Förening jobbar för fullt för att rädda Kasköbanan: "Med statsfinansiering kommer man inte långt"

Staten kommer inte ensam att rädda Kasköbanan, det krävs mångsidigare finansieringsmodeller. Det anser Södra Österbottens järnvägsförening.

Underhållet av Kasköbanan kommer att upphöra i slutet av 2019 om inte trafikmängden på banavsnittet ökar. Men för att öka trafiken måste järnvägens skick förbättras.

För det ändamålet krävs minst 22 miljoner euro. Pengar som staten inte är villig att betala, åtminstone i sin helhet.

Med statens budgetfinansiering kommer man inte långt. Vi måste hitta mångsidigare finansieringsmodeller.

Jorma Vierula

Förening har fått genklang på sina förslag

Södra Österbottens järnvägsförening grundades förra året och jobbar på bred front för att rädda Kasköbanan. Föreningen har fört diskussioner med finansministeriet och Trafikledsverket om finansieringsalternativ för att åtgärda de mest kritiska partierna av banan.

- Med statens budgetfinansiering kommer man inte långt. Vi måste hitta mångsidigare finansieringsmodeller. Statsfinansiering är en del, EU-finansiering en annan och sedan har vi ännu kommun- och företagsfinansiering, säger Jorma Vierula, verksamhetsledare för föreningen.

- Vi har märkt att då man föreslår en sådan här finansieringsstruktur så får man genklang.

Är det möjligt för er som förening att samla ihop de pengar som krävs?

- Vi kan inte ensamma som förening göra det, men vi kan koordinera arbetet. Vi behöver finansministeriet och Trafikledsverket som partners.

Vill få banan med i regeringsprogammet

För tillfället jobbar föreningen hårt med att få med Kasköbanan i den kommande regeringens regeringsprogram. Enligt Vierula vill man ha de lågtrafikerade banorna i en egen korg i regeringsprogrammet och att nya verksamhets- och finansieringsmodeller tas i bruk.

- Vissa större projekt är värda miljarder euro och faran är att de lågtrafikerade banorna hamnar i kläm. Därför vill vi ha en egen korg för dem. Det finns mycket oanvänd kapacitet i lågtrafikerade banor, säger Vierula.

Nyligen skickade föreningen in en ansökan om finansiering för ett utvecklingsprojekt till Södra Österbottens NTM-central. Projektets mål är att öka godsmängden på banan, men också utreda möjligheterna till persontrafik.

- Fokus ligger på avsnittet mellan Seinäjoki och Kurikka. Kring 10 000 fordon färdas på landsvägen mellan orterna dagligen. Den här trafiken skulle mycket väl kunna flyttas till rälsbussar.

Att rälsbussarna skulle köra ända till Kaskö är inte aktuellt för tillfället.

- Vi kommer att utreda möjligheterna på hela banavsnittet, men jag tror inte det finns tillräckligt med trafik mellan Kaskö och Seinäjoki. Det är smartast att först koncentrera sig på det livligaste partiet och sedan så småningom utvidga.

Förlängning av lastplats i Teuva aktuell

I ett led att öka godsmängderna på banavsnittet har föreningen som avsikt att förbättra lastplatsen i Teuva.

Där började man i november efter en paus på flera år lasta trävirke på tåg. Men för att öka godsmängderna borde lastplatsens längd öka med hundra meter, så att det skulle finnas utrymme att lasta ett fullstort godståg med 24 vagnar.

- Vi har diskuterat det här med Trafikledsverket och de har gett grönt ljus. Men vi måste fixa finansieringen på 100 000 euro själva. Vi jobbar på det.

- Det skulle vara oerhört viktigt för Kasköbanans och för virkestransportens konkurrenskraft att få det här till stånd.

Föreningen har alltså en hel del järn i elden och hoppet lever fortfarande att Kasköbanan inte läggs ned.

- Vi arbetar hela tiden för att det inte skulle ske. Vi behöver också politisk styrning så att vi kan få underhållet att fortsätta, avslutar Vierula.