För hundra år sedan var de fattiga barnen efter inbördeskriget i fokus - nu är det invandrade barn och ensamma

Mannerheims Barnrskyddsförbund, MLL, har skyddat barn på olika sätt under sin snart 100-åriga verksamhet. Det fanns andra behov strax efter inbördeskriget, men den röda tråden i verksamheten finns kvar.

Mannerheims Barnskyddsförbund i Egentliga Finland har mycket att fira, berättar den nya verksamhetsledaren Janina Andersson.

Feståret 2020 firas förbundets 100 år, distriktets 70 år, skolfredsfirandets 30 år och huset Heidekens 120 år.

Janina Andersson var tidigare riksdagsledamot. Under den här tiden lärde hon känna politikern och ämbetsmannen Erkki Liikanen som blev viktig för henne och som hon lärde sig mycket av, berättar hon.

Att Liikanen och Andersson är goda vänner går det inte att ta miste på.

Liikanen har ett speciellt förhållande till Mannerheims Barnskyddsförbund. Bland annat för att han kommer från S:t Michel:

- Mannerheim befann sig i S:t Michel under slutet av inbördeskriget, men också under hela vinterkriget och fortsättningskriget.

- Jag har studerat hans historia ganska noggrannt.

Mannerheims engagemang

Liikanen tycker det är spännande att Mannerheim trots att han ledde de vita under inbördeskriget efteråt kunde skapa kontakten mellan de vita och röda.

- Jag tror att en orsak är Barnskyddsförbundet som hans syster Sophie Mannerheim tog initiativ till. Och nästan samma tid blev han ordförande för Finlands Röda Kors

Erkki Liikanen har själv varit president för Röda Korset.

Barns lika möjligheter

Om MLL i dag säger han att det viktigaste för organisationen fortfarande är att koncentrera sig på barnen och barnens framtid

- Att alla barn också i framtiden har likvärdiga möjligheter till att utveckla sina talanger i livet.

Mannerheims Barnskyddsförbund var efter inbördeskriget mycket viktigt för alla föräldralösa barn.

- Det var Barnskyddsförbundets första uppdrag.

- Idag är samhället mycket diversifierat och vi har många olika invånare med olika bakgrunder som inte har integrerats i samhället. Det finns många, många utmaningar.

Som att komma hem igen

Janina Andersson som är relativt ny verksamhetsledare för MLL i Egentliga Finland har lång erfarenhet av verksamheten som hon värvades med i redan som ung mamma och väldigt ung riksdagsledamot.

När jobbet som verksamhetsledare blev ledigt var hon inte sen med att lämna in sin ansökan.

- Det var som att komma hem igen och jag var jättelycklig för att den här platsen fanns så lämpligt just för mig.

Om hur verksamheten vid MLL har ändrats under hundra år, uttrycker hon sig så här:

- Riktigt i början var det ju verklig nöd gällande mat och hälsa. Man satsade då på grundförutsättningar.

Grunden till Babylådan

Då skapades "Korgen" med kläder och annat till fattiga barn. När den inte längre behövdes gavs korgen tillbaka till Barnskyddsförbundet där kläderna tvättades upp och gavs vidare.

- Babylådan härstammar från det här. Och då grundades också barnrådgivningen, modersmjölksbanker och annan grundservice,
berättar Janina Andersson.

- Det handlar om saker som vi idag tänker att är självskrivna. Det inleddes som frivilligverksamhet i MLL.

Idag är ensamheten bekymmersam

Den röda tråden i Mannerheims Barnskyddsförbund är ändå densamma.

- Idag handlar det mer om ensamhet och psykisk välfärd. Det är väldigt många människor i olika åldrar som är ledsna och ensamma.

Och det här är ju något som påverkar barnen starkt.

- Vi har verksamhet som får familjer att träffas och vi stöder dem på olika sätt.

Regnbågs-, invandrarfamiljer och pappor

Inför organinsationens 100-års jubileum gläder sig Janina Andersson mycket över att det bara i Egentliga Finland finns 67 aktiva föreningar som alla har verksamhet för barnfamiljer och ungdomar.

Träffarna för familjer har funnits länge men är inte likadana som de var på -70 talet:

- Familjerna har ändrats, idag är de också regnbågsfamiljer och invandrarfamiljer. Det som har ändrat radikalt är att mammorna som alltid var med tidigare nu allt oftare ersätts av pappor.