Församlingarna Kronoby, Terjärv och Nedervetil är redo att gå samman – nu är det stiftet som avgör

Gemensamma kyrkofullmäktige i Kronoby var enigt, de stöder initiativet om en gemensam församling i Kronoby kommun. Från och med januari 2020 blir församlingarna i Terjärv, Nedervetil och Kronoby en - om stiftet säger ja.

- Vi har arbetat med frågan i två år, säger Karin Saarukka från Nedervetil.

Det var ingen dramatik när gemensamma kyrkofullmäktige beslöt att stöda en samgång mellan församlingarna i Terjärv, Nedervetil och Kronoby.

Den nya församlingen ska heta Kronoby församling. Om stiftet säger ja till samgång.

- Vi har verkligen fått tid på oss att älta och smälta beslutet och höra både de anställda och folket. Det här är inget beslut som har behövt komma uppifrån, säger Karin Saarukka.

Färre medlemmar och mindre inkomst

Det var för två år sen som tanken på en samgång började gro på allvar. Orsaken är ekonomin, medlemmarna blir färre och med dem minskar inkomsterna.

Men visst fanns det vissa dubier i början säger Torolf Nygård från Terjärv.

- Första tanken var att det kommer lite plötsligt. Men beredningen av ärendet har varit mycket bra så jag har inte sett några större problem med en gemensam församling, säger Nygård.

En kyrkoherde och två kaplaner

Om det blir en gemensam församling kommer det bara att finnas en kyrkoherde, i Kronoby. Terjärv och Nedervetil kommer att få varsin kaplanstjänst och en tjänst, församlingspastorns, dras in.

Nygård säger att det fanns en oro angående gudstjänsterna. Kommer de att kunna firas i Terjärv kyrka varje söndag också i framtiden. Och hur blir det för prästerna, blir det mycket stressigt att ta sig mellan orterna?

- Men vi har fått löfte om gudstjänst i Terjärv varje söndag, även om tidpunkten kan variera, säger Nygård.

Önskan om kapellförsamling

Det finns en förhoppning om att Terjärv och Nedervetil församlingar kan bli kapellförsamlingar. Det var de också från första början. År 1667 blev Terjärv församling kapellförsamling.

Och kanske sluts cirkeln igen drygt 350 år senare.

- Det är osäkert om vi kan få bli kapellförsamlingar. Men det är en önskan, i synnerhet i Terjärv, säger Karin Saarukka.

Harry Öst kommer från Kronoby och han hoppas att kaplantjänsterna ska betyda mera tid för församlingsarbetet och mindre byråkratiska uppgifter.

- Då får kaplanerna mera tid för mera församlingsarbete, säger Öst.

- De kommer att kunna koncentrerar sig på att sköta det andliga arbetet, säger Dag Strandvall.

Sparar 75 000 euro i året

Ekonomichef Kari Harju säger att församlingsmedlemmarnas antal minskar med 1,2 procent per år, dryga hälften genom utträde. Det betyder 850 medlemmar färre de senaste tolv åren.

Varje medlem som församlingarna förlorar betyder ungefär 300 euro mindre i inkomst per år.

- Då har vi tre kyrkor och tre församlingshem, en ganska stor fastighetsmassa att upprätthålla, säger Harju.

Församlingarna har byggt nytt församlingshem i Kronoby och renoverat i Terjärv och nu står Nedervetil i tur.

Har ni råd med det här? Eller har ni satsat för mycket?

- Nej, vi har inte råd med den här fastighetsmassan. Men nybygget i Kronoby berodde på problem med inomhusluften, folk hade blivit sjuka. Det samma gäller för Nedervetil, säger Harju.

Omkring 75 000 euro per år räknar församlingarna med att spara genom samgången.

Räcker det för att få en solid ekonomi?

- Nej, det räcker inte. Vi borde spara ytterligare 40 000 euro, där måste kyrkofullmäktige hitta en lösning, säger Harju.

Det finns inga planer på att dra ner på verksamheten, men en präst kommer i framtiden att exempelvis sköta två högmässor samma söndag. Först på en ort och sen på den andra.

Alla förrättningar så som jordfästning kan inte heller alltid hållas på helgerna i framtiden säger Harju.

Bevarar sin särprägel

Ute i församlingarna är det inga större protester säger medlemmarna i kyrkofullmäktige. Karin Saarukka säger att Nedervetil församling vinner på en samgång.

- Vi vinner på att få mera präst och mindre administratör, säger Saarukka.

Saarukka är inte heller orolig för att församlingarnas särprägel försvinner. Fastän kommunerna Terjärv, Nedervetil och Kronoby slogs samman 1969 så försvann orterna ingenstans.

- Och inte kommer de att göra det nu heller. Identiteten i våra församlingar är väldigt stark, säger Karin Saarukka.

Initiativen om samgång skickas nu till Borgå domkapitel. Domkapitlet sammanträder den 11 april och ger sitt utlåtande till kyrkostyrelsen som sedan avgör frågan.