"Det har hänt att räkningar kommit så sent att förfallodagen redan gått" - kunderna rasar över Posti och nu tar också JO ställning

Posti är en av landets största arbetsgivare med cirka 20 000 anställda. Tyvärr klassas företaget också som landets tredje sämsta arbetsgivare i en barometer som mäter trivsel på jobbet.

De allt hårdare vinstkraven och den pressade arbetssituationen leder till utmattad personal och brister i utdelningen.

Posti har fått ta emot hundratusentals klagomål (år 2016 så många som 126 847).

En av dem som klagat högljutt är Ralf Friberg i Ekenäs.

- Det har hänt att fakturor kommer så sent att räkningen har förfallit innan den ens kommit fram till mig, säger Friberg.

- Det här är en principiellt viktig fråga. Det handlar om mer än bara enskilda medborgare som klagar, konstaterar han.

Klagomålen blev riksnyhet år 2016 då försenade och borttappade brev till och med diskuterades i riksdagen.

Posten avvisar de flesta av klagomålen och visar i en utredning till Kommunikationsverket att 99,8 procent av all så kallad samhällsomfattande post kommer fram i tid.

Här kommer vi till ett nyckelord för att förstå vad det handlar om i klagomålen gällande posten och företaget Posti.

Postis samhällsuppdrag är bara fem procent

Posti har som statsbolag en plikt som kallas samhällsomfattande. Vad som hör till dessa samhällsomfattande tjänster är däremot en tolkningsfråga.

Enligt den nyaste uppdateringen av Postlagen från 15.9.2017 är mindre än fem procent av alla tjänster samhällsomfattande.

"Samhällsomfattande" är alltså ett ord som finns i Postlagen och som innebär att postgången i samhället ska tryggas. Man kunde kanske tala om Postis "samhällsuppdrag".

Men den del av postgången som Posti har som sin plikt att trygga enligt lagen, gäller bara för mindre än fem procent av försändelserna.

I praktiken gäller de samhällsomfattande tjänsterna endast brev som är postade i ett kuvert med frimärke. Paket, tidskrifter, fakturor mm. hör inte under lagen.

Därför kan Posti meddela att 99,8 procent av försändelserna - som hör till de samhällsomfattande - sköts till punkt och pricka.

Ett klagomål utreds

Riksdagens biträdande justitieombudsman (JO) har nyligen kommit med ett utlåtande gällande ett klagomål av en dam från Munksnäs i Helsingfors.

Damen från Munksnäs undrar hur företaget Posti kan påstå att företaget sköter sitt udrag trots att den allmänna uppfattningen i samhället är en helt annan. Många medborgare vittnar om både borttappad och försenad post.

JO kräver svar

Biträdande JO konstaterar att Posti gör en alltför snäv tolkning av lagen.

Till exempel myndighetsbrev som skickats som vanliga brev, hör enligt Postis tolkning inte till de lagstadgade samhällsbärande uppgifterna.

Biträdande JO är av annan åsikt och kräver svar av det ansvariga ministeriet, Kommunikationsministeriet.

Ministeriet konstaterar i sitt svar i mars 2019 att frågan är komplicerad och ärendet måste vila för att tas upp till behandling av nästa riksdag.

"Borde posten vara en statligt finansierad, offentlig service där man tryggar hela landets postgång?"

Samtidigt visar undersökningar att postgången upplevs som väldigt viktig.

Tidningen Maaseudun Tulevaisuus lät nyligen utföra en undersökning där man frågade:

Borde posten vara en statligt finansierad, offentlig service där man tryggar hela landets postgång trots att antalet brev minskar?

Litet mer än 80 procent svarade ja.

Finns planer på börslistning

Posti – bolaget har inget svenskt namn – ägs till 100 procent av staten men 49,9 procent av aktierna har förts över till ett statligt utvecklingsbolag (Valtion Kehitysyhtiö) som lyder under statsrådets kansli.

I praktiken har statsministern stor makt vad gäller statsrådets kansli. Av Postis aktier kan nu 49,9 procent säljas utan riksdagsbeslut.

Postis ledning och statsminister Juha Sipilä har tidigare sagt att en börslistning av bolaget utreds, men just nu pågår inget konkret.

Företaget går med vinst men planerar inbesparingar på 150 - 200 miljoner euro under de kommande tre åren. Orsaken är den accelererande digitaliseringen där antalet brev minskar kraftigt.