Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
För ungefär två år sedan sträcktittade jag på den norska tv-serien Skam. Då sögs jag in i handlingen och karaktärerna och lade inte större fokus på seriens titel. Det är först nu som jag reflekterar kring titeln och ordet skam.
Substantivet skam och verbet skämmas figurerar numera allt oftare i det politiska språket och därmed också i mediespråket. I dag har vi ord som flygskam, köttskam, och nyligen stötte jag också på orden avokadoskam och plastskam.
Utsläppen från flygtrafiken är stora, enligt vissa så stora att den som tar flyget bör skämmas. Ordet flygskam är belagt i svenskan sedan 2017 och fanns med i Språkrådets nyordslista 2018.
Fenomenet har också uppmärksammats och benämnts i andra språk. I isländskan finns ordet flugskömm, i engelskan flight shame, i nederländskan vliegschaamte och i tyskan Flugscham.
Även om det är många som undviker att resa eller vill resa miljövänligt har intresset för flygresor inte minskat kraftigt. Men de som fortsätter att flyga kommer kanske att undvika att berätta om det lika yvigt som tidigare.
I och med att flygens klimatpåverkan uppmärksammas kan det leda till att fler väljer att resa i hemlighet, de smygflyger. Den som smygflyger reser med flyg men lägger inte ut några bilder från resan på sociala medier. Orsaken är flygskammen.
Verbet smygflyga lär ha börjat användas av personerna bakom Instagramkontot Aningslösa influencers som ifrågasätter antalet flygresor som influerare gör.
Ordet skam har enligt Svensk ordbok definitionen känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling. I skolan kunde man förr som straff få stå i skamvrån och skämmas. Det var ett av dåtidens sätt att uppfostra och fördöma.
I dag verkar begreppet skam vara ett exempel på vår tids behov av att uppfostra och fördöma. Vi placerar oss själva i skamvrån på grund av dåligt samvete för till exempel flygresor, kötträtter och plastprodukter. Dessutom kan vi skamma, det vill säga få någon annan att känna skam över något. Verbet skamma fanns med i Språkrådets nyordslista 2016.
Förutom att vi kan känna skam för egen handling och skamma, kan vi också skämmas för det någon annan gör eller säger. Då handlar det om sekundärskam. Och om man skäms, rodnar eller tycker att något är så pinsamt att man bildligt talat skulle vilja ha en kudde att gömma ansiktet bakom, då är det skämskudden vi behöver.
Ordet skam har tydligt ett uppsving för tillfället. Aningen skämmigt, kan jag ändå tycka.
Charlotta Svenskberg
Det här är den sista språkkolumnen av Charlotta Svenskberg, som byter jobb. Minna Levälahti vid Svensk presstjänst fortsätter skriva språkkolumnen. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln