Kineserna vill investera i finländsk skogsindustri - välkommen, säger Finland

I ivern över att Kina investerar för att få tillgång till träråvara i Finland talar myndigheterna hellre om möjligheter än risker.

Nya jobb, större skatteintäkter och välfärd på de fem orter som kanske får nya anläggningar inom bioekonomi, är i linje med vad Arbets- och näringsministeriet strävar efter.

Utländska investeringar sätter fart på tillväxten

― Ilona Lundström, Arbets- och näringsministeriet

- Det här är vår roll, att främja utländska investeringar också inom bioekonomi, säger Ilona Lundström. Hon är chef för innovations- och företagsfinansieringsavdelningen vid Arbets- och näringsministeriet.

Hon uppger inte hur stort det utländska kapitalet är som är bundet till fem aktuella projekt inom bioekonomin i Finland. Hon bekräftar inte heller om alla fem projekten har kinesiska investerare och aktörer.

Om själva samarbetet berättar Lundström gärna mer.

- Det är nog viktigt att ha förnuftet med och vi har granskningsmekanismer.

Granskningsmekanismer för utländska investerare finns för att bedöma om de medför risker. En risk av annat slag, är att vara alltför beroende av en handelspartner.

- Det har Finland erfarit under åratal av affärer med Ryssland, säger Teemu Seppä, råd för internationella ärenden vid Jord- och skogsbruksministeriet

Hovleverantör eller underleverantör av träråvara

Sanktionerna mot Ryssland har öppnat upp för en marknad riktad mot Asien och Kina. Seppä säger att när marknaden drar kan man ju inte tänka att man låter bli att göra affärer.

Oron för om produktionen av träråvara överstiger det hållbara bemöter Seppä med att det i den Nationella skogsstrategin - 2025 har slagits fast att produktionen kan höjas.

Avverkningarna kan bli större, men det i sin tur är rätt mycket i de enskilda privata skogsägarnas händer och vad de anser om prisnivån på trä, säger Seppä.

Har myndigheterna en helhetsbild?

- Jag litar väldigt mycket på de finländska miljömyndigheterna, deras kunskap och utvärderingar hur hållbar skogsindustrin är i Finland och hur mycket man kan utnyttja råvaror. De använder hela tiden de nyaste forskningsresultaten, svarar Ilona Lundström.

En annan risk är att nya anläggningar inom bioekonomin kan innebära att miljön tar stryk. Med facit på hand blev det dyra efterföljder för samhället, till exempel från gruvdriften i Talvivaara.

- Vi har lärt oss väldigt mycket och vi har investerat mer resurser till övervakning och miljömyndigheterna har bättre möjligheter att samarbeta med industrin, säger Lundström.

Hon har själv träffat investerare från Kina och hon ser Kina som en viktig samarbetspartner för Finland, eftersom Kinas roll i världsekonomin kommer att växa.

Men det gäller att ha förnuftet med och komma ihåg att vi har ett eget nationalintresse att bevaka samtidigt, säger Ilona Lundström.

Läs mer om ämnet på Lukes sidor.