Allt fler barn har neuropsykiatrisk diagnos - kommunerna satsar mer på dem jämfört med tidigare
Sex av tio kommuner i Svenskfinland satsar mer på elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det visar en enkät som Svenska Yle har låtit göra.
De som svarade är bildningsdirektörer i kommuner med svenskspråkiga skolor.
"Antalet barn med särskilda behov har ökat", svarar flera bildningsdirektörer i enkäten.
Svenska Yle fick 29 svar på enkäten. Det finns sammanlagt 47 kommuner med svenskspråkiga skolor.
Sex av tio bildningsdirektörer säger att de har satsat mer på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under de senaste fem åren.
Vi har startat flera så kallade smågrupper, anställt många assistenter och gett resurser för fortbildning
― Bildningsdirektör i Österbotten
Josefin Holmkvist är rektor för Valteris svenskspråkiga enhet Skilla. Valteri är ett center för lärande och kompetens som erbjuder handledning, fortbildning och stödperioder för elever och skolpersonal.
Holmkvist anser att enkätsvaren visar att kommuner går i rätt riktning.
- Om 60 % av skolorna satsar mer på barn med en diagnos för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det ett steg i rätt riktning. Men vi kan alltid göra mer, säger hon.
Resurserna har ökat i och med att elevantalet i vår skola har ökat. I förhållande till antalet elever har resurserna kanske inte ökat.
― Bildningsdirektör i Åboland
Holmkvist säger att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha andra utmaningar än vad lärare är vana vid.
- Läraren är expert på hur man lär ut saker. Men de här eleverna behöver mer tid för att lära sig vissa saker. De behöver lära sig att kommunicera, lära sig om struktur och de behöver lära sig känna igen sina egna känslor, säger Holmkvist.
Skolpersonalen känner sig lätt kort i rocken i dessa frågor. De är experter på utbildning, inte vård.
― Bildningsdirektör i Nyland
För att kunna bemöta barnens behov ställs nya krav på lärarens kompetens.
Enligt de enkätsvar Svenska Yle fick in ligger ansvaret för fortbildningen ofta på speciallärarna. Fortbildningen bygger alltså på frivillighet.
I första hand handleder specialläraren sina kollegor
― Bildningsdirektör i Österbotten
Josefin Holmkvist säger att det behövs även andra yrkesgrupper i klassen.
- Tidigare har man tänkt att läraren klarar av det mesta. Men när vi tittar in ett klassrum är det klart att det behövs flera olika yrkesgrupper för att klara av de utmaningar som finns i dag, säger Holmkvist.
Nya samarbetsformer utvecklas för att bättre kunna bemöta elevernas behov.
- Skolan har skött undervisningen, socialen har tagit sig an sociala problem och hälsovården har haft hand om elevernas hälsa.
- Jag tror det är ganska nytt att samarbeta över gränserna, men det kommer att bli allt viktigare i framtiden för att kunna stödja eleverna, säger Holmkvist.
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårt med att reglera sin uppmärksamhet, styra sina impulser och hålla kvar information i minnet.
De har ofta också svårigheter med att kontrollera motoriken och att tolka och kommunicera med sin omgivning.
Samtidigt är det här färdigheter som ofta behövs för att lyckas i skolan.
Att inte förändra arbetssätten kan drabba just den här gruppen.
- Då de vuxna känner till hur de kan bygga upp en miljö som stöder barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vet vilka färdigheter de behöver lära ut till eleven har eleven större möjlighet att lyckas i skolan och därmed också senare i livet.
' /%3E%3C/svg%3E)
