#femtioelvafrågor: Kärnkraften kan bli aktuell under nästa regeringsperiod - nästan inget parti säger entydigt nej

Vänsterförbundet, De gröna och Centern motsätter sig en ytterligare utbyggnad av kärnkraften. Däremot är SFP och SDP osäkra. #femtioelvafrågor inför valet ger svar på Ingmar Rosengårds fråga om kärnkraften.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Frågor har skickats in till oss och vi har sedan ställt dem till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Finns det något parti, alltså inte enskilda kandidater, som motsätter sig kärnkraften, som inte vill ha någon fortsatt utbyggnad och vill att alla planer avbryts? Det frågar Ingmar Rosengård från Kristinestad.

Han fortsätter sin fråga: Och vilka partier vill ha nedmontering på sikt - det vill säga inget förnyande av gamla verk?

I Yles klimatenkät som gjordes i februari kommer det fram att Vänsterförbundet, De gröna och Centern motsätter sig en ytterligare utbyggnad av kärnkraften, efter att Olkiluoto 3 (TVO) och Hanhikivi I (Fennovoima) har förverkligats.

I samma enkät svarar Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Blå framtid och Sannfinländarna att de förespråkar en ytterligare utbyggnad av kärnkraften.

Svenska folkpartiet och Socialdemokraterna svarar i samma enkät, att de inte kan ta ställning till frågan om ytterligare utbyggnad av kärnkraften. De här partierna svarar att varje fall måste bedömas skilt.

Sannolikt att Fortum lämnar in en ansökan om förnyat tillstånd för Lovisa kärnkraftverk

Drifttillstånden för de två kärnreaktorerna vid Lovisa kärnkraftverk löper ut år 2027 och 2030.

Det är ännu osäkert om Fortum kommer att ansöka om förnyat tillstånd, men ur Fortums svar till Svenska Yle kan man utläsa att det är sannolikt att en ansökan lämnas in under nästa regeringsperiod.

- Vi har investeret mycket i Lovisa kraftverk, nästan 100 miljoner euro per år, under de senaste åren, för att hålla dem i tekniskt gott skick, säger Esa Hyvärinen, pr-ansvarig direktör på Fortum.

Fortum fortsätter att göra teknisk-ekonomiska utredningar.

- Vi har inte ännu tagit beslut om huruvida vi ansöker, och i så fall när, om nya tillstånd. Mycket talar ändå för att om vi besluter oss för det, så är det fiffigt att göra det i god tid innan de nuvaranden tillstånden löper ut, tillägger Hyvärinen.

Det är således sannolikt att också de partier som ställer sig negativt eller osäkert till en utbyggnad av kärnkraften, ställs inför frågan om förnyade tillstånd för nuvarande kraftverk.

Inget parti säger nej till förnyat tillstånd för Lovisa kärnkraftverk

Anna-Maja Henriksson (SFP) svarar i Yles klimatenkät att utgångsläget är att man ska förhålla sig positiv till att förlänga loven för reaktorerna i Lovisa.

Utgångspunkten för De grönas ordförande Pekka Haavisto är att de nuvarande kraftverken får fortsätta i drift, uppger Haavistos medarbetare Jeri Aalto.

Också Vänsterförbundets Li Andersson säger till Svenska Yle att partiet utgår från att redan existerande kraftverk får förnyade tillstånd.

Det beror ändå på hur väl säkerhetskraven uppfylls i Strålsäkerhetscentralens bedömning.

Av de övriga partier som i princip inte vill ha en ytterligare utbyggnad av kärnkraften, svarar man från Centerns partikansli, att partiet inte ännu har tagit ställning till frågan om förlängt drifttillstånd för Lovisa kärnkraftverk.

Också Socialdemokraternas ordförande Anttti Rinne väljer att inte ta ställning. Så här svarar han i Yles valkompass:

- I sådana här enkäter vill jag inte låsa SDP:s ståndpunkt vid frågan om ett enskilt kärnkraftverk. Man löser frågan var för sig och efter grundliga överväganden, säger Rinne.

- Det står ändå klart, att man måste trygga medborgarnas och företagens energibehov med hänsyn till de åtgärder som vi måste göra för att bromsa klimatförändringen. Just nu visar sig kärnkraften vara nödvändig under en mellanperiod.

Frågan om Fennovoima och ryskt inflytande kommer att få uppmärksamhet igen

Finlands två andra kärnreaktorer, Olkiluoto 1 och 2 har fått förnyat tillstånd ifjol och det löper ut först år 2038.

Olkiluoto 3 är färdigbyggt och kommer att börja producera el nästa år.

Ingmar Rosengårds fråga handlar om huruvida något parti förespråkar att redan planerade projekt avbryts.

Som svar på frågan ska vi se närmare på Fennovoimas projekt Hanhikivi I i Pyhäjoki.

Riksdagen har gett grönt ljus till principbeslutet redan två gånger.

Det första var år 2010 och det andra år 2014. Orsaken till att beslutet togs två gånger var att reaktorn som Rosatom levererar är av en annan typ, än i den första ansökan.

Fullt möjligt att nästa regering får Fennovoimas ansökan om byggnadslov på sitt bord

Följande skede är att Fennovoima ska lämna in en ansökan om byggnadstillstånd.

Ansökningsprocessen är försenad eftersom bolaget, i samarbete med Rosatom, hittills har levererat bara en bråkdel av de uppgifter som Strålsäkerhetscentralen (STUK) kräver.

Säkerhetskraven är stränga och Fennovoima uppger att bolaget siktar på att få bygglov år 2021. Även om ansökan ytterligare försenas så kommer nästa regering att sannolikt få den på sitt bord.

Det är regeringen som beviljar bygglovet på basis av STUK:s bedömning. I vanliga fall skulle en sådan ansökan lätt klubbas igenom, om den följer STUK:s rekommendationer, eftersom principbeslutet redan är fattat.

I fråga om Fennovoimas ansökan kan man ändå vänta sig mycket uppmärksamhet kring frågan, och en viss diskussion inom de partier som har motsatt sig projektet redan tidigare.

Projektet får alltjämnt kritik för att det ökar det finska beroendet av en rysk ägare och en rysk leverantör.

Rosatom vill gärna använda den kommande reaktorn som ett exempel på det ryska kärnenergikunnandet ute i världen.

Samtidigt pågår en livlig diskussion om det europeiska beroendet av rysk energipolitik, både i samband med Nordstream II-projektet och Fennovoimas samarbete med Rosatom.

De grönas förra ordförande Ville Niinistö har riktat hård kritik mot den här energipolitiken.

De gröna tar inte ställning till Fennovoimas byggnadslov - inte heller SFP, Vänsterförbundet eller SDP säger något

Också nuvarande ordföranden Pekka Haavisto har fått frågan om hur De gröna ställer sig till Fennovoimas byggnadstillståndansökan, om partiet sitter med i en kommande regering.

I en intervju för Iltalehti, strax efter att han blev vald till ordförande, svarar Haavisto undvikande:

- Säkert kommer alla energifrågor att vara på bordet, då regeringsprogrammet skrivs. Jag vill inte skynda med att svara det ena eller det andra.

- Vi har till och med två gånger lämnat regeringen, då regeringen har tagit beslut om kärnkraften. Det beskriver hur otroligt viktig kärnkraftsfrågan historiskt sett har varit för De gröna. Samtidigt har jag suttit i regeringen, då slutförvaringen av kärnavfall har behandlats. Då har vi konstaterat inom partiet, att vi stöder beslut om en trygg slutförvaring, sade Haavisto i intervjun.

Centerordföranden, statsminister Juha Sipilä har tidigare svarat att det är Strålsäkerhetscentralen som fattar beslut om byggnadstillståndet. Formellt är det ändå statsrådet som fattar beslut, på basis av STUK:s rekommendationer.

Under en debatt i riksdagen år 2016 ville Sipilä inte svara på Susanna Huovinens (SDP) fråga om huruvida riksdagen borde bevilja också byggnadstillståndet, och inte regeringen.

När riksdagen röstade om principbeslutet år 2014 var flera partier splittrade.

Alla ledamöter från De gröna röstade mot kärnkraftsbygget. Detsamma gjorde de små riksdagsgrupperna Vänstergruppen och Muutos 2011. Alla utom en ledamot i Vänsterförbundet röstade emot.

De flesta inom Samlingspartiet (40 -3), Centern (28 – 8) och SDP röstade (23-16) för Fennovoima. Majoriteten inom Sannfinländarna röstade för (19-13).

En majoritet inom Svenska folkpartiet (2-7)och Kristdemokraterna (2-4) röstade mot ett nytt kärnkraftverk.

När Svenska Yle nu sänder frågan om Fennovoimas ansökan om byggnadslov till två av de partier som senast ställde sig kritiska: så väljer både SFP:s Anna-Maja Henriksson och Vf:s Li Andersson att inte svara.

Också SDP:s Antti Rinne, som sannolikt är nästa regeringsbildare, låter bli att svara på frågan.