Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

SFP:s östnyländska riksdagskandidater flaggar för fortsatt kärnkraft i Lovisa – men de är oense om förlängd läroplikt

Från 2019
Studerande räknar matteuppgifter
Bild: Tiina Jutila / Yle

Inför riksdagsvalet presenterar Yle Östnyland de nio etablerade partiernas regionala kandidaterna utgående från hur de har svarat i valkompassen. Nu har turen kommit till SFP.

SFP är det parti som har flest kandidater i Östnyland. De är tio stycken.

Två är från Lovisa (Otto Andersson och Mia Heijnsbroek-Wirén), fem från Borgå (Patrik Björkman, Elin Blomqvist-Valtonen, Mikaela Nylander, Kristel Pynnönen och Frida Sigfrids) och tre från Sibbo (Caroline Högel, Kaj Lindqvist och Micaela Röman).

I valkompassen är partiets östnyländska kandidater ganska delade i frågan om utvidgad läroplikt. Påståendet lyder: Läroplikten borde utvidgas så att den gäller också yrkesutbildningar och gymnasier.

Tre kandidater är helt av samma åsikt och en delvis av samma åsikt, medan fyra är helt av annan åsikt och två delvis av annan åsikt.

Mikaela Nylander är en av de kandidater som är helt av annan åsikt med påståendet om utvidgad läroplikt. Nylander är sittande riksdagsledamot och stadsfullmäktigeordförande i Borgå.

Så här motiverar hon sin ståndpunkt i valkompassen:

Det här löser inte problemen - vi behöver ökade satsningar på studiehandledning, flexibla lärostigar, rehabilitering, på motivationssökande stöd, på tionde klass och på ungdomsverkstäder och läroavtal. Skräddarsytt stöd av vuxna helt enkelt. Varför har vi inte studiehandledare vars uppgift skulle vara att följa med och stöda övergången till andra stadiet under en längre period?

Flicka läser bok
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Till Yle Östnyland säger Mikaela Nylander att 11 procent av dem som går ut nian inte har tillräckligt bra läskunskaper för att komma vidare i studierna.

Det här trots att Finland, som Nylander uttrycker det, i princip har världens bästa skola.

Därför tycker hon att man borde satsa på början av skolstigen, alltså småbarnspedagogiken och grundskolan, i stället för att förlänga läroplikten.

– Det viktiga är att se till att alla kommer vidare till yrkesinstitut eller gymnasier. För någon kan det betyda läroavtal, för någon kan det betyda tionde klass och för någon kan det betyda rehabilitering.

Kort sagt anser Nylander att man inte löser grundproblemet genom att utvidga läroplikten så att den skulle gälla också andra stadiets utbildning.

En förlängd läroplikt hjälper inte dem som inte kan läsa tillräckligt bra.

– Utöver de saker jag redan nämnde så behövs till exempel studiehandledare som ger vägledning och hjälper ungdomarna att hitta rätt.

De flesta vill förlänga tillståndet för Lovisa kärnkraftverk

De tio östnyländska SFP-kandidaterna är däremot ganska ense då det kommer till kärnkraft. Påståendet i valkompassen lyder: Lovisa kärnkraftverk bör få fortsatt driftstillstånd efter 2030.

Fem kandidater är helt av samma åsikt och fyra delvis av samma åsikt. En kandidat, Mikaela Nylander, är delvis av annan åsikt.

I valkompassen motiverar Mikaela Nylander sitt svar så här:

Jag har konsekvent röstat emot kärnkraft i riksdagen och förlorat. Eftersom fördröjningen av de nya kärnkraftverken är kännbar kan det hända att Lovisa behövs under en övergångsperiod - riksdagen har tyvärr gjort oss för beroende av kärnkraft. Förlängningen får inte innebära att vi inte satsar fullt ut på andra lösningar såsom förnybara energikällor, energispar och ny teknologi! Detta är inte ett löfte om att rösta för, enbart till att analysera läget då besluten fattas.

För Yle Östnyland säger Nylander att hon i riksdagen har varit emot att Finland bygger ut kärnkraften.

– Men det är klart att om valet i riksdagen någon dag står mellan att bygga ett helt nytt kärnkraftverk och att ge tilläggstid åt Lovisa, så stöder jag Lovisa.

kärnkraftverket i lovisa 25.04.16
Bildtext Arkivbild av kärnkraftverket i Lovisa.
Bild: Yle/Stefan Härus

Mikaela Nylander anser att kärnkraften delvis har bromsat utvecklingen av andra energiformer, eftersom man ännu inte på allvar har tvingats leta efter alternativ.

– Jag tycker att man borde satsa på energispar. Det finns ännu mycket vi kan göra där, både i privata hushåll och inom industrin och i företagen. Dessutom borde man satsa på att utveckla miljöteknologin och de förnybara energiformerna, säger hon.

Så här gjorde vi

I februari skickade vi e-post till de 9 etablerade riksdagspartierna och bad dem rekommendera 1-3 riksdagsvalskandidater som talar svenska.

Partierna fick själva ställa kandidaterna i prioritetsordning. Vår önskan var att kandidaterna i fråga skulle bo i någon av de kommuner som Yle Östnyland bevakar, alltså Sibbo, Borgå, Lovisa, Lappträsk, Mörskom eller Pyttis.

Om partierna inte hade svensktalande kandidater i de kommunerna fick de i stället rekommendera finskspråkiga kandidater.

Yle Östnyland presenterar i tur och ordning de 9 etablerade partiernas östnyländska kandidater utgående från hur de har svarat på frågor i valkompassen. Varje parti presenteras enskilt både på webben och i radio.

Utöver det här ordnar vi två östnyländska valdebatter i radio med svensktalande kandidater. En sammanfattning av debatterna landar också på webben.

Diskussion om artikeln