20 olika nationaliteter på ett och samma företag – allt fler utländska medborgare jobbar i Österbotten

Företag i Jakobstadsregionen fungerar inte längre bara på svenska eller finska. På till exempel på Fresh Servant och Snellman räknar HR-cheferna till mer än 20 olika nationaliteter bland de anställda.

Till viss del kan de anställda jobba på engelska.

- Vi har vuxit varje år och behövt mer arbetskraft så vi har rekryterat en hel del, säger Paula Bodbacka som är HR-chef på Fresh Servant.

Arbetstagarna kommer från till exempel Ryssland, Estland, olika afrikanska länder, Chile och Bangladesh.

- Men vi tänker inte på hur många som är utlänningar och finländare. Det är ingen skillnad varifrån folk kommer, om det är från Sverige, Ryssland eller Kina. Vi är alla "freshare" när vi jobbar här, säger Bodbacka.

Antalet utländska medborgare som jobbar i Österbotten ökar. År 2007 jobbade ungefär 1900 utlänningar i landskapet, tio år senare, 2017, var det 3600. Nyare siffror än så finns ännu inte att tillgå vid statistikcentralen.

Svårt hitta ingenjörer

Nina Hultholm är HR-specialist på Herrmans som har totalt 300 anställda i Finland.

- Av våra anställda är det kring 25 procent som inte har finländska namn.

På Herrmans kan tjänstemän jobba så gott som helt på engelska.

- Som alla företag häromkring så har vi jättesvårt att hitta ingenjörer och högre tjänstemän. Det är en bristvara.

På Herrmans jobbar folk från till exempel Vietnam, USA, Thailand, Irak, Italien, Ukraina och Venezuela.

- Det går jättebra för de flesta företag i nejden, det gör att det blir brist på arbetskraft.

Jakobstadsregionen utreder behovet

Enligt överdirektör Marja-Riitta Vest på NTM-centralen i Österbotten är det stor efterfrågan på internationell arbetskraft.

Dels för att området har den lägsta arbetslösheten på fastlandet, dels för att det finns så mycket industri.

Att säga exakt hur många som kommer att behövas för att framöver täcka upp för den åldrande befolkningen är svårt att säga.

Just nu finns jobb inom till exempel industri, lantbruk och vård.

- Vi kommer att behöva folk i väldigt olika branscher, säger Vest.

Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia håller som bäst på och gör en undersökning bland företagen om hur många arbetstagare som behövs.

- Vi klarar oss inte utan mer arbetsrelaterad invandring. Vi behöver både fler som kommer in och att de som redan är här matchas med arbetsplatser, säger Vest.

Språkstudier på jobbet

På Fresh Servant ser man gärna att de som börjar där redan kan lite svenska eller finska.

- Man måste förstå saker som gäller till exempel hygien och arbetsskydd. Men vi har också en grupp som använder engelska, säger Paula Bodbacka.

Också på Snellmans i Jakobstad jobbar ett 20-tal olika nationaliteter, ungefär 50 av 950 anställda är utländska medborgare.

Snellmans har öppna ansökningsformulär på nätet, och de allra flesta som kommer från något annat land har sökt till Snellmans via det.

- Men ofta säger de som redan jobbar åt sina kompisar att söka, säger personalchef Lena Holmberg.

Många utländska studerande har också fått jobb på Snellmans parallellt med sina studier.

De flesta jobbar i produktionen. Där behöver man inte nödvändigtvis tala så mycket svenska eller finska, utan man kan jobba på engelska.

Men Holmberg berättar att ganska många av de som kom till Snellmans under sin studietid i Finland senare har gått läroavtalsutbildning på fabriken.

- De har tagit grundexamen, och en del har gått vidare och tagit yrkesexamen inom branschen. För dem har vi också haft språkutbildning parallellt med läroavtalsutbildningen.

Men stannar folk?

Enligt Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi i Vasa, behöver Österbotten nya invånare

- Svaret är väl ganska entydigt ja. De behövs inom specifika näringar och branscher, så de behövs definitivt.

Prognoser visar att befolkningstillväxten avtar cirka år 2035 i Finland. Enligt Saarela kan arbetskraftsinvandringen såklart också innebära befolkningstillväxt.

- Men det är inget stationärt. Även om folk flyttar till Österbotten kan de flytta inom landet så det är svårt att sia om vad som händer på sikt.

Om folk ska stanna är det avgörande att det finns jobb, men också att det finns nödvändiga sociala nätverk.

- Där det finns fler landsmän trivs man överlag bättre och integrerar sig bättre. Man blir mer rotfast på sådana orter, säger Saarela.

Ta vara på de som redan valt Finland

På Snellmans jobbar också personer som kommit till Finland på grund av familjeåterföreningar.

Men i takt med att Finland gör det dyrare för studerande att komma till högskolor räknar personalchef Lena Holmberg med att det snarast kan bli färre utlänningar som söker jobb i regionen.

Vest påpekar också att det finns saker som behöver förbättras för att Finland ska få den arbetskraft som behövs.

- Det som nu är lite problematiskt är att våra tillståndssystem inte fungerar riktigt bra.

Enligt Vest har Finland nog fått studerande från andra delar av världen, men utmaningen är att få ut dem i arbetslivet.

Ett mål är att de som en gång redan har valt Finland också ska kunna stanna.

- Där finns tydliga brister och vi håller på att gå igenom var det finns saker som behöver förbättras. Vi måste se till att de som redan har fått sin utbildning i Finland, redan bor och arbetar i landet, får sina tillståndsärenden snabbt lösta så att de kan börja ett normalt liv.

Smidigare processer

Vest ser samtidigt en motsättning i Finlands agerande.

- Vi försöker locka internationell arbetskraft samtidigt som vi skickar ut personer som varit länge i landet, som redan kanske jobbar eller har studerat här.

Målet är enligt Vest smidigare tillståndsprocesser. Hon hoppas att erfarenheterna från NTM-centralen och TE-byrån och näringsliv som jobbar med utländska arbetstagare och studerande kommer fram till ministerierna.

Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ser på vad man kan göra för smidigare processer.

- Vi gör många saker bra, men vi har också märkt att de här processerna kan förbättras.

Färre utlänningar i Mellersta Österbotten

Siffrorna från december 2017 visar att det bor 9400 utländska medborgare i Österbotten.

Ungefär hälften av dem kommer från Europa, av dem är hälften från ett EU-land. I Mellersta österbotten bodde 2017 betydligt färre, eller knappt 1500, utländska medborgare.

De största grupperna utländska medborgare i Österbotten 31.12.2017:

1. Sverige 801
2. Vietnam 798
3. Estland 604
4. Bosnien Hercegovina 523
5. Syrien 504
6. Ukraina 376
7. Somalia 330
8. Irak 315
9. Ryssland 310
10. Afghanistan 277

Jeppo blev i folkmun lilla Ukraina – nästan var tionde invånare kommer från Ukraina

I Nykarleby finns jobb och sociala nätverk åt inflyttare.

Mutade läkaren och bad pastorn att slåss - en boxare, en konstnär och en entreprenör från Ukraina berättar hur de rotade sig i Österbotten

Tre historier som rymmer svinskulpturer och skämt på ryska.