Skonaren Vega gavs som krigsskadestånd till Sovjet – nu har restaureringen i Jakobstad fått ny fart

Vegastiftelsen i Jakobstad har fått mera pengar och möjlighet att återuppta restaureringen av skonaren. Nu återställs akterskeppet för att se ut som det gjorde 1952 när Vega överläts till Sovjetunionen som en del av krigsskadeståndet.

Nu är det åter liv och rörelse kring krigsskadeståndsskeppet Vega i Gamla hamn i Jakobstad. Den estniska snickaren och företagaren Alar Mangman och tre lokala hantverkare arbetar som bäst med att riva däcket på akterskeppet.

- Hantverkarna har rivit kaptenshytten och nu håller man på att riva däcket, säger Vegastiftelsens sekreterare Maria Lunabba.

Bara aktern restaureras

Stiftelsen har tagit beslut om att skonaren delas in i tre delar. Fören har redan tidigare fått nya spantpar genom ett omfattande talkoarbete, den ska förbli som den är i dag. Det betyder att man kan se själva konstruktionen.

Midskeppet kommer inte att åtgärdas alls, utan det ska visa förfallet medan akterskeppet ska rustas upp för att se ut som när fartyget var nybyggt.

Pengar från Museiverket

Redan 2017 fick stiftelsen löfte om pengar från Museiverket, 49 000 euro. Att rusta upp akterskeppet kostar 100 000 euro och resten av pengarna har stiftelsen själv fått skrapa ihop via privatfinansiering, fonder och stiftelser.

- Därför har det dröjt innan vi har kommit igång med arbetet. Att söka finansiering tar tid, fastän världen är full med pengar, säger Lunabba.

.

Ett tredelat projekt

Hela Vegaprojektet består egentligen av tre delar; själva skonaren, hallen den står i och aktiviteterna runt omkring säger Maria Lunabba.
Och restaureringen av Vega kan egentligen pågå hur länge som helst.

- Man kommer inte hit bara för att se på ett dött föremål utan man kan följa arbetet. Det är som med Sagrada Familia, säger Lunabba, Gaudis basilika i Barcelona som aldrig blir klar fast man byggt i över hundra år.

Den andra målsättningen är att höja hallens status. Vegastiftelsen vill ha mera ändamålsenliga och varma utrymmen, det skulle också göra Vega mera besökarvänlig. Ritningarna färdigställdes i ett EU-projekt för ett par år sedan.

- Man kan ser på ritningarna i 3D. Det är väldigt intressant. Men en ny hall kostar naturligtvis också mycket pengar, säger Lunabba.

Träbåtskavalkad och barkbåtar

Den tredje delen är själva verksamheten. Där kan man inte sitta ner och vänta på någon ny hall säger Lunabba. Vegastiftelsen är en aktiv del av den nya Gamla hamnföreningen och tillsammans har man ordnat flera välbesökta evenemang.

- Vi har en vinterdag, en städ- och röjdag på våren och en träbåtskavalkad första lördagen efter Veneziaden. De här dagarna har väckt stort intresse och många har kommit ut för att se Vega, säger Lunabba.

Vegastiftelsen samarbetar också med Arbis och i sommar ska man ordna en kurs för barn i ålder 7 till 12 år.

- De ska få lära sig läsa sjökort och använda kompass, snickra barkbåtar och lära sig om havsmiljön, växter och lite historia.

Det är vildmarksguiden Jennica Reuter som kommer att fungera som ledare för kursen.

Bara två skonare kvar

Vega byggdes i Åbo som en del av Finlands krigsskadestånd till Sovjetunionen. Hela krigsskadeståndet uppgick till ett värde av 300 miljoner gulddollar till 1938 års priser.

Vega är byggd av furu med limbalkteknik på Oy Laivateollisuus Ab:s varv i Åbo. Skrovet är 43,57 meter långt.

Vega fungerade som skolningsfartyg för handelsflottan och hennes hemhamnen var Tallinn fram till att hon togs upp på varvet 1986.

- Vår snickare Alar Mangmans bror fick sin sjömansutbildning på Vega. Det är ett spännande sammanträffande som jag fick höra om först nu, säger Lunabba.

Totalt byggdes 91 krigsskadeståndsskonare och Vega och ett systerskepp i Klaipeda i Lettland är de enda som finns kvar i dag. Systerskeppet har blivit plåtskott.

- Vad vi har hört så finns det inte fler. Därför är Vega en otrolig artefakt som visar vad vi kunde åstadkomma. Det var en enorm uppoffring och en viktig del av vår historia, säger Lunabba.

Upp på toppen igen

I sommar siktar Vegastiftelsen på att hålla öppet i åtminstone sex, kanske åtta veckor. Redan förra sommaren hade man sommarjobbare som arbetade på området.

Allt talkoarbete går i vågor säger Maria Lunabba och efter många år av lugn är det åter full aktivitet i Gamla hamn.

- Vi har varit nere i dalen och nu kommer vi så småningom upp på toppen igen, säger Lunabba.

Här kan du lyssna på intervjun med Maria Lunabba om skonaren Vega.