Antibiotikaresistens väntas år 2050 leda till fler dödsfall än vad cancer gör – forskare samarbetar för att lösa problemet

Bakterier som antibiotika inte biter på utgör enligt forskare ett globalt hot mot mänskligheten, och kan i framtiden bli ett större problem än klimatförändring eller krig.

– Antibiotikaresistens är ett mycket komplicerat problem och man behöver angripa det på ett tvärvetenskapligt sätt för att man ska hitta de bästa lösningarna, säger Teppo Hiltunen, akademiforskare vid Helsingfors universitet.

Han leder också ett sådant här samarbete. Tiotals finländska forskare har hittills gått med i det; från Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Jyväskylä universitet och Åbo universitet.

Man vet inte mycket om antibiotikaresistens

Tanken är att projektet ska omfatta allt från mikrobiologer, medicinska experter och antropologer till juridiska experter, ekonomer och matematiker.

– Ett exempel är att när vi forskar i bakterier så har tekniken utvecklats en hel del, och det samlas in massvis med datamaterial i en så komplex fråga som antibiotikaresistens. Det är inget vi veterinärer nödvändigtvis kan analysera, utan då kan vi behöva ta hjälp av matematiska experter, kommenterar Annamari Heikinheimo som är universitetslektor vid veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.

I nuläget är det mycket man inte vet om antibiotikaresistens.

– Vi vet kanske hur saker och ting förhåller sig till varandra, men inte vad som är mer viktigt och mindre viktigt, kommenterar universitetslektor Marko Virta.

"Större dödsorsak än cancer"

Den kunskap som finns är också splittrad. Därför behövs samarbete på flera fronter.

Samtidigt blir den här resistensen ett allt större problem i världen. Det finns därmed ett stort behov av nya insikter.

– Forskare har uppskattat att år 2050 så kommer infektioner orsakade av resistenta bakterier vara en större dödsorsak än cancer, säger Heikinheimo.

Det innebär mer än 10 miljoner dödsfall globalt. Enligt OECD betyder det 1,3 miljoner människoliv i Europa.

Ett klassiskt sätt att förebygga problemet är att inte använda antibiotika mer än nödvändigt, men endast det räcker inte längre till. Det finns också andra orsaker bakom hur resistens kan skapas.

En viktig åtgärd mot resistensproblematiken är till exempel att förbättra tillgängligheten till rent vatten för de människor i världen som saknar det.

– Problemet med antibiotikaresistens är globalt och folk rör sig mycket från ett land till ett annat, liksom också livsmedel från djur, så fastän vi skulle hantera det väl i Finland och Norden så räcker det inte för världen är så liten nuförtiden, säger Annamari Heikinheimo.

Metoder som kan förebygga infektionssjukdomar kan också hjälpa till i kampen mot antibiotikaresistens; till exempel bättre hygien.

Läkemedelsföretagen i nyckelposition

– Men sedan handlar det dessutom om hur man gödslar åkrar, till exempel hur dynga används som gödsel, för dynga är ett bra gödsel och borde i den cirkulära ekonomins namn gärna användas till det, säger Virta.

Gödsel kan alltså innehålla antibiotikaresistenta bakterier och antibiotikarester, och dåligt hanterad gödsel kan därmed utgöra en risk för ökad uppkomst och spridning av antibiotikaresistens.

Ett annat problem är att antibiotikaresistens lätt sprider sig på sjukhus, där man använder mycket sådana här läkemedel.

Forskare har tidigare också påpekat att läkemedelsföretagen är i en nyckelposition, och att de inte har satsat på utveckling av nya antibiotikasorter på länge eftersom de har prioriterat mer luckrativ läkemedelsutveckling.