Över 1 200 forskare i Finland stöder klimatstrejkande ungdomar: "Hur borta och oförstående kan medelålders beslutsfattare vara?”

I ett öppet brev uttrycker över 1 200 medlemmar i det finländska forskarsamfundet sitt stöd för klimatstrejkande barn och ungdomar. "Jag tycker att de är helt fantastiska", säger professor Leif Schulman som är en av dem som undertecknat brevet.

Mer än 1 200 medlemmar av det finländska forskarsamfundet, inklusive 145 professorer och landets ledande klimat- och miljöforskare, har undertecknat ett öppet brev där de kungör sitt stöd för klimatstrejkande barn och ungdomar.

Följande klimatforskare från Helsingfors universitet har till exempel skrivit under namnlistan: Markku Kulmala, Timo Vesala, Mikael Ehn och Laura Riuttanen.

Och med på listan finns Tommi Bergman, som är forskare i klimatförändring vid Royal Netherlands Meteorological Institute och Irina Bergström som forskar i klimatförändring vid Finlands miljöcentral.

Professor Leif Schulman, direktör för Naturhistoriska centralmuseet, har också skrivit under.

Han tycker att de ungdomar som klimatstrejkar är hjältar.

- Jag tycker att de är helt fantastiska. De är berättigade till sin oro och det är verkligen fint hur de engagerar sig.

Idén till det öppna brevet kom från att bland andra en del politiker och andra samhällspåverkare uttryckte sig i negativa ordalag kring de klimatdemonstrationer som ordnades av skolelever.

- Det här är helt förvrängt. Om någonting visar att eleverna har lyssnat på undervisningen i skolan så är det väl just att de är så aktiva i den här frågan, säger Schulman.

En del talade om att demonstrerandet borde räknas som skolk, och det tycker Schulman att är totalt fel.

- Hur borta och oförstående kan medelålders beslutsfattare vara?

"Följderna blir högst antagligen värre"

Klimatförändringen är en existentiell kris för mänskligheten, och i den samhälleliga debatten är det tyvärr ännu inte helt klart om hur allvarliga saker det handlar om, konstaterar Leif Schulman.

- Det som vi vet om klimatförändringen baserar sig på vetenskaplig forskning, som till sin natur är konservativ. Det som forskarsamfundet sagt om klimatförändringen är det minsta vi har att vänta oss - högst antagligen är följderna värre, säger han.

Uppföljningen på en del forskning kring klimatförändringen visar att prognoserna har varit onödigt försiktiga.

I många fall avancerar förändringarna fortare än till exempel klimatpanelens rapporter har sagt, berättar Schulman.

Så det är alltså viktigt att skrida till åtgärder?

- Ja, om vi överhuvudtaget vill att mänskliga samhällen och den civilisation som vi nu känner, ska fortsätta till nästa sekel så är det nödvändigt att skrida till åtgärder.

Rätt att strejka

De flesta underskrifterna till brevet samlades in på mindre än en vecka. Ansvarig för publicerandet av brevet var doktorand Roope Kaaronen vid Helsingfors universitet.

- Barn och unga är berättigade till att protestera mot det skick i vilket vi vuxna överlämnar världen åt dem. Det minsta vi kan göra är att visa vårt stöd för den klimatstrejkande ungdomen.

- Jag har även själv deltagit i protester och strejker framför Finlands riksdagshus, säger Kaaronen.

Klimatstrejkarnas budskap är att det inte är värt att sitta i skolan om de vuxna förstör deras framtid genom att stoppa huvudet i sanden och fly undan de tuffa åtgärder de måste ta för att stoppa klimatförändringen.

Klimatstrejkare har ofta blivit kritiserade för att de skolkar från skolan och man har bekymrat sig över att de missar viktig undervisning.

Kaaronen, som forskar i miljörelaterat beteende, delar inte kritikernas farhågor.

- De ungas intresse för klimatet och miljöaktivismen visar framför allt att vårt skolsystem uppfostrar samhälleligt aktiva, skärpta elever. När jag i tiden skolkade från skolan slutade det verkligen inte med att jag protesterade vid riksdagshuset, säger Kaaronen.

Det finländska stödbrevet hämtade sin inspiration i stödbrevet av det brittiska akademiska samfundet, som publicerades i The Guardian.

Brevet spred sig snabbt i sociala medier och forskare utmanade sina kolleger att skriva under. Kaaronen tillägger att det inte skulle överraska honom om liknande trender snart är en global företeelse.

Leif Schulman intervjuades av Niklas Fagerström.

13.3.2019 kl. 16.28: Artikeln uppdaterades med exempel på några klimatforskare som har skrivit under namnlistan.