Sockerskatt på läsk drog ner konsumtionen - godisskatt hade inte samma effekt

Finns det lättillgängliga alternativ så är det enkelt att ändra vanor. Så kan man kort sammanfatta skillnaderna i hur folket har reagerat på skatter på läsk och godis.

Sötsaksskatten på godis hade knappt någon effekt alls under åren 2011 till 2016 då den var i bruk. Godiskonsumtionen minskade inte nämnvärt under den perioden.

Men en särskild sockerskatt på läsk har fått konsumenterna att köpa andra drycker än de tidigare köpte.

Det har man kommit fram till i en undersökning som har gjorts vid Löntagarnas forskningsinstitut.

Det var tänkt att sötsaksskatten skulle ge mera skatteintäkter samtidigt som den skulle styra konsumenter att äta mer hälsosamt.

Trots att priserna på godis steg med ungefär tio procent gav det alltså ingen nämnvärd effekt.

Från läsk till läsk

Men för läskedrycker har utvecklingen sett annorlunda ut.

Sedan 2014 har drycker med över 0,5 procent socker haft en högre skatt än så kallade “sockerfria” läskedrycker.

Även i det här fallet har priset stigit med ungefär tio procent, men till skillnad från godisskatten har socker skatten fått konsumenterna att ändra sina vanor.

Nuförtiden är det allt oftare de sockerfria dryckerna som får åka med i köpvagnen.

Enligt undersökningen handlar det om att man enkelt kan undvika den högre skatten bara genom att välja de sockerfria varianterna av samma drycker.

Svårt att styra beteende med skatter

I rapporten konstateras att det är svårt att ändra på ett köpbeteende endast genom att justera skatter. Påståendet har stöd i tidigare forskning.

Om konsumenten däremot har ett likvärdigt eller nästan likvärdigt alternativ att ta till, som i fallet med läsk, så är det lättare att styra konsumenten med hjälp av skatter.

Rapporten har sammanställts av Tuomas Kosonen och Riikka Savolainen. De har utgått från material och information om köpbeteende som de har fått av S-gruppen.