Masskjutningen i Christchurch kan ge vapendebatten ny fart i Nya Zeeland

Massakern som krävt minst 49 liv i Christchurch, Nya Zeeland är den första masskjutningen i landet på 30 år. Den senaste större masskjutningen år 1990 ledde till förändringar i landets vapenlagar, och debatten väntas nu blossa upp med förnyad kraft.

Det uppskattas att det finns närmare 1,5 miljoner vapen i Nya Zeeland, alltså ett vapen på var tredje person. Att använda eller äga vapen i landet kräver licens. Den som ansöker måste vara minst 16 år gammal och genomgå en bakgrundskontroll. Faktorer som kan ligga en i fatet vid kontrollen är exempelvis att man har kopplingar till kriminella, missbrukar droger eller alkohol eller har dokumenterade våldstendenser.

För att bära vapen måste man ha "laga och tillräckliga" skäl, som till exempel jakt eller sportskytte, självförsvar duger inte som anledning.

Den som ansöker om licensen måste kunna styrka sin lämplighet med hjälp av två vittnen i en intervju hos polisen, som även går på ett inspektionsbesök hos den ansökande för att avgöra om vapnen förvaras under tillräckligt säkra förhållanden. Licenstagaren måste även genomgå en vapensäkerhetsföreläsning och få godkänt på ett skriftligt prov.

Licensen är giltig i 10 år och ger rätten att inneha eller hantera ett kategori A-vapen, exempelvis ett traditionellt gevär eller en hagelbössa. För handeldvapen, halvautomatiska vapen - så kallade MSSA (military-style semi-automatics) - och militära och tunga vapen som granatkastare och maskingevär krävs specialtillstånd.

Ingen registrering krävs

Trots reglerna finns det inget system för att registrera licensberättigade kategori A-vapen, det krävs enbart för vapen som kräver specialtillstånd. Det har dock förts debatter om hur lätta "vanliga" vanliga vapen är att modifiera så att de får kapacitet som påminner om de mera begränsade kategorierna.

Ett exempel är den halvautomatiska AR-15, ett ökänt vapen i samband med masskjutningar, men lagligt att inneha med licens förutsatt att magasinet inte överskrider en kapacitet på 7 kulor, ett magasin som är lätt att utöka.

I USA har vapnets lättillgänglighet utsatts för mycket kritik. Nyligen gav en dom i Conneticut föräldrar till offren i Sandy Hook-massskjutningen 2012, rätt att stämma vapentillverkaren Remington för sin marknadsföring av sin version av AR-15 till högriskgrupper.

Vapenlagarna på bordet igen

Diskussionen om registrering av gevär och hagelbössor har gått het i landet, även om intensiteten är lägre i debatterna än i USA som också saknar lagar för registrering av vissa vapentyper.

Användandet av vapen i kriminella kretsar har ökat senaste åren, och det har förekommit flera våldsdåd med vapen som fått ett dödligt resultat, även om det totala antalet dödsfallet i Nya Zeeland som involverar vapen är förhållandevis lågt.

Det här har fått polismyndigheterna att bli mera restriktiva, och även övervaka och begränsa importen av vapentillbehör. Motståndare till registrering och hårdare kontroller menar att polisen överreagerar och är inkonsekventa i hur de tillämpar lagstiftningen i olika distrikt.

Landets nuvarande vapenlagar etablerades 1983 och har sedan dess modifierats ett fåtal gånger, oftast genom att man omklassificerat vapentyper så att de tillhör de mera restriktiva kategorierna. De här förändringarna har många gånger kommit samband med någon större incident, så sannolikheten att Christchurch-dådet leder till nya debatter och eventuella förändringar är högt.

Ett land byggt på invandring

En annan stor diskussion i kölvattnet av händelserna i Christchurch är den som handlar om den nyzeeländska attityden till den muslimska minoriteten i landet, och attityden till invandring i stort.

En av de misstänkta förövarna i Christchurch-dådet hade på sitt Twitterkonto skrivit om sina bevekelsegrunder som han detaljerat i ett långt manifest, vars titel och innehåll anknyter till en högerextremistisk konspirationsteori som går ut på att "de vita nationerna" i Europa och Nordamerika kommer att utplånas för att den förökar sig i för låg takt jämfört med andra grupper i världen.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern sade under en längre presskonferens i samband med masskjutningen att dådet och de misstänkta förövarnas åsikter på intet sätt representerar nyzeeländarnas attityder. Hon försäkrade att landet är öppet och välkomnande för alla.

Undersökningar gjorda av bland annat det internationella marknadsundersökningsföretaget Ipsos under de senaste åren visar att nyzeeländarna överlag ser positivt på invandring, men debatten kring acceptabla migrationskvoter och effekterna av invandring i stort har ändå blivit mera uttalad de senaste åren.

Den muslimska befolkningen på Nya Zeeland utgör ungefär en procent. En undersökning gjord av University of Otago antyder att attityderna mot den här minoritetsgruppen försämrats, till del på grund av mediernas framställning av islam och muslimer. På grund av att den muslimska minoriteten är så liten, saknas oftast lokala rapporter om dem i nyhetsmedierna, som istället fokuserar på våldsamheter i exempelvis Mellanöstern, menar John Shaver, en av forskarna bakom studien.

Källor: NZ Herald, Sydney morning Herald, Al Jazeera, The Guardian, Australian Financial Review, The New York Times, immigrationsmyndigheterna i Nya Zeeland, Ipsos