Korsholms ansträngda ekonomi i fokus efter nej till fusion – ekonomidirektör: Vi måste diskutera skatterna

Oro för kommunens ansträngda ekonomi dök upp gång på gång under Korsholms fullmäktige på tisdagen. Flera ledamöter tog upp den i sina anföranden när de debatterade en fusion med Vasa. Skattehöjningar, nedskärningar eller samarbetsförhandlingar med personalen nämndes som farhågor inför framtiden.

Också styrelseordförande Lars Gästgivars (SFP) nämnde det då han på onsdagen meddelade om sin avgång. Ekonomidirektör Rabbe Eklund efterlyser en diskussion, dels om prioriteringar och dels om skatterna.

I Korsholm ligger skuldbördan per invånare nu på 4 218 euro och investeringsbehoven är fortsättningsvis stora. Ifjol låg investeringsutgifterna på över 22 miljoner euro, vilket är ett rekord för kommunen.

Samtidigt blev år 2018 ett rejält minusår. Kostnaderna ökade och skatteinkomsterna blev mycket lägre än budgeterat.

Bokslutet visar ett underskott på tre miljoner euro. Kvar i balansräkningen finns endast ett litet ackumulerat överskott på 2,8 miljoner.

Fem frågor om Korsholms ekonomi

Yle Österbotten ställer fem frågor till Korsholms ekonomidirektör Rabbe Eklund.

1. Många kommunalpolitiker verkar oroliga för hur Korsholm ska tackla situationen framöver. Vad kan du säga om nuläget?

- Det som många har noterat är fjolårets bokslut. Det blev väsentligt sämre än budgeterat, så det är väl där den stora oron finns. Sedan när det gäller den kraftiga utvecklingen av skuldbördan så är det ju så att vi har budgeterat oss till det här. Skuldutvecklingen är helt i linje med vår budget, och det kommer från de jättelika investeringar vi har på gång.

2. Hur bekymrad är du själv över den ekonomiska helheten?

- Det jag upplever är att vi verkligen måste se på hur vi kan få en jämnare investeringstakt. Men när man ser på driftssidan måste det ändå sägas att skatteutfallet ifjol blev negativt inte bara hos oss utan i en stor del av landets kommuner. Helt i motsats till vad som hade prognostiserats på förhand.

- Där var vi helt i händerna på prognosmakarna och vi litade på dem. Men sedan blev det verkliga utfallet något helt annat.

3. Finns det några positiva signaler, något som pekar åt ett bättre håll?

- Jo. Skatteprognoserna för i år positiva, det vill säga fjolåret var ett undantag och att vi ska komma upp ur gropen i år. Och det utgår vi nog från i dagens läge.

Vi har hela tiden har haft en positiv befolkningsökning. Men befolkningsökningen är överlag för liten i regionen, både hos oss och i Vasa

- Dessutom är sysselsättningsläget gott. Allt tyder på att skatterna ska utvecklas i positiv riktning. Och en faktor till är att vi hela tiden har haft en positiv befolkningsökning. Men befolkningsökningen är överlag för liten i regionen, både hos oss och i Vasa.

4. Ifjol överskred många av kommunens sektorer sin budget. Hur ser du på den ständiga kostnadsökningen?

- Det är det ständiga dilemmat, det här med kostnadsökningarna. Men man kan inte endast titta på siffrorna och förfasa sig över dem, utan man måste titta på verkligheten bakom. Jag vill inte föregå de utredningar som vi har begärt in från våra nämnder. Men det som vi vet är att vi under de senaste 2-3 åren har tvingats göra enorma satsningar på att lösa och förebygga problem med dålig inomhusluft. Det syns förstås som en avvikelse i samhällsbyggnadsnämndens budget.

5. Vilka åtgärder kan bli aktuella i kommunen, det har redan nämnts skattehöjningar och samarbetsförhandlingar?

- Jag upplever att vi måste föra seriösa och grundliga prioritetsdiskussioner. Vad ska kommunen syssla med och vad ska den satsa på? Det jag vill föra fram är att vi inte åstadkommer några underverk på det dryga halvåret som är kvar av det här året. När man gör inbromsningar så måste det ske behärskat. Det handlar om längre perioder.

Jag upplever att vi måste föra seriösa och grundliga prioritetsdiskussioner. Vad ska kommunen syssla med och vad ska den satsa på?

- Jag har inga undermedel att erbjuda när det gäller verksamheterna. I sista hand handlar det om att göra politiska prioriteringar. Men i något skede måste man också börja diskutera taxeringen. Kommunalskatten och fastighetsskattesatsen är det som våra politiker får fatta beslut om. Men det här är saker som definitivt inte gäller innevarande år utan det handlar om framtiden.

Nästa vecka ska samtliga nämnder i Korsholm lämna in sina utredningar över fjolårets budgetöverskridningar till revisionsnämnden. På sitt junimöte diskuterar fullmäktige halvårsrapporten.