Soffliggarna kan vinna valet för Halla-aho - om de övriga partierna vägrar samarbeta kan det gå som i Sverige, säger forskare

Med bara drygt två veckor kvar till valet har Sannfinländarna vind i seglen, visar Yles färska partimätning. Det är framförallt rörliga väljare som nu säger att de röstar på Sannfinländarna, tror professorn i statsvetenskap Åsa von Schoultz.

- Om vi tittar på det här årets sida så har partiet stigit markant i opinionen, de är på uppgång, konstaterar von Schoultz.

- Det är framförallt rörliga väljare, eller väljare som tidigare inte har kunnat ange vilket parti de vill rösta på, som i större utsträckning nu säger att de röstar på Sannfinländarna.

Valkampanjerna igång

- En viktig faktor är kanske att valkampanjen har kommit igång. Jussi Halla-aho har börjat synas mycket på hemmaplan. Han har börjat mobilisera de väljargrupper som inte annars följer med politik så mycket och därmed har svårt att ta ställning, säger von Schoultz.

- Det finns andra förklaringar också. Vi har haft en diskussion kring invandring framförallt i början av året med de uppmärksammade fallen av sexuella övergrepp på barn i Uleåborg och det har gynnat Sannfinländarna.

- Vi ser också att Sannfinländarna tar en del väljare från Centern. Det kan hända att Centerns förtroende lite har rasat bland vissa väljare när man valde att avgå från regeringsposition. Det kan ha skapat en viss frustration hos vissa väljare.

von Schoultz tror att Sannfinländarna har lyckats vinna väljare på det.

Svårt för Socialdemokraterna

- Socialdemokraterna hade ett uppsving i senaste mätning och det var en svår period för partiet när Antti Rinne var sjukskriven och vikarier fick sköta uppdraget.

- Nu är Antti Rinne tillbaka men det tycks faktiskt inte gynna partiet, säger von Schoultz.

- Antti Rinne har en del problem med sin offentliga image, han uppfattas inte som speciellt populär i de breda väljarlagren och han har svårt att kommunicera ut partiets budskap på ett effektivt sätt.

Först upp sedan ner för Centern

Enligt Taloustutkimus upplevde Centern ett litet uppsving veckan efter att regeringen hade avgått men det uppsvinget räckte inte länge. Gör de övriga partierna en dålig kampanj eller hur ska det tolkas?

Det är svårtolkat vad det kan bero på, säger von Schoultz.

- Det kan ju också hända att Centern lyckades nå ut med sina förklaringar till varför man avgick från regeringsställning, men efter några dagar lyckades de andra partierna få större utrymme och kritiken mot regeringen och framförallt Centern tog fart och nådde fram till väljarna.

- Man ser väldigt olika på om det var bra och ansvarstagande eller om det var att undfly ansvar att fälla regeringen.

Ny seger för Sannfinländarna?

Går Sannfinländarna mot en ny brakseger?

Det finns inga objektiva mått på vad som är en valframgång och vad som är en tillbakagång. Politikerna är extremt skickliga på att vända situationen till sin fördel ur egen synvinkel.

Sannfinländarnas uppgång de senaste månaderna är stark. Men om man jämför med hur de presterade i förra valet, då man var uppe i 17-18 procent av rösterna, med dagens resultat, då är 15 procent inte speciellt bra.

Fyrtio procent har inte ännu bestämt sig för vem de ska rösta på och Ann-Cathrine Jungar, som forskar i högerpopulism vid Södertörns högskola, konstaterar att väljarna bestämmer sig allt senare.

- Det är svårt att säga i vilken mån de kommer att rösta på Sannfinländarna, säger hon.

- Väljarna har svagare partilojaliteter och -identiteter än tidigare. Sannfinländarnas möjligheter att ta röster av dem som inte har bestämt sig hänger ihop med att få dem att rösta.

Missnöje

- Många av dem som väljer Sannfinländarna är tidigare soffliggare som är missnöjda med de etablerade partierna.

- Om Sannfinländarna ska få mera röster ska valkampanjen handla om de frågor där partiet har en tydlig politik. Det är invandring och integration och frågor som handlar om trygghet och säkerhet.

- Trots att högerradikala partier är rätt nya har de i vissa fall en lojal väljarskara. Till exempel Sverigedemokraterna i Sverige har den mest lojala väljarkåren av alla partier, säger Jungar.

- Antingen röstar de inte alls eller så röstar de på Sverigedemokraterna. De är inte benägna att byta parti. Det handlar också om att man är missnöjd med de övriga partierna.

Kan det vara så att Finland står i samma situation som Sverige hade i fjol att de övriga partierna inte vill samarbeta med Sannfinländarna?

- Partierna har uttryckt en ovilja att samarbeta med Sannfinländarna i regeringen så ur den synpunkten: Ja, säger Jungar.

Komplicerade regeringsförhandlingar?

- Det som ändå talar för att man är intresserad av att öppna upp för ett samarbete är att det parlamentariska läget kommer att bli komplicerat.

- Det kommer att behövas minst fyra partier för att få ihop en regeringsmajoritet i och med att det kommer att vara flera partier som är rätt jämnstora i riksdagen, om opinionsmätningarna slår in.

- Dessutom har Finland en tradition av att partierna inte binder sig så hårt vid ett visst regeringsalternativ utan man låter valresultatet bestämma vilka man inleder regeringsförhandlingar med. Man har en mera öppen förhandlingskultur för att bilda regering, säger Jungar.

- Jag tror att det återstår att se i vilken mån Sannfinländarna får inleda regeringsförhandlingar eller inte.

Vilka likheter eller olikheter ser du mellan Jussi Halla-aho och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson som partiledare?

- Jimmie Åkesson har varit med och byggt upp Sverigedemokraterna till de framgångar som de har haft, säger Jungar.

- Hans syfte har varit att skapa ett parti som är normaliserat det vill säga bryta isoleringen och ha inflytande.

- Det har inneburit att han har tagit i med hårdhandskarna gentemot extrema yttringar. De bröt med sitt ungdomsförbund och de har uteslutit mer än hundra medlemmar. Man har brutit med den radikala flygeln av Sverigedemokraterna.

Halla-aho tog över ett färdigt parti

- Halla-aho har däremot tagit över ett befintligt parti som har radikaliserats både tidigare och efter att han valdes till ordförande.

- Deras ställning inom partierna är lite annorlunda. Jimmie Åkesson är väldigt populär bland sina egna medan Halla-aho kanske inte åtnjuter samma stöd internt inom partiet som Jimmie Åkesson har.

Kan det vara en fördel för Sannfinländarna att det gamla partiet avknoppades och blev det moderata partiet Blå framtid medan Sannfinländarna kan föra en hårdare linje?

- I princip inte för de högerradikala partiernas framgångar i Europa har ju byggt på att de har breddat sin appell, säger Jungar.

- De är inte enbart nationalistiska, extrema rasistiska partier utan de har byggt upp sin trovärdighet med en mer socialkonservativ framtoning. Man har också kanske fått en starkare position när det gäller välfärdsfrågor så ur den synpunkten har Sannfinländarna inte dragit nytta av partisplittringen.

- Halla-aho har gynnats av att partiet har suttit i opposition medan den avknoppade delen Blå framtid har suttit i regeringsställning.

- Man ska också komma ihåg att Sannfinländarna efter splittringen har en mera eller mindre intakt partiorganisation till sitt förfogande. Man har ekonomiska resurser och lokalföreningar som kan driva en aktiv valkampanj och göra Sannfinländarna närvarande över hela landet.

Yles partimätning: Stödet för Sannfinländarna ökar - SDP backar, men är fortfarande störst i landet

Sannfinländarnas stöd ligger nu på 15,1 procent.