Oljelandet Norge bygger ut vindkraften - men Europas största vindkraftsprojekt hotar samernas rennäring och den unika fjällvärlden

"Ledsamt att vi som är Norges urbefolkning inte blir hörda."

278 vindkraftverk i de norska fjällen ska förse Europa med förnybar energi. Men är utbyggnaden nödvändig för den gröna omställningen, eller sker den på bekostnad av naturen och Norges urfolk samerna?

Det blåser styv kuling från Norska havet, runt 17 m/s, och vi får luta oss mot den täta vinden för att hållas stående. Vindförhållandena här vid Norges branta kust är perfekta för vindkraftverk.

I vindparken Roan i mellersta Norge snurrar 71 nya vindkraftverk som producerar eftertraktad förnybar energi. Den gröna elen exporteras sedan vidare till Tyskland och Storbritannien.

- Tidigare fanns här inga vägar och förstås inga vindturbiner. Det var ett utmärkt område för vinterbete för ren. Naturen var helt orörd. Nu är det omöjligt att ha renar här, berättar vår guide Terje Haugen.

Jag tycker det är ledsamt att vi som Norges urbefolkning inte blir hörda i den här saken

― Terje Haugen

Haugen är same och livnär sig på rennäringen. I tio år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas, men förgäves.

- Det är ledsamt. Från Trøndelag ända upp till Finnmarken så är det rennäringen som drabbas hårdast av vindkraften, säger Haugen.

En tredjedel av renarnas vinterbete försvann

Roan är den första vindparken som står klar i vindprojektet Fosen. Ytterligare fem vindparker ska byggas i området runt Trondheim och då allt är klart nästa år har Norge Europas största vindkraftsprojekt på land.

Fjälltopparna i kommunen Roan är 400-600 meter över havet och lämpar sig bra för vindkraft.

Vindkraftverken i Roan är 87 meter höga och rotordiametern är 117 meter.

278 vindkraftverk i Fosenprojektet ska tillsammans producera 3,4 TWh förnybar energi om året.

Den storslagna vindparken imponerar ändå inte på renägarna Terje Haugen och Elise Holtan Pavall Årbogen.

Då infrastrukturen med vägar och elnät började byggas i fjällområdet för tre år sedan försvann en tredjedel av vinterbetet för Terje Haugens renar. Två andra renägare drabbades också.

- Jag tycker det är ledsamt att vi som Norges urbefolkning inte blir hörda i den här saken. När den nya generationen tar över så måste de minska på antalet renar eller kanske helt sluta. Det är helt säkert, säger Haugen.

Nu då vindparken är klar får renarna beta i området igen, men enligt Haugen är det i praktiken helt omöjligt.

Oljudet från vindkraftverken stör renarna och vintertid finns det risk för iskastning från rotorbladen. Det går inte heller att röra sig i området med snöskoter längre på grund av de steniga och ojämna vägkanterna.

Terje Haugen orienterade sig tidigare efter olika landmärken i naturen då han rörde sig på fjället med snöskoter. Nu har här byggts 70 km väg som slingrar sig upp och ner i landskapet.

Från Fosen Vind svarar kommunikationschef Torbjørn Steen att man är medveten om problemen för rennäringen, men att man följer de lagar och avtal som finns.

- Fosen Vind har ingått avtal med rennäringen om kompensation för skador och olägenheter i byggnadsfasen. Rennäringen får flera miljoner kronor för de vintrar det görs byggnadsarbeten, skriver Steen i ett mejl.

Terje Haugen känner ändå att han tvingas bort från ett område som han som same har rätt till. I september ska kompensationerna avgöras i domstol.

- Jag tycker att det är alldeles oerhört att vi hamnar i en rättssak. Det har verkligen varit min vilja att försöka lösa det, säger Haugen besviket.

Ja till förnybar energi och nej till ingrepp i naturen

Vindkraftsprojektet påverkar inte bara rennäringen, utan också naturen. Fjällområdet är unikt med flera hotade arter, som berguv, kungsörn och pilgrimsfalk.

Miljöorganisationerna är kluvna inför vindkraften: dels är de för förnybar energi, men samtidigt är de emot att vindkraftsparkerna gör stora ingrepp i naturen som i Roan.

- Vägnätet här har krävt sprängningar i fjällen och stora myrar har grävts upp. Det här får konsekvenser för den biologiska mångfalden och fågellivet, säger Hallgeir Opdal på Naturvernforbundet.

Det finns många både billigare och bättre sätt att producera energi, utan stora ingrepp i naturen

― Hallgeir Opdal

Opdal tycker att man inte borde kalla Roan för en vindkraftspark - det låter så tilltalande - utan istället kalla det storskaliga projektet för en vindkraftsindustri.

Norge är redan idag nästan självförsörjande på förnybar energi tack vare vattenkraften och med uppdaterade vattenturbiner skulle kapaciteten öka ytterligare.

- Det finns många både billigare och bättre sätt att producera energi, utan stora ingrepp i naturen. Vi borde satsa på energieffektivisering och att uppgradera de redan existerande vattenkraftverken. Dessutom borde man utforska både vindkraft till havs och vågkraft, säger Opdal.

“Jag strejkar för att min regering inte tar klimatansvar”

Också i Norge har skolungdomarna inspirerats av Greta Thunberg och den 22 mars ordnades klimatdemonstrationer över hela landet. I Oslo samlades uppskattningsvis 10 000 barn och ungdomar utanför Folketinget.

- Jag strejkar för att min regering inte tar klimatansvar. Vi vet att vi bara har några år på oss att få ner koldioxidutsläppen för att stoppa klimatförändringen, men den norska regeringen delar ut nya licenser för att pumpa upp olja och gas från Arktis, säger Andreas Randøy från Natur og ungdom.

Istället för att bygga mer energi, så borde vi använda mindre av olja och gas

― Andreas Randøy

Ungdomarna påpekar att det är de som får ta konsekvenserna av regeringens beslut.

Naturen eller pengar - vad är viktigast?

Oljan är Norges svarta guld som har gjort landet rikt och i höst öppnar det nya stora oljefältet Johan Sverdrup i Nordsjön. Johan Sverdrup kommer att producera olja i 50 år och intäkterna till staten beräknas vara svindlande 900 miljarder norska kronor.

Ungdomarna utanför Folketinget tycker att det här visar att regeringen inte tar klimathotet på allvar. Det är ingen lösning att bygga mera vindkraft om oljeindustrin får fortsätta som förr.

- Norge är ju redan självförsörjande på ren energi i form av vattenkraft. Istället för att bygga mer energi, så borde vi använda mindre av olja och gas, säger Randøy.

På klimatdemonstrationen träffar vi också Nordeas börsanalytiker Thina Saltvedt. Hon är här för att hälsa på sina syskonbarn och visa sitt stöd för strejken.

- Jag tycker det är skrämmande att se hur klimatförändringen börjar påverka ekonomin och samhället. Men att kunna flytta kapital i en grönare riktning är en viktig del av det gröna skiftet. Där vill jag bidra, säger Saltvedt.

Den gröna energimarknaden blir viktigare

Senare på eftermiddagen träffar vi Thina Saltvedt på Nordeas huvudkontor i Oslo. I ett stort kontorslandskap med utsikt över stadsdelen Majorstuen jobbar drygt 50 börsanalytiker koncentrerat framför sina datorskärmar.

Elbilsrevolutionen har varit stor i Norge, vi får en mera elektrifierad transport och vi går över till mera gröna energikällor

― Thina Saltvedt

Saltvedt var tidigare oljeanalytiker, men hon bytte fokus och koncentrerar sig nu istället på den gröna energimarknaden.

- Här i Norge är vi lite i en bubbla, för vi är så vana vid att få intäkter från oljeindustrin. För oss är det lite svårt att se att framtiden är grön, men vi försöker, säger Saltvedt.

För några veckor sedan beslöt den norska regeringen att den statligt ägda oljefonden ska sälja sina aktier i 134 olje- och gasbolag.

Finansminister Siv Jensen poängterade då att beslutet inte handlar om klimathänsyn, utan att det bygger på ekonomiska grunder.

- Det är osäkerheten kring oljepriset som är orsaken och det hänger ihop med det teknologiska skiftet. Till exempel elbilsrevolutionen har varit stor i Norge, vi får en mera elektrifierad transport och vi går över till mera gröna energikällor, säger Thina Saltvedt.

Flytande vindkraftverk kan vara nästa stora succé

Saltvedt beskriver vindkraften som en spännande sektor, men menar att det är svårt att se att den ska kunna ge samma exportvinster som oljan.

Hon tror ändå att speciellt offshorevind, det vill säga flytande vindkraftverk ute till havs, kan bli riktigt lönsamma och att offshorevind är lättare för norrmännen att acceptera.

- Det handlar om gigantiska vindmöllor ute till havs - lika höga som Eiffeltornet. De kan producera mycket mer och de står långt ute till havs, så att vi inte ser dem.

Det norska energibolaget Equinor byggde världens första flytande vindkraftspark utanför Skottland för två år sedan.

Förra veckan meddelade Equinor att de nu planerar en ny stor flytande vindkraftspark, men att det ännu är oklart var den ska placeras.

- Jämfört med Finland så har vi nästan 100% grön elektricitet idag. För att skära ner på klimatutsläppen så måste vi bygga ut mera grön energi och exportera den till den europeiska marknaden, säger Saltvedt.

Men det här budskapet är svårt att sälja in hos dem som blir grannar till stora vindkraftsparker eller får sina betesmarker förstörda.

Kan det vara klimatsmart att utvinna olja och gas i Norge?

På Olje- och energiministeriet är man också väl medveten om att vindkraftsprojektet på Fosen har skapat stora konflikter.

- Vi vet att utbyggnaden av vindkraft är kontroversiell. Den tar stora arealer och byggs på platser där den kan komma i konflikt med andra intressen, säger statssekreteraren Rikard Gaarder-Knutsen.

Inom branschen väntar alla på regeringens nya vindkraftsutredning som ska presenteras den första april. Den ska ge rekommendationer om var det är lämpligt att bygga vindkraft och var man helst ska låta bli.

Om vi trappar ner utvinningen på norsk sockel, så kommer utvinningen att ske på andra ställen som inte hanterar det här på ett lika kvalitetsmässigt sätt

― Rikard Gaarder-Knutsen

Enligt Gaarder-Knutsen kommer energibehovet i Europa att öka de kommande åren, samtidigt som många länder försöker avveckla sina kolkraftverk. Efterfrågan på förnybar energi som vatten- och vindkraft ökar, men kapaciteten räcker inte till.

Här har Norge därför chans att sälja både olja och gas, och speciellt gasen anses vara en effektiv metod för att få ner koldioxidutsläppen.

Johan Sverdrup ska börja producera olja och gas i slutet av året. Samtidigt förbereds fas 2 av projektet, och där väntas produktionsstart i slutet av 2022

Gaarder-Knutsen argumenterar för att den norska olje- och gasindustrin har höga kvalitetskrav och låga punktutsläpp och att det därför är klimatsmart att utvinna olja och gas i Norge.

- Om vi trappar ner utvinningen på norsk sockel, så kommer utvinningen att ske på andra ställen som inte hanterar det här på ett lika kvalitetsmässigt sätt. Därför ska Norge fortsätta utvinna olja så länge det behövs.

Men är det inte motstridigt att tala om att utveckla grön energi och samtidigt stödja oljeindustrin?

- Det är inte motstridigt så länge vi ser att energibehovet fortsätter öka. Många europeiska länder drivs i stor grad av kolkraft, och då är det här ett bra svar för att försöka nå de ambitiösa målen för 2030 och 2050.

FN vill att vindkraftsbygget stoppas, men regeringen struntar i det

På Fosen i mellersta Norge börjar hoppet rinna ut om att kunna stoppa ens någon av de planerade vindkraftsparkerna i området.

Rennäringen anser att samerna diskrimineras om vindparken i Storheia byggs ut och det argumentet får stöd från FN.

FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD beslutade ifjol att vindparksbygget på Storheia ska stoppas. Men bygget har ändå fått fortsätta, eftersom den norska regeringen anser att FN:s beslut inte är bindande, utan endast är en rekommendation.

Också turistnäringen har påpekat att Norge är känt för sin orörda natur och att det därför är omdömeslöst att bygga ut vindkraften i fjällen.

Hallgeir Opdal från Naturvernforbundet tycker ändå att det finns tecken på att opinionen i Norge börjar vända. Han säger att både allmänheten och politikerna börjar inse att vindkraft inte är det bästa alternativet för förnybar energi.

- Opinionen har varit delad och man har inte riktigt vetat vad det här handlar om. Man har tänkt att det handlar om ren energi. Men nu då man får se vilket ingrepp det är i naturen, så blir fler och fler emot, säger Opdal.

Några dagar efter vårt besök i Roan meddelar det statsägda energibolaget Statkraft, som också är huvudägare i Fosen Vind, att de inte kommer att satsa på mera vindkraft i Norge.

De ska bygga klart vindparkerna i Norge, men sedan istället satsa på vindprojekt i Europa, Sydamerika och Asien.

Uppe på fjället ropar vi till varandra för att överrösta vinden och en kraftig vindstöt får Hallgeirs mössa att blåsa iväg. Terje Haugen sätter sig i bilen.

Flera generationer före honom har tagit sina renar hit till vintern och på våren tagit ner dem igen. Oberoende av hur det går med andra planerade vindparker i Norge, så är hans betesmarker förstörda. Den orörda naturen på fjället får han inte tillbaka.