"Vi vill skifta fokuset från rosorna och chokladen till verkliga jämställdhetsproblem"

I dag firas den internationella kvinnodagen som under senare år verkar ha fått ett nytt slags uppvaknande då jämställdhetsfrågor fått större plats i samhället. – Kvinnodagen handlar inte om rosor eller choklad, det är en politisk dag, säger Sasha.

– Det ordnas marscher och demonstrationer runt om i världen i dag. Vi ville ordna en demonstration för att visa solidaritet med de internationella initiativ som också pågår, säger Efe Ogbeide som är en av arrangörerna av demonstrationen För Feministiska Framtider som ordnas i dag i Helsingfors.

– Trots att mycket arbete har gjorts finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra, säger Sasha som också är med och arrangerar demonstrationen.

Syftet med demonstrationen handlar delvis om att fira de framsteg som gjorts inom jämställdhetsfrågor.

Men det handlar också om att uppmärksamma de problem som fortfarande existerar och behöver åtgärdas.

Sexualiserat våld inget nytt fenomen

– Det finns fortfarande en stor ojämlikhet i vårt samhälle. Vi vill lyfta det våld som drabbar cis-kvinnor, icke-binära, transpersoner, queera och barn. Trots att #metoo-rörelsen gav dessa problem stor synlighet måste vi nu tala om hur vi ska förebygga våldet, säger Sasha.

Efter de uppmärksammade misstänkta sexualbrottsfallen i Uleåborg tidigare i vintras vill man genom demonstrationen också betona att problemen med sexualisterat och könat våld inte är några nya fenomen.

– Frågan har gjorts om till ett invandringssproblem och något som används som ett slagträ mot icke-vita personer, säger Efe.

– Eftersom feminismen vuxit sig större har de som talar mot invandring börjat använda sig av den feministiska diskussionen för att rättfärdiga sin invandrarkritiska syn.

– Men vi vill understryka att sexualiserat och könat våld inte är fenomen som existerar i andra religioner och kulturer, utan våldet beror på sexism och de patriarkala strukturer som finns i vårt samhälle, säger Sasha.

Andra frågor som man vill lyfta upp är bland annat löneskillnader och en skev fördelning av arbetet i hemmet.

– En annan viktig fråga är också den ojämna fördelningen av ekonomiska resurser och makt, säger Efe Obgeide.

Viktigt med olika röster och perspektiv

Demonstrationen är partipolitiskt obunden och ordnas av en lös och bred sammansättning av olika feministiska grupper som har olika perspektiv på jämställdhetsfrågorna.

– Vissa grupper fokuserar mer på ekonomiska frågor medan andra fokuserar på antirasistiskt arbete, säger Efe Ogbeide.

Sasha betonar att det är viktigt att inkludera många olika perspektiv och olika röster.

– Feminismen finns inte till bara för en slags kvinna och det är inte heller bara en röst som ska tala för feminismen. Helt konkret fungerar förtryck på olika sätt för olika människor.

– Vår demonstration heter Feministiska Framtider där framtid skrivs i pluralis, eftersom vi tror att det finns olika versioner för hur jämställdheten ska uppnås, säger Sasha.

Kvinnodagen från början politisk dag

Det råder olika tolkningar på hur och när exakt den internationella kvinnodagen kom till.

Men dagen har sitt ursprung i de socialistiska kvinnoorganisationerna som verkade i början av 1910-talet. Under den här tiden var centrala frågor kvinnors rösträtt och social rättvisa.

I Finland har kvinnodagen firats sedan 1914. Under mellan- och efterkrigstiden kopplades dagen fortfarande starkt till socialistiska kvinnorörelser.

Efter att FN år 1975 beslöt att göra den 8 mars till en officiell internationell kvinnodag blev dagen mer allmän.

Starkt politiserad men samtidigt väldigt bred

Under de senaste åren har kvinnodagen fått en allt större spridning anser Ann-Catrin Östman, genushistoriker och lektor i nordisk historia vid Åbo Akademi.

– Jag tror kvinnodagen upplever en renässans som är starkt politiserad men samtidigt väldigt bred.

Östman tror det beror på att jämställdhetss- och rättvisefrågor också upplever en slags renässans. Det finns överlag ett stort intresse för frågor som rör kön, sexuella minoriteter och feminism.

– Som genushistoriker tycker jag det är underbart att se hur många unga som i dag deltar i olika organisationer och ordnar demonstrationer och tar upp de här frågorna med vassa, goda argument och stor kunskap. Jag blir lycklig när jag googlar och ser allt vad som ska ordnas i dag på den internationella kvinnodagen i Finland.