Kodin tavaratalo-korsningen kan i bästa fall fixas redan nästa år - och staten kan stå för fiolerna

Det olycksdrabbade vägavsnittet mellan Ekenäs och Karis kan förbättras snabbare om vägplanen förverkligas stegvis. Statliga myndigheter låter förstå att det kunde vara lättare att hitta pengar till förändringarna om den stora och dyra vägplanen spjälks upp.

Raseborgs stad försöker hela tiden lobba för att få statliga pengar för riksväg 25.

Tekniska direktören Jan Gröndahl planerar att återigen diskutera möjliga lösningar med Nylands närings-, trafik och miljöcentral (NTM) ännu den här veckan.

- Vi träffar NTM-centralen regelbundet. Riksväg 25 är så att säga den röda tråden som vi ideligen lyfter fram i våra diskussioner, säger han.

I de utredningar som har gjorts står det också klart och tydligt att vägen är i dåligt skick, att den är otrygg och att trafiken inte löper smidigt

Stora planer finns men stora pengarna saknas

Allt är i princip klappat och klart för att riksväg 25 mellan Karis och Ekenäs ska kunna förbättras. Vägplanen blev färdig år 2015 och vann laga kraft i oktober 2017.

I de utredningar som har gjorts står det också klart och tydligt att vägen är i dåligt skick, att den är otrygg och att trafiken inte löper smidigt.

Men även om den administrativa beredskapen finns och alla är överens om att vägen måste förbättras, så saknas den viktigaste komponenten i ekvationen.

- Det finns inte någon finansiering tillsvidare. Vi vet inte när man kan börja eftersom det inte finns pengar, säger projektchef Jaakko Kuha på den statliga NTM-centralen.

En omfattande plan med många lösningar

Vägplanen för avsnittet mellan Karis och Ekenäs är omfattande och innehåller många olika moment som ska förbättra både säkerheten och smidigheten.

Det drygt två kilometer långa avsnittet mellan Gamla Kustvägen och Ekenäsvägen ska ha mitträcke med två körfiler på båda sidorna. På det sättet kan man tryggt köra om långsammare fordon.

I och med att det planeras ett mitträcke tas de små avtagen bort och trafiken löper i stället längs med parallellvägar.

Den trafiken kanaliseras sedan till större korsningar som också ska förbättras, förklarar Jan Gröndahl.

- Det här är en ypperlig sak om det förverkligas, konstaterar han.

Staden måste lobba aktivt

Det beräknas kosta 13,5 miljoner euro att förverkliga vägplanen som har med mitträcket och omkörningsfilerna att göra. Summan är så stor att NTM-centralen inte har befogenheter att bevilja den.

I slutändan är det riksdagens politiker som fattar beslut om att finansiera en förbättring eller inte, säger Jaakko Kuha.

- Kommunen kan också finansiera projektet själv. Men om kommunen vill ha statens pengar så måste man mer aktivt föra diskussioner med olika representanter för staten.

Det här gör Raseborgs stad kontinuerligt intygar tekniska direktören Jan Gröndahl.

- Vi träffar regelbundet ledande tjänstemän från de statliga myndigheterna och dessutom ger vi utlåtanden i frågorna. Årligen ger vi utlåtanden där vi efterlyser förbättringarna.

Borde Raseborg lobba ännu mera?

- Jag tror att man alltid kan lobba bättre.

Mindre delprojekt kunde lättare finansieras

En möjlighet att snabbare få finansiering kunde vara att spjälka upp vägplanen och ansöka om pengar för att utföra en del av den, säger Jaakko Kuha på NTM-centralen.

- Speciellt när det gäller anslutningsarrangemang och parallellvägar kunde man säkert lösgöra dem ur vägplanen.

Finns det pengar till den här typen av projekt hos NTM-centralen?

- Det är sådant som vi har möjlighet att ge pengar till. Om det finns ett problematiskt ställe när det gäller trafikplanering, där man kan erbjuda en tillräckligt fördelaktig lösning, så försöker vi nog hitta pengar till det.

Jaakko Kuha tillägger att mitträcket och omkörningsfilerna inte kan förverkligas förrän parallellvägarna och anslutningarna byggs.

Han understryker också att NTM-centralens finansiering inte heller för det här året är speciellt stor. Det finns alltså inga säkra pengar att hämta, men möjligheten att få dem finns åtminstone i teorin.

Hur snabb kunde tidtabellen vara?

- Till den här sommaren hinner man inte. Men om man sätter igång diskussioner genast så kunde man genomföra några åtgärder nästa sommar.

Raseborg: Staten måste stå för lejonparten

Jan Gröndahl håller med om att det kunde löna sig att stegvis genomföra förbättringar på riksväg 25.

Ett konkret exempel kunde vara att förbättra avtaget till Ekenäsvägen och bygga de parallellvägar som leder den lokala trafiken till och från riksvägen.

- Man behöver inte bygga allt på en gång utan man kanske skulle ta och bygga ut i etapper. Man kanske börjar med de mindre korsningarna och satsar på en större planskild korsning eller något annat, säger han.

Han vill ändå inte börja spekulera i hur mycket kommunen kunde stå för om man går in för en sådan lösning.

Eftersom det är en statlig väg utgår Raseborg från att staten huvudsakligen tar hand om finansieringen, säger Gröndahl.

- Det som är positivt är att vi har en färdig vägplan och våra generalplaner stöder vägplanen. Så att största hindret är väntan på finansiering.

En detalj ut vägplanen bifogades som bild 27.3 klockan 13:30.