Om miljöorganisationerna fick bestämma - här är de viktigaste klimatåtgärderna

Individuell flygskatt är onödigt, torven ska stanna i myrarna och staten ska sluta sponsra miljöskadlig verksamhet för att ha råd med omställningen till ett miljövänligt samhälle anser Finlands miljöorganisationer.

- Det första vi borde göra är att sluta använda fossila bränslen så fort som möjligt och man kan börja där det går snabbast, säger Pertti Sundqvist som är teknisk rådgivare på Finlands naturskyddsförbund.

Finland borde minska sina koldioxidutsläpp med minst 60 % före år 2030 för att göra sin del av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Det enklaste fossila bränslet att sluta med är torven. Både WWF och naturskyddsförbundet vill så snabbt som möjligt fasa ut torvindustrin helt och hållet.

- Koldioxidutsläppen när man utvinner och använder torv är till och med högre jämfört med stenkol, så det vore till och med bättre att övergå till kolförbränning under utfasningsperioden, säger han.

Enligt svenska Naturvårdsverkets 80-sidiga rapport från 2016 kan man se att torven släpper ut något mindre mängd koldioxid vid själva förbränningen. Men vid själva utvinningen av torv från gammal myrmark gör man stor klimatpåverkan.

Myr- eller torvmarker är flera meter tjocka och växer med ungefär 1 millimeter per år. De utgör globalt och nationellt sett ett stort förråd av kol.

De har samtidigt stor betydelse för flödena av de tre viktigaste växthusgaserna: koldioxid, metan och lustgas.

Det finns mycket som kan sägas om torv- och myrmarker, de kan både vara en sänka för växthusgaser, och en källa. Samtidigt är markerna stora, organiska helheter med unik flora och fauna.

Torven står för cirka 5 % av Finlands totala energiproduktion.

När industrin utvinner torv, det vill säga torrlägger och gräver bort torven, bör de efteråt kompensera genom att återplantera träd eller täcka igen dikena och skapa konstgjorda sjöar eller återskapa förutsättningar för att ny torvmark ska kunna bildas.

- För det mesta återplanterar man markerna med skog. Men träden kan naturligtvis inte kompensera för det utvunna kolet i torven. Man räknar med cirka 10 gånger mera kol under marken än ovanpå, säger specialforskare Jukka Alm vid Naturresursinstitutet Luke.

Hur mycket släpper trafiken egentligen ut?

Växthusgaserna finns naturligt i atmosfären men när vi till exempel förbränner fossila bränslen och avverkar skog tillför vi extra mycket växthusgaser till atmosfären och förstärker växthuseffekten.

Man räknar med följande växthusgaser då ländernas utsläppskvot beräknas; koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid. Gaserna är olika effektiva på att förstärka växthuseffekten.

Så här ser utsläppen ut sektorsvis i Finland.

Problemet med den här statistiken, som används som måttstock när man jämför sig med andra länder, är bland annat att man bara räknar med inrikesflyg.

Om man räknar med utrikesflygen så ökar koldioxidutsläppen för finländarna med närmare två miljoner ton på transportsektorn, från 12,5 ton till drygt 14,5 ton. Och det är bara utgående flyg, inte returresorna.

Finlands totala koldioxidutsläpp (inklusive andra växthusgaser) var 44,1 megaton 2016 Vilket är en ökning med 8 % (3,2 megaton) jämfört med 2015.

Enligt en artikel av Sveriges television blir individens utsläppsmängd väldigt olika beroende på om man räknar med skogen som kolsänka eller inte och huruvida konsumtionen av importerade varor inkluderas.

Men sammantaget, enligt forskarna, står det klart att de rika ländernas koldioxidavtryck är betydande.

Alla sektorer behöver skrida till åtgärder om Finland ska nå målsättningen att gå ner från 10 till 3 ton koldioxid per år och person på 10 år.

Minska vinsten från 140 till 60 miljoner

WWF:s klimatexpert i Finland Mia Rahunen vill speciellt betona skogens betydelse som kolsänka.

Mer än 70 % av Finlands landyta är täckt av skog. Finland är relativt sett det skogrikaste landet i Europa.

Arealen skogsmark som lämpar sig för virkesproduktion uppgår till 20,3 miljoner hektar enligt Finlands jord- och skogsbruksministerium.

- Avkastningskravet för Forststyrelsen steg från 110 till 149 miljoner euro i år, vi vill ha ner det till 60 miljoner euro. Vi vill också att man ändrar på avverkningsmetoderna så att man börjar med skonsammare kontinuitetsskogsbruk i stället för kalhyggen.

Många är åsikterna kring skogsbruket i Finland, skogsindustrin säger att mycket avverkning med ny, växande skog är den bästa kolsänkan, men forskning i Sverige visar att kalhyggesbruk inte är bra med tanke på koldioxidutsläppen.

Enligt studien, som gjordes under 10 år av forskare vid svenska lantbruksuniversitetet, är det många faktorer som spelar in om skogen blir en kolsänka eller utsläppskälla och mer forskning behövs.

Det lutar ändå åt att ett varierat skogsbruk med träd av olika åldrar är mest gynnsamt.

- Med tanke på biodiversiteten är det också viktigt att bevara gammal skog, allt fler djur- och växtarter rödlistas i Finland för varje år, säger Rahunen.

Hur ska klimatomställningen finansieras?

Att lägga ner produktion som torvutvinning eller minska på skogsbruket kostar naturligtvis pengar. Redan nu är Finland i stort behov av att spara så hur ska man klara av det ekonomiskt?

- Det finns många miljöskadliga stöd till industrin, till exempel sänkt energiskatt för bolag som använder mycket el och att använda torv som bränsle är billigt på grund av skattelättnader, säger Pertti Sundqvist från Finlands naturskyddsförbund.

Han anser också att en flygskatt för medborgarna är onödigt krångligt och förespråkar i stället att flygbränslet borde beskattas.

- För flygbolagen kostar bränslet mindre än en tredjedel av det vanliga dieselpriset. En bränsleskatt för flygbolagen skulle vara enklare än en flygskatt, och skulle samtidigt sporra flygbolagen att bli energieffektivare.

Både Sundqvist och Mia Rahunen anser att de, som de kallar det, miljöskadliga statliga subventionerna, till exempel skattelättnader för industri och jordbruk som använder mycket energi borde tas bort.

- Staten betalar årligen 3,5 miljarder euro i skadliga stöd. Hela miljöministeriet får 200 miljoner euro, det är ett exempel på hur staten väljer att prioritera, säger Rahunen.

WWF anser att även om Juha Sipiläs regering åstadkom vissa förbättringar blev helhetsintrycket negativt för klimatet.

Politisk vilja och nya lagar behövs

Fram till 2030 borde Finländarnas koldioxid alltså minskas med minst 60 %, något som bara tre riksdagspartier skrivit under på.

- Till största del måste förändringarna göras genom lagstiftning så att den kräver att människorna gör kloka val. Sådana saker som kräver mycket material och resurser borde vara dyrare, säger Pertti Sundqvist.

När det gäller inköp av varor som producerats i länder med mycket höga koldioxidutsläpp säger Sundqvist något överraskande.

- Egentligen tror jag inte att kinesiska varor är så dåliga. Kina gör väldiga insatser för att minska sina utsläpp, varje år bygger man ut vindkraften med mer än Finlands totala energiproduktion, säger han.

Mia Rahunen säger att vårens val är otroligt viktigt, och man är missnöjd med partiernas ovillighet till åtgärder.

- Alla partier vill till exempel att vi ska öka på våra kolsänkor, men samtidigt är de flesta inte beredda att ta de konkreta beslut som behövs för att nå målen, säger hon.

Läs miljöorganisationernas brev till den kommande regeringen med åtgärdsplan här (på finska).

Rättelse 21.3.2019: Statistiken i grafen var fel och är ersatt med en ny korrekt graf. Den gamla visade för höga värden för energisektorn.