Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Från 2019
Porträtt av språkvårdaren
Bildtext Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare.
Bild: Svensk Presstjänst

För ungefär två år sedan sträcktittade jag på den norska tv-serien Skam. Då sögs jag in i handlingen och karaktärerna och lade inte större fokus på seriens titel. Det är först nu som jag reflekterar kring titeln och ordet skam.

Substantivet skam och verbet skämmas figurerar numera allt oftare i det politiska språket och därmed också i mediespråket. I dag har vi ord som flygskam, köttskam, och nyligen stötte jag också på orden avokadoskam och plastskam.

Utsläppen från flygtrafiken är stora, enligt vissa så stora att den som tar flyget bör skämmas. Ordet flygskam är belagt i svenskan sedan 2017 och fanns med i Språkrådets nyordslista 2018.

Fenomenet har också uppmärksammats och benämnts i andra språk. I isländskan finns ordet flugskömm, i engelskan flight shame, i nederländskan vliegschaamte och i tyskan Flugscham.

Även om det är många som undviker att resa eller vill resa miljövänligt har intresset för flygresor inte minskat kraftigt. Men de som fortsätter att flyga kommer kanske att undvika att berätta om det lika yvigt som tidigare.

I och med att flygens klimatpåverkan uppmärksammas kan det leda till att fler väljer att resa i hemlighet, de smygflyger. Den som smygflyger reser med flyg men lägger inte ut några bilder från resan på sociala medier. Orsaken är flygskammen.

Verbet smygflyga lär ha börjat användas av personerna bakom Instagramkontot Aningslösa influencers som ifrågasätter antalet flygresor som influerare gör.

Ordet skam har enligt Svensk ordbok definitionen känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling. I skolan kunde man förr som straff få stå i skamvrån och skämmas. Det var ett av dåtidens sätt att uppfostra och fördöma.

I dag verkar begreppet skam vara ett exempel på vår tids behov av att uppfostra och fördöma. Vi placerar oss själva i skamvrån på grund av dåligt samvete för till exempel flygresor, kötträtter och plastprodukter. Dessutom kan vi skamma, det vill säga få någon annan att känna skam över något. Verbet skamma fanns med i Språkrådets nyordslista 2016.

Förutom att vi kan känna skam för egen handling och skamma, kan vi också skämmas för det någon annan gör eller säger. Då handlar det om sekundärskam. Och om man skäms, rodnar eller tycker att något är så pinsamt att man bildligt talat skulle vilja ha en kudde att gömma ansiktet bakom, då är det skämskudden vi behöver.
Ordet skam har tydligt ett uppsving för tillfället. Aningen skämmigt, kan jag ändå tycka.

Charlotta Svenskberg

Det här är den sista språkkolumnen av Charlotta Svenskberg, som byter jobb. Minna Levälahti vid Svensk presstjänst fortsätter skriva språkkolumnen. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?