#femtioelvafrågor: Förbättring, nybygge och billigare biljetter – så här vill partierna förbättra tågtrafiken

Samtliga partier bryr sig om järnvägen och vill förbättra nätverket, men hur vill de göra det här? Finns det något parti som bryr sig mer om tågtrafiken än de andra och vad anser de om nya projekt såsom entimmeståget mellan Helsingfors och Åbo? Det här undrar Edvin Rosenqvist från Karis.

Rosenqvist vill veta vilka partier som vill lägga mest krut på tågtrafiken i form av förbättring och utökning. Han undrar också hur politikerna förhåller sig till tågtrafiken till de mindre orterna.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Allmänna åsikter väger mer än detaljer

I alla partiers valprogram ingår information om partiernas syn på tågtrafik. Det som nämns som orsaken varför tågtrafiken bör förbättras är i de flesta fall klimatkrisen och rörlighet.

Partierna är överens här – samtliga partier är av åsikten att en fungerande tågtrafik är viktigt för att alla ska kunna röra sig så smidigt som möjligt från ett ställe till ett annat.

Många partier anser att tågen ska marknadsföras som ett attraktivare färdmedel för att minska på användningen av personbilar.

Det är inte bara bilar som tågen kan ersätta, utan också flyg. Flera av partierna vill se gränsöverskridande tågtrafik av klimatorsaker.

Partier som har de mest ambitiösa målen då det gäller klimat i sina valprogram är De Gröna och Socialdemokraterna.

Men då det gäller tågtrafik är det De Gröna och Vänsterförbundet som anser att flygskatten borde bli verklighet för att få finländare att välja klimatvänligare alternativ, exempelvis tåg.

Partiernas åsikter är alltså ganska allmänna. Alla vill förbättra de banor som finns och utöka järnvägsnätet på ett sätt eller annat. Få partier nämner exakta visioner och projekt, t.ex. entimmestågen.

I Samlingspartiets valprogram står det ändå att de vill "främja kombinerandet av pendlingsområden kring stora centra enligt modellen entimmeståg".

Vad står det i valprogrammen?

Vänsterförbundet: Vänsterförbundet vill utveckla järnvägen i form av ombyggnad av järnvägsnätet och bangårdar för att förkorta restider, samt bygga nya förbindelser och förbättra busstrafiken där det inte finns järnväg. Konkreta mål är att göra förbindelserna från Helsingfors västerut, norrut och österut avsevärt snabbare.

Socialdemokraterna: Socialdemokraterna vill se investeringar i järnvägstrafiken av klimatskäl och de vill att fungerande kommunikationer upprätthålls också på landsbygden. SDP skriver att det behövs ett tydligt mål, incentiv och en övergångsperiod för att öka antalet fordon med små eller nollutsläpp.

De Gröna: De Gröna är kanske allra ivrigast – de vill satsa på snabba järnvägsförbindelser och utöka spårvägen utanför huvudbanan med ett spårinvesteringsprogram. De kommande 12–20 åren vill de satsa över 10 miljarder euro på det här. De vill också utöka närtågtrafiken i tillväxtcentra och främja skapande av spårförbindelser till Europa för att minska på flygandet.

Centern: Centern vill göra järnvägen en prioritet och anser att höghastighetstågförbindelser över hela Finland och över gränserna är ett attraktivt alternativ till bilanvändning. Att öppna passagerartrafiken för konkurrens bidrar med möjligheter för städer, lanskap och företag att organisera tågtrafiken.

Sannfinländarna: Sannfinländarna anser att man måste minska på reparationsskulden, förbättra de banor som finns och också utveckla transportnätet. De vill inte spjälka upp VR och göra det möjligt för internationell konkurrens. Enligt Sannfinländarna ska el- och transportnätet vara offentligt ägda.

Blå framtid: Blå framtid anser att man bör främja snabba och nya tågförbindelser och användning av kollektivtrafik ska marknadsföras som mer attraktivt.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna skriver i sitt valprogram att Finland har en enorm reparationsskuld beträffande järnvägen och den bör minskas. De förhåller sig öppet till nya finansieringslösningar i samband med stora trafikinvesteringar och anser att Finlands spårtrafik bör utvecklas som en del av det europeiska kärnnätet. KD anser också att prisnivån på biljetter bör sänkas – till exempel för äldre.

Svenska folkpartiet: Svenska folkpartiet vill att järnvägsnätet blir mer täckande – ny räls behövs och de nuvarande spårsträckorna ska utvecklas. Partiet vill säkra allas rätt till rörlighet – speciellt i områden utan täckande kollektivtrafik. "Det ska vara lätt att leva i vardagen" skriver SFP i sitt valprogram. SFP anser också att kollektivtrafiken måste bli mer lockande både då det gäller tid och kostnader.

Samlingspartiet: Samlingspartiet vill främja kombinerandet av pendlingsområden kring stora centra enligt modellen “entimmeståg”. De vill stärka stambanan och vill att iplaneringen av teknisk hastighet på banorna, dubbelspår och elektrifiering kommer igång. Ett nytt nätverk av snabba trafikförbindelser bör skapas mellan städerna så att också landsbygden däremellan kopplas till pendlingsområdena. På så sätt blir behovet av korta flygresor mindre.

Tidskrävande och dyra projekt – resultat från den senaste valperioden

Mycket har skett under den senaste valperioden beträffande järnvägen. Svenska Yles politiska reporter Thomas von Boguslawski är en av dem som har koll på vad regering och riksdag gjort för järnvägen och tågtrafiken.

– Största enskilda, stora projektet som slutförts under den här regeringsperioden är stambanan Seinäjoki–Uleåborg där man byggt dubbelspår från Karleby norrut och man har gjort väldigt ingående förbättringsprojekt. Det här har kostat nästan 900 miljoner euro och har pågått i nästan tio år.

– Det ger en uppfattning om hur lång tid det tar och hur mycket det kostar då det gäller projekt i den här storleksklassen.

Det har gjorts förbättringar, elektrifieringar och reparationer på annat håll men det är mindre helheter.

– Det gäller alltid i början av varje valperiod att se hur långt pengarna räcker och det brukar vara en dragkamp partierna emellan om vilka bansträckor i vilka delar av landet som ska prioriteras.

Framtida visioner: Blir entimmeståget verklighet och vad händer med de små orterna?

Utöver det som skett finns också idéer inför framtiden. Entimmeståget mellan Helsingfors och Åbo är en av de idéerna och man har kommit relativt långt i planeringen.

– Det och entimmeståget mellan Helsingfors och Tammerfors är två nya projekt eller idéer som lanserats under den här valperioden och flera rapporter visar att det kunde vara en bra hållbar lösning på sikt. Tillväxttriangeln Åbo–Helsingfors–Tammerfors skulle få snabba tågförbindelser och det kan gynna tillväxten i städerna.

Thomas von Boguslawski är ändå noggrann med att poängtera att det här inte är projekt som kan förverkligas på kort tid och det kostar – mycket.

– Vi talar om snabbtågssträckor där man ska kunna köra över 200 kilometer i timmen och det är riktiga miljardprojekt.

Partierna är blygare då det gäller att tycka till om stora projekt som det här.

– Överlag kan man säga att partiernas visioner inte är så ambitiösa då det gäller spårtrafik. Många talar för nya bansträckor, men just entimmestågen är det ända riktigt stora undantaget.

Vad händer med den gamla kustbanan om entimmeståget Helsingfors–Åbo blir verklighet?

– Flera västnyländska politiker oroar sig för hur det kan gå och undrar om den gamla kustbanan blir överflödig och olönsam, men så här behöver det inte gå.

– Det finns en chans att man bäddar för framtiden under nästa regeringsperiod och att kustbanan kan bli en lokaltrafiksbana i framtiden om Kyrkslätt, Raseborg och Sjundeå är beredda att planlägga mera bostadstomter längs med banan för att få starkare inflyttning.

– Om man då kan hålla igång bantrafiken, så kan kanske Y-tåget uppfynnas på nytt.

Hur blir det med VR:s monopol?

Planen är att passagerartrafiken öppnas upp stegvis för konkurrens från och med 2020-talet,med Helsingforsregionens trafik och tätortstrafiken i södra Finland först ut.

– Regeringen har under de senaste åren lovat att det betyder billigare biljetter och bättre service. Städer och landskap som kanske inte har tågförbindelser ska kunna satsa mera egna pengar och locka dit privata bolag som kan köra.

Det finns också många risker.

– VR kan förlora upphandlingen om till exempel Huvudstadsregionens lokaltrafik övertas av någon annan, vilket skulle innebära en förlust för VR som bolag. Det kunde också påverka tågtrafiken på annat håll.

Det är staten som äger bannätet som måste gå in med mer pengar. Först efter det kan vi räkna med att det kommer nya bolag som kanske börjar köra med helt nya tåg.

Thomas von Boguslawski, politisk reporter

Om man vill ha mer tågtrafik i Finland så kräver det enligt von Bogulawski att man satsar mer på själva bannätet.

– Det betyder att man måste bygga fler stationer och bygga mer spår. Då är det staten som äger bannätet som måste gå in med mer pengar. Först efter det kan vi räkna med att det kommer nya bolag som kanske börjar köra med helt nya tåg.

– Det är väldigt starkt regeringen och staten som måste sätta bollen i rullning.