Ingvar vet hur mycket det regnat varje dag sedan år 1931 - rekordåret var 2015

På jordbrukare Ingvar Backlunds släktgård i Solf har man gjort mätningar för Meteorologiska institutet under flera årtionden och då de slutade fortsatte Ingvar de dagliga mätningarna av eget intresse. Och trenden är klar- en förändring har skett.
Som jordbrukare har han redan länge använt en lösning för det ändrade klimatet på sina åkrar.
Det syns en tydlig trend - det har blivit blötare.
- Då vi började med nederbördsmätningen var medeltalet från år 1931 till år 1961 510 millimeter. Det här har ökat år för år, eller årtionde för årtionde. Från år 2006 till år 2015 så var sedan medeltalet 645 millimeter.
Rekordet kom år 2015 - 802 millimeter.
- Så nederbörden har ökat - men varför så får någon annan förklara, säger Ingvar.
Ifjol var en riktigt varm sommar.
- Alla minns den som väldigt torr men om man tittar på millimeter nederbörd är det inte så avvikande. Det som skiljde mer var att vi hade kanske tio grader varmare och att regnen som kom var ganska stora regn, säger han.
Sedan blev det varmt och vackert efteråt och den regnmängd som kom avdunstade hastigt.
Regnar mer på kortare tid
Också Mikael Blomqvist som är dräneringsrådgivare på ProAgria med bland annat kontakt till dikessammanslutningar har under de senaste åren märkt av de allt större regnmängderna. Det regnar mera på kortare tid.
- Det märks, det svämmar över på många ställen. Det är klart att jordbrukarna blir bekymrade om det kommer ett jättestort regn och du har din åker och dina odlingar så kan ju hela skörden bli förstörd, säger han och konstaterar att klimatförändringen är något som diskuteras mycket bland jordbrukare.
Att det har blivit blötare har fått konsekvenser.
- Det blir mer packningsskador. Och dräneringen måste vara i skick på våren om man ska komma ut på åkern i tid. Samma sak på hösten, säger Ingvar.
Om dräneringen inte är i skick blir det svårt att skörda och växtligheten mår inte bra av för mycket vatten.
Lösningen: Underbevattning
Ingvar har löst problemet med de omväxlande vädret genom det som kallas underbevattning, eller egentligen reglerad dränering. Det betyder att om det kommer för lite regn vattnar man underifrån och om det är för vått släpper man bort vatten. Det görs med hjälp av brunnar och ett rörsystem under jord.
Ingvar gick in för underbevattning redan av 1990-talet. Han säger att det svårt att exakt kunna jämföra med hur hans skördar skulle ha sett ut utan underbevattning, men är ändå nöjd.
- Man får ju aldrig ett riktigt facit på det men exempelvis senaste år som var väldigt torrt så fick jag en helt normal skörd på de åkrar där jag hade regleringen på.
Senaste år som var väldigt torrt fick jag en helt normal skörd på de åkrar där jag hade regleringen på.
Han tog vara på vatten som kom från skogen.
- Det är 250 hektar skogsmark här ovanför som kommer ner till åkerkanten och då kan jag välja om jag släpper det där vattnet vidare eller om jag tar in det i dräneringssystemet, förklarar han.
Det gäller för honom att hela tiden följa med vädret och inte åka på någon längre semester.
- Vill man ha maximal nytta av det ska man veta när det där stora regnen eventuellt kan komma så att man är förberedd på att brunnarna ska regleras då, säger han.
Träffa Ingvar i Närbild på Yle Fem måndag 1 april klockan 20 (repris tisdag 2 april klockan 11) eller på Arenan:
