämnet inte når fostrets hjärna, kan kopplas till ökad risk för att barnet senare i livet ska utveckla autism eller depression.

Resultaten tyder på att det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt, exempelvis genom att följa rekommendationerna för influensavaccinering

Verena Sengpiel, docent i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin

Riskökningen för autism är 79 procent och för depression 24 procent.

Forskarna hittade däremot inget samband mellan infektionsdiagnos under graviditet och bipolär sjukdom och psykos, inklusive schizofreni.

Den ökade risken för psykisk ohälsa hos barnet noterades också bland barn till kvinnor som vårdats för milda infektioner, till exempel urinvägsinfektion.

– Resultaten tyder på att det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt, exempelvis genom att följa rekommendationerna för influensavaccinering, konstaterar docent Verena Sengpiel som varit med och genomfört studien.

Tidigare forskning ger fingervisning om vad sambandet beror på

Studien erbjuder inget svar på hur infektioner påverkar hjärnutvecklingen hos foster.

Enligt forskarna finns det ändå andra studier som har visat att en infektion hos mamman leder till en inflammatorisk reaktion, och att vissa inflammatoriska proteiner kan påverka genuttrycket i fostrets hjärnceller.

Annan forskning tyder på att en inflammation hos mamman ökar produktionen av neurotransmittorn serotonin i moderkakan, som eventuellt kan påverka hjärnutvecklingen hos fostret.

Den aktuella studien bygger på uppgifter om barn födda i Sverige under åren 1973-2014. Sammanlagt handlar det om närmare 1,8 miljoner barn. Forskarna har följt med personernas hälsa fram till 2014, då de äldsta var 41 år gamla.

Studien är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och University of Washington School of Medicine in Seattle. Den har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.