Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Få Helsingforsbor byter hälsostation trots långa köer – nytt tidsbokningssystem planeras

Från 2019
Uppdaterad 04.04.2019 18:50.
Läkare Liisa Grönhagen med patient
Bildtext Överläkare Liisa Grönhagen vid Drumsö hälsostation välkomnar gärna även andra till stationen, men är aningen orolig över hur det kommer påverka personalens ork. Här tar hon emot patienten Elina Hallamaa.
Bild: Kristiina Lehto / Yle

Helsingfors planerar att införa ett nytt bokningssystem där man kan boka tid hos en läkare på vilken som helst av stadens hälsostationer. På så vis skulle patienter i realtid kunna se var köerna just då är kortast och boka en läkartid där.

Det nya systemet planeras bli ett mer centraliserat tidsbokningssystem, där patienterna i realtid kan uppdateras om kötiderna vid de olika hälsostationerna och samtidigt styras till den station där köerna just då är kortast.

I nuläget är köerna till en del av hälsostationerna till och med månader långa. Endast omkring var tionde Helsingforsbo väljer ändå att byta hälsostation.

Hälsostationernas chefsläkare Timo Lukkarinen tror att allt fler kommer att byta hälsostation i framtiden. Han säger att det finns en risk att de som bor i närheten av nya stadsdelar och bostadsområden därmed kommer att få allt längre köer till hälsostationerna.

Lukkarinen säger ändå att staden följer med hur många som använder tjänsterna vid varje hälsostation och att man i enlighet med det placerar personal.

Alltid finns det ändå inte tillräckligt med personal. Yle har tidigare rapporterat om att det finns stora skillnader i hur långa köerna vid de olika stationerna är.

Lukkarinen medger att ett nytt tidsbokningssystem inte ensam löser problemet med långa kötider.

– Det löser inte problemet helt och hållet, för folk väljer gärna ändå den hälsostation som är närmast. Helsingfors växer snabbt och vi måste kunna förbereda oss för det genom att ha tillräckliga resurser, säger Lukkarinen.

Personalens ork oroar

Sedan år 2013 kan Helsingforsbor välja att byta till en annan hälsostation än den de egentligen hör till helt utan bindningstid. Många Helsingforsbor som bor på Busholmen har till exempel valt att använda Drumsös hälsostation i stället för den i Femkanten som är deras egentliga hälsostation.

– Jag flyttade till Gräsviken för tio år sedan. Nuförtiden hör området till Busholmen. Jag har tidigare gått till Femkanten, men trafikförbindelserna till Drumsö är mycket bättre. Man kommer snabbt dit med metron, säger Kirsi Vuori.

Överläkare Liisa Grönhagen vid Drumsö hälsostation säger att de öppet välkomnar patienter från andra delar av Helsingfors. Hon är ändå oroad över läkarnas och sjukskötarnas ork.

– I en enkät som vi gjorde kom det fram att personalen redan nu är på bristningsgränsen när det gäller personalens välmående och ork. Personalen är ofta trött, säger Grönhagen.

Inte på patientens ansvar att lösa köproblemet

Chefsläkare Lukkarinen säger att det inte är på stadsbornas ansvar att jämna ut köerna inom hälsovården i Helsingfors genom att hoppa mellan olika hälsostationer.

Enligt Lukkarinen är valfrihet att föredra. Den som vill byta hälsostation gör det. Att endast var tionde byter hälsostation är ändå en rätt låg siffra, enligt Lukkarinen, i och med att hälsostationerna ligger så nära varandra och trafikförbindelserna är goda.

Det är ändå fler som byter hälsostation i Helsingfors än i Esbo, där endast cirka 2 procent gör det. En orsak till det är bland annat att man i Helsingfors sedan 2013 har kunnat byta hälsostation utan bindningstid. I Esbo binder man sig till den nya hälsostationen i ett år från att man byter.

Å andra sidan uppmuntrar staden till långa vårdförhållanden. Och många väljer att bli kvar vid sin gamla hälsostation även om man flyttar till en annan stadsdel.

grafiikka
Bild: Yle Uutisgrafiikka

Hälsostationerna i Kvarnbäcken, Munksnäs, Dal och Svedängen betjänar i nuläget flest personer som inte bor i området. Omkring en femtedel av patienterna i Kvarnbäcken (över 4 200 personer) och i Munksnäs (över 2000 personer) är från ett annat område.

– Det finns svenskspråkig service i Kvarnbäcken, Munksnäs och Femkanten. Svenskspråkiga runtom i staden har därför bytt till de stationerna, säger överläkare Raija Puustinen.

Också i Dal är omkring 20 procent (cirka 1 800 personer) från ett annat område. Det är också populärt att byta till Svedängens hälsocentral, där 15 procent av patienterna egentligen hör till en annan hälsostation. Enligt Puustinen kommer de flesta som byter till Svedängen från närområdet och från det nya bostadsområdet Kungseken. Patienternas egentliga hälsostationer står ändå inte tomma. Till dem kommer i sin tur patienter från andra närområden.

– Det finns egentligen ingen sådan hälsostation som man skulle ha bytt extra flitigt bort från i förhållande till hur många nya patienter dit kommit, säger Puustinen.

Texten är en översättning av artikeln "Helsinkiläiset harrastavat laiskasti terveysasemashoppailua – Yle selvitti kuinka paljon sinun terveyskeskukseesi tullaan muilta alueilta" skriven av Elina Jämsén.

Texten korrigerades kl. 18.48. I den ursprungliga texten stod det felaktigt Brändö hälsostation i stället för Svedängens hälsostation.

Diskussion om artikeln