Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Matsvinnet i hemmen kostar 500 euro per år – är cirkulär ekonomi lösningen på slöseriet?

Från 2019
Uppdaterad 30.12.2019 09:20.
Grönsaker och ett par ägg på ett skärbräde av trä
Bild: Katie Smith /Unsplash

Vi har vant oss vid att allt vi vi vill ha finns inom räckhåll. Att köpa nytt är enkelt. Vi köper och slänger i snabb takt. Vi slösar både våra egna pengar och våra naturresurser. Här får du tips på ett mera hållbart sätt att konsumera!

Mat – matsvinnet kostar 500 euro per år

Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO, går cirka 30 procent av all mat i världen till spillo. En finländare kastar i snitt bort 20 kilo ätbar mat varje år.

Kasviksia ja hedelmiä pöydällä.
Bildtext Matsvinnet skapar en onödig årlig maträkning på 500 miljoner euro, 500 euro per familj.
Bild: Outi Kuitunen / YLE

Rörlighet – bilarna står oanvända 92 procent av tiden

Bilarna står oanvända 92 procent av tiden, enligt forskning gjord av EMF och McKinsey.

Snedparkerade bilar.
Bildtext Vi använder alltså våra bilar 8 procent trots att vi konstant betalar uppehållskostnader för dem. Vi betalar skatt, försäkringar, service, däck, parkeringsavgifter och biltvätt.
Bild: Nina Bergman / Yle

Byggandet av parkeringshallar tar bort markområden från annan användning och höjer byggnadskostnaderna. Och ändå, tar det ofta svårt att hitta en parkeringsplats i centrum.

Enligt samma undersökning åker det i genomsnitt 1,5 personer per bilresa. Tre tomma platser som tar plats!

I den halvtomma bilen tillbringar vi ofta längre tider med att sitta fast i rusningstrafik än att köra med bilen.

Saker – våra skåp är fyllda till bristningsgränsen av så gott som oanvända prylar

Kommer du ens ihåg vad allt du äger? Vi förvarar saker i våra skåp som vi bara använder i bland.

Exempelvis skridskor eller skidor som vi kanske använder några gånger per år tar plats i våra förråd och det går åt mycket råvaror för att framställa dem.

Kläder på Emmaus.
Bildtext På hyllor och hängare samlas det lätt kläder som vi använder endast några gånger om ens det.
Bild: YLE/

En oanvänd hushållsapparat kan ligga i skåpet i åratal. Listan på kasserade hushållsmodeprylar är lång: glassmaskin, yoghurtmaskin, äggkokare, popcornsmaskin, brödmaskin, riskokare ...

För att tillverka nya produkter krävs det material som vi i Europa i snitt använder en endaste gång, varefter de blir till sopor.

Byggnader – kontorslokaler står tomma största delen av tiden

Kontor är i användning cirka 40 procent av tiden. Halvtomma kontorslokaler är en stor utgift för företagen. En utgift som många redan nu söker lösningar på. På samma gång funderar man på hur utrymmena bättre skall vara anpassade till dagens sätt att arbeta.

I forskningen märkte man att också under toppbelastning, stod var tredje arbetsstation tom. Mängden arbetsstationer som inte var i bruk blev ännu högre om man räknade med mötesutrymmen och tillfälliga arbetspunkter.

Ett tomt mötesrum med ett stort bord och flera stolar.
Bildtext Ofta åtgärdar man underutnyttjandet av utrymmen med att i onödan bygga nya, vilket i sin tur innebär slöseri med material och en höjning av hyrorna.
Bild: Mostphotos

Boende – stugor och en andra bostad som är i användning några månader i året

Vi finländare semestrar i huvudsak på sommaren. Då står hemmen tomma och båtar och fritidsbostäder är i aktivt bruk. En finländare använder sin stuga i genomsnitt 79 dygn per år. I slutet av år 2014 fanns det (500.400) över en halv miljon sommarstugor och antalet stugor som står tomma är följaktligen stort.

Person målar röd stuga med vita knutar vid strand.
Bildtext Ofta vill man också inreda stugan som ett hem. Då har vi två underutnyttjade hem och en massa underutnyttjade prylar.

Den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar för minska på slöseriet

  • Om de tomma utrymmena och stugorna skulle ha fler användare, skulle de inte står tomma lika ofta och det skulle inte behöva byggas nya utrymmen.

    Kan man eventuellt arrangera kvällskurser i mötesutrymmen och kanske yoga-timmar i större salar?

    Det lönar sig att redan i planeringsskedet tänka på att utrymmen ska gå att använda på många olika sätt.

  • Bostäder och saker kunde man äga tillsammans, låna eller hyra åt andra. Skulle det kanske vara smart att äga fritidsbostaden eller båten tillsammans med några andra eller hyra ut dem när de inte är i användning?
  • Genom kläduthyrning kan du utöver att spara pengar och naturresurser och uppdatera din garderob oftare.
  • Om man kunde låna hobbyredskap från exempelvis husbolaget skulle man inte behöva köpa och äga så mycket saker och de grejer som finns skulle vara i flitigare användning. Man skulle också spara på förrådsutrymmen.
  • I städerna skulle bildelning, samåkning och de allmänna transportmedlen vara ett alternativ till att själv äga bil, speciellt om man inte behöver den särskilt ofta.

Matsvinnet går att undvika genom att planera sin matlista på förhand och köpa lagom mängder. Råvarorna ska tillredas eller frysas ner medan de ännu är ätbara.

Den här artikeln är en version av Yle Oppiminens artikel, Hävikkiruoka kasvattaa ruokalaskua 500 eurolla vuodessa – millaista apua kiertotalous voisi tarjota?

Oppiminen har för den här artikeln intervjuat Sitras experter i cirkulär ekonomi Riitta Silvennoinen och Nani Pajunen.

Läs också: Tips för att minska på matsvinnet

Diskussion om artikeln