Vi klarar inte att bränna vårt avfall själva, varje dag fraktas mängder av blandavfall utomlands - följ med på videorundtur i Finlands största avfallskraftverk
Avfallskraftverken i Finland klarar inte av att svälja den mängd avfall som finländarna producerar. Vi behöver mer kapacitet för avfallsförbränning, men kan vi också minska mängden avfall i dagens samhälle?
När en åbobo slänger sin soppåse i blandavfallet, kommer den troligen att sluta som uppvärmning i ett estniskt eller svenskt hem.
Från hamnarna i Åbo och Nådendal fraktas varje dag flera lastbilslass med blandavfall till avfallskraftverken i våra grannländer.
Sammanlagt fraktas årligen 100 000 ton blandavfall från Finland utomlands. Speciellt besvärlig är situationen i sydvästra Finland, där över hälften av det brännbara blandavfallet bränns utanför Finlands gränser.
- Det är billigare att föra avfallet utomlands, och dessutom har förbränningsanläggningarna i Finland inte kapacitet att ta emot avfallet, berättar Hannele Nikander vid Finlands miljöcentral, som övervakar avfallstransporterna.
Här tar vi dig med på en fascinerande upptäcksfärd till Finlands största avfallskraftverk:
Förbränningskapaciteten i Finland ökas i alla fall hela tiden. År 2021 byggs ett avfallskraftverk i Salo. Också i Vanda, Lahtis och Tammerfors kommer man att utöka verksamheten.
En annan lösning för att hantera strömmen av avfall är att öka återvinningen.
Man uppskattar att 70-80 procent av blandavfallet i Finland skulle kunna återvinnas. Mest kunde man öka återvinningen av bioavfall och plastavfall, som utgör stommen i allt blandavfall.
- Avfallskraftverkskapaciteten i Finland skulle nu redan vara tillräcklig om sorteringen av blandavfall skulle fungera bättre, säger Nikander.
Avfallsförbränningsanläggningarna bränner idag 10-20 procent av avfallet från företag och industri. Utan företagens avfall skulle kapaciteten räcka fint.
En hållbar lösning för att lösa problemet med förbränningskapaciteten är att minska på avfallsmängden genom att öka materialåtervinningen. Av blandavfallet i Finland kan upp till 80 procent återvinnas.
Allra mest kunde förbättras i fråga om sortering av bioavfall och plast. I huvudstadsregionen ser man redan lovande tecken.
Där har strömmen av blandavfall redan lite kunnat behärskas tackvare ökad plastinsamling i husbolagen, hemma på den egna gården.
Nästan allt avfall utnyttjas på något sätt
Jämfört med avstjälpningsplatser är avfallskraftverk ett snyggare sätt att göra sig av med avfall.
I ugnens 1100 grader brinner det blandade skräpet rent, och blir främst koldioxid och vatten. Orenheterna i röken kan tvättas bort innan röken puffar ut i luften.
Förbränningen ger fjärrvärme och el som annars kanske hade producerats med stenkol.
Utsläppsfri energi är det ändå inte alls fråga om. Och blandavfall är ingen förnybar naturresurs.
I avfallet ingår mycket material som är tillverkat av fossil olja och som dessutom är långt förädlat.
Det materialet borde återvinnas, för efter förbränningen har allt arbete och alla resurser som satsats på materialet gått upp i rök.
Avfallet försvinner inte helt när det bränns
Man blir inte heller helt av med avfallet genom att bränna det. Precis som i bastuugnen blir det också rester och aska kvar i botten på avfallskraftverket.
Speciellt när man bränner bioavfall uppstår mycket slagg och rester. Ur slagget kan man ännu ta till vara metall, och resten används till markfyllnad.
Den lätta askan är mera problematisk. Den klassas som farligt avfall, och för tillfället begravs det i isolerade bunkrar. Att bara förvara askan blir dyrt, så man försöker också här hitta nya användningsområden.
Ekonomisk tillväxt utan avfallstillväxt?
En avfallsfri livsstil har fått mycket uppmärksamhet, men statistiken visar att den ändå är långt från den finländska vardagen.
Vi lever i en tid av aldrig tidigare skådat överflöd, och det syns som stora mängder avfall. Vi finländare producerar årligen en avfallshög som väger över 500 kg per person.
Ekonomie doktor Paavo Järvensivu, från forskningsenheten BIOS menar att detta inte är en hållbar lösning.
- Det är inte en hållbar lösning att vi först producerar någonting av begränsade resurser, bränner det och värmer upp städer. Vi borde göra vårt allt för att det inte skulle uppstå avfall. Att bränna det ska bara vara den sista utvägen, säger han.
Den ekonomiska tillväxten och mängden avfall går hand i hand. Senast minskade avfallsströmmen i Finland år 2009, när världsekonomin backade.
Man kan alltså fråga sig om man kan skilja åt ekonomisk tillväxt och ett ökat avfallsflöde?
Kan man minska mängden avfall utan att pruta på välfärden?
Järvensivu misstänker att det kan vara svårt i vårt nuvarande ekonomiska system.
- Vår ekonomi är fortfarande materialbaserad, och ingen immateriell ekonomi har lyckats tränga ut annan ekonomi. Vi är fortfarande beroende av fossila bränslen och producerar enorma mängder avfall.
- Vi måste inleda ett enormt ekologiskt återuppbyggnadsarbete, och förnya hela infrastrukturen. Det hänger ihop med all produktion och all konsumtion.
Kampanjen Älskade plast syns på alla Svenska Yles olika plattformar och kanaler under april månad 2019. Via kampanjen ska vi finländare bli bättre på att sortera och återvinna plast. Kom med och sortera!
Det här är en svensk version av Jussi Nygrens artikel om samma ämne på Yle Tiede.
Edit 8.4: Eftersom Arenan-klippet i artikeln nu har svensk text, har noteringen om att den är på finska tagits bort.