"Man ska börja med att anpassa sig till huset" - att göra värmebesparande åtgärder i gamla hus är bra för klimatet men kräver eftertanke

Ungefär en femtedel av all energi som används i Finland förbrukas i bostadshushållen, och det mesta av den energin går åt till uppvärmning av fastigheterna.

Enligt Finlands miljöcentral är nya byggnader mer energieffektiva, men själva byggandet bidrar till 12% av Finlands koldioxidutsläpp och husstammen förnyas långsamt.

Därför är det bra om man kan göra energisparande åtgärder som gör gott både för ekonomin och klimatet. Kurt Andersson i Kimito köpte ett 1700-tals hus för ett antal år sedan.

- Vi förstod inte då att det var i ganska dåligt skick, många renoveringar under 1980-talet var felaktigt gjorda och måste rättas till. Så småningom har vi renoverat det mesta, allt från husgrund och mullbänk till tak och fönster, säger han.

Eftersom värme stiger uppåt är det bra om man ser över sin takisolering. I bland är den svår att komma åt, men speciellt i gamla hus kan man ha en öppen vind med isoleringen framme och då är det relativt enkelt och billigt att tilläggsisolera.

- Man ska fokusera på taket, att tilläggsisolera väggarna i gamla hus ger sällan besparingar som motsvarar kostnaden och omfattningen för arbetet. För gamla hus kan det dessutom rent av vara skadligt om man tilläggsisolerar väggen, säger Andersson.

Om man vill göra väggarna i stockhus mer energieffektiva kan man passa på och lägga en vindskyddsskiva på ytterväggen om man till exempel byter brädfodring tipsar Andersson.

- När man börjar se över ett gammalt hus kan man också börja med att justera sig själv. Om huset behöver renoveras ska man så klart passa på att få det lite energisnålare och bekvämare också, säger Andersson.

Ved, el eller fjärrvärme

De vanligaste uppvärmningskällorna i bostadshus är fjärrvärme, ved och el som täcker 83% av behovet. Värmepumparnas popularitet har ökat med 50% sedan 2010.

Mycket i Kurt Anderssons hus är automatiserat. Sensorer känner av rummets temperatur och till exempel i badrummet har han tänkt programmera in en timer för golvvärmen.

- Det lönar sig att ställa ner temperaturen någon grad under natten och spara mysvärmen till de klockslag när man verkligen är vaken och hemma.

Det gamla stockhuset värms i huvudsak med ved som till stor del kan tas från egen mark. Ved är ett bra, förnyelsebart bränsle om den är torr och förbränns effektivt.

När det gäller fjärrvärme är sådana värmeverk som producerar både värme och el mest effektiva.

Energisparande åtgärder

Om man ska se på energiförbrukningen ur ett klimatperspektiv, så är den största koldioxidutsläppskällan i Finland energiproduktionen som står för 75% av utsläppen (där ingår sådant som transport och industri).

I Finland förbrukades 1,36 miljoner terajoule energi 2017 vilket motsvarar ungefär 380 TWh. Av den totala mängden förbrukad energi går 11% till uppvärmning av privata bostadshus.

Enligt Finlands miljöcentral skulle tre fjärdedelar av bostäderna i Finland spara på att man går igenom och justerar värmeelementens inställningar.

Kurt Andersson har velat renovera huset så att det inte släpper ut så mycket värme samtidigt som det ska fungera så som det en gång var tänkt och att den charmiga atmosfären bevaras.

- Det var en orsak till att jag behöll veduppvärmningen. Vattenburen värme ska man över lag undvika i gamla byggnader då man ogärna har mycket vattenledningar i gamla hus, säger Andersson och fortsätter.

- Fönstren har jag totalrenoverat, gamla dåligt kittade fönster är inte bra med tanke på värmeläckage, och på insidan har jag lagt modernare glas medan jag har gamla handblåsta rutor i de yttre fönstren.

Det gäller också att inte täta fönstren fel. För att undvika kondens ska de yttersta fönstren vara glappare än de inre så att fuktig luft inte fångas mellan rutorna.

- Jag har lagt silikonlist i de inre rutorna, och gammal linisolering mellan de yttre rutorna.

Ingen golvisolering

Beroende på hustyp har man olika slags golv och isolering därunder. Det är minusgrader ute men det känns inte som att man skulle behöva yllesockor på i Kurt Anderssons kök trots att han saknar golvisolering i det rummet.

- Vi har grova plankor och tätade och fixade mullbänken. Det finns också ventilation i husgrunden men luftutbytet verkar vara så pass långsamt att det inte kyls ner märkbart, säger han.

Andersson har ännu inte bestämt sig för om han trots allt ska isolera golven, men än så länge har det inte behövts. Rummen är dock olika eftersom huset är utbyggt i etapper, och de andra rummen har isolering i golvet.

I övrigt kryllar det av spännande byggnadshantverksmässiga detaljer i Kurt Anderssons hus. Plank som är återvunnet från gamla hus, handsmidda gamla spikar som filats och oljats och handmålat kakel.

* En TWh = en miljard kilowattimme.