Klimatförändringen har påverkat islossningen i Aura å - tidigare kom Hallisgubbarna senare
Under 1900-talet har islossningen i Aura å förskjutits med 16 dagar. Tidigare var islossningen en viktig händelse, ibland till och med dramatisk.
Speciellt på 1800-talet var den ett riktigt folknöje. Tusentals Åbobor följde med då "Hallisgubbarna", det vill säga när isflaken, flöt genom stadens centrum.
Tidningar har genom tiderna skrivit flitigt om islossningen. Uttrycket Hallisgubbarna användes om isen i Aura å redan på 1760-talet. Det berättar Stefan Norrgård, projektforskare i historia vid Åbo Akademi. Norrgård har kartlagt datumen för islossningen de senaste 270 åren.
För att hitta datumen för islossningen har Norrgård gått igenom arkiv i Åbo och Stockholm och läst tidningar från 1800-talet.
År 1749 började Johan Leche, professor i medicin vid Kungliga Akademien i Åbo, anteckna tidpunkten för islossningen. Det datumet var ett vårtecken, och intresserade också eftersom fartygen då kunde lämna Åbo.
Efter Leche fortsatte bland andra Pehr Kalm och Henrik Gabriel Porthan med antecknande av islossningstidpunkterna. Herrarna gjorde en tjänst för modern klimatforskning. Enligt Norrgård är informationen om islossning mera pålitlig och noggrann jämfört med termometrar.
- Termometrarnas placering och metoder har varierat över tid, men ån var och är mitt i Åbo, konstaterar Norrgård.
Förändringen började på 1880-talet
Före 1880 lät islossningen vänta på sig ända till maj ungefär vart tionde år. Men efter 1880 har det inte längre inträffat, berättar Norrgård.
Under 1900-talets århundrade har islossningen tidigarelagts med 16 dagar. År 2008 var det första året i mätningshistorien då Aura å aldrig frös.
Aura ås dokumentering i världsklass
Det finns väldigt få åar i världen, med en lika lång och noggrann mätningshistoria som Aura å i Åbo. Världsettan är Torne älv, med anteckningar om islossningen sedan 1600-talet. I världsstatistiken når Åbo upp till en tredjeplats. Tvåan är ett vattendrag i Litauen.
Informationen om Torne älv har enligt Norrgård använts i flera internationella klimatundersökningar. Datan är unik och mycket användbar med tanke på klimatforskning.
Forskningen om Aura ås islossning blev klar i februari. Nu väntar Stefan Norrgård med spänning på hur den datan ska tas emot bland forskarsamfundet. Aura å kunde enligt Norrgård väl kvalicifiera sig som en internationellt betydande klimatmätare.
Lyssna på Svenska Yles intervju med Stefan Norrgård om islossningens historia i Åbo:
Islossningen i Aura å har varit en viktig händelse - och ibland också dramatisk
Artikeln baserar sig på Tutkija selvitti Aurajoen jäitten lähdöt 270 vuoden ajalta – syntyi kansainvälisesti merkittävä ilmastonmuutoksen mittari skriven av Lassi Lähteenmäki.
Läs mer om forskningen här (Sage Journals): Historical trends in spring ice breakup for the Aura River in Southwest Finland, AD 1749–2018