#femtioelvafrågor: Varifrån ska vi få vår energi i framtiden – ska vi förlita oss på importerad el?

Jarl Ahlbeck i Åbo vill veta hur Finland ska klara sin energiförsörjning i framtiden, speciellt när stenkolet förbjuds 2029. Varifrån ska vi då ta vår energi?

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Jarl Ahlbeck säger att vi i dag förlitar oss på att vi får köpa elektricitet från Sverige och Ryssland. Men när Sverige stänger ner kärnkraftverk så kan de komma att behöva sin egen elektricitet.

Och mekanismerna på den ryska marknaden är inte så välbekanta. Dessutom har regeringen nu bestämt att stenkol ska förbjudas 2029.

Ska vi i ännu högre grad förlita oss på utländsk elektricitet i framtiden? Och vilka partier vill egentligen ha kvar kolkraften?

Regeringsbeslut på stenkolsförbud

De energibolag som gör sig av med kolkraft innan år 2025 kommer att få stöd av staten. Fyra år senare, i maj 2029, är det totalförbud för kolkraft.

Det här påverkar främst de städer som använder stenkol för uppvärmning av byggnader. Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Vasa och Jakobstad.

Konsultbolaget Pöyry har beräknat att ett förbud mot kolkraft redan 2025 kan komma att höja invånarnas fjärrvärmekostnader med upp till 20 procent. Allra störst skulle påverkan vara i Vasa.

Och energibolagen är inte alls glada åt förbudet utan spjärnar emot.

Slut på kolkraft 2029 säger Centern och Samlingspartiet

Alla regeringspartier har förbundit sig vid att förbjuda stenkol 2029.

Samlingspartiet vill att vi ersätter stenkol och halverar användningen av fossil olja under 2020-talet. Användning av fossila bränslen ska i huvudsak upphöra senast 2040 och torven förbjudas 2035.

Centerns målsättning är ett stenkolsförbud 2029, så som regeringspartierna kommit överens. Genom energistöd och skatter vill Centern öka användningen av energiformer fria från kol.

Blå framtid var med och tog beslut om förbudet av stenkol. Partiet vill i stället satsa på inhemsk energi så som biogas och flis. Användningen av torv bör minska, men ändå behållas som reservkälla.

Gröna och Vänsterförbundet har ambitiösa mål

De allra mest ambitiösa målsättningarna gällande fossila bränslen och klimatmål har De Gröna och Vänsterförbundet.

De Gröna vill slopa fossila bränslen, stenkol och torv på 2020-talet och naturgas och fossilt bilbränsle på 2030-talet. De vill att miljöskadliga stöd ska upphöra inom tio år.

Vänsterförbundet vill sluta med kolkraft redan år 2025 och öka takten i klimatpolitiken.

Uppvärmning av bostäder står för en stor del av vårt klimatavtryck anser partiet. Partiet vill förbjuda torven senast i början av 2030-talet.

SFP vill frångå kolkraft under nästa decennium och öka andelen hållbar förnybar energi både i produktion och konsumtion.

Under 2030-talet vill partiet frångå fossila bränslen och satsa på ny teknik, forskning, utveckling och innovation.

SFP vill att Finland frångår användningen av kolkraft och halverar oljeimporten år 2025.

Även socialdemokraterna går in för kolförbud år 2029 och partiet vill stegvis lägga ner användningen av torv och fossila bränslen. Målet är att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035.

Sannfinländarna gillar inte kolförbud

Kristdemokraterna anser att Finland ska gå i täten för att stoppa klimatpåverkan och skapa en fossilfri ekonomi. Finland borde minska importen av energi med två till tre miljarder euro per år före år 2030.

Samma år vill partiet förbjuda användningen av stenkol. Tio år senare ska landets energiförsörjning vara fossilfri.

Det enda parti som vill ha kvar stenkolen är Sannfinländarna.

De vill se en klimatpolitik som grundar sig på ekonomisk och teknisk realism, inte på blind idealism eller moralism, skriver partiet i sitt program. Partiet ställer sig kritiskt till förbud mot kolkraft år 2029.

Det är ganska osannolikt att förbudet skulle orsaka brist på energi. Stenkol står i dag för ungefär sju procent av den finska elektriciteten, det är samma andel som för vindkraften.

― Peter Lund, professor

Kol är lätt att lagra och skulle fungera som reservenergikälla i framtiden. Partiet är också oroligt för att ett förbud av stenkol kan få uppvärmningskostnaderna att skjuta i höjden.

Finland står bara för 0,14 procent av koldioxidutsläppen i världen, och det är alltså inte vi som är problemet, anser Sannfinländarna.

Ingen katastrof att avskaffa stenkol

Peter Lund är professor vid Aalto-universitetet. Lund forskar i framtida energifrågor och han säger att det inte är så dramatiskt att förbjuda stenkol, trots allt.

– Det är ganska osannolikt att förbudet skulle orsaka brist på energi. Stenkol står i dag för ungefär sju procent av den finska elektriciteten, det är samma andel som för vindkraften, säger Lund.

Dessutom bygger vi mera vindkraft hela tiden och kärnkraftverket Olkiluoto 3 blir färdigt nästa år, så det finns ingen sådan flaskhals säger Lund.

Topparna i energiförbrukningen som infaller kalla vinterdagar är inte heller så kritiska som man kunde tro.

– Vi har många reserver i energisystemet, så som gaskraftverk som står stilla och väntar på topplast. De kan användas för att balansera behov och produktion. Befintlig infrastruktur och investeringar inom de närmaste åren kommer att lösa den här frågan, säger Lund.

Lund säger att vi också ganska snabbt kan justera energiförbrukningen inom industrin, och varför inte i framtiden också hushållens behov.

Det finns el att köpa

Den nordiska energimarknaden kommer att hjälpa oss också i framtiden säger Lund. Det finns mycket vattenkraft i Norge och Sverige och den kapaciteten försvinner knappast säger Lund.

Priset på spetskraften som behövs under kalla vinterdagar kan vara högre än den el vi använder om sommaren.

– Men att det skulle bli någon brist på el, det tror jag inte, säger Lund.

Att vi i dagens läge importerar tjugo procent av vår energi beror på priset. Sverige och Norge har ett överskott på el och den är billigare än den el vi själva producerar.

– Siffran är hög, men den beror på ekonomiska orsaker. Det är energiföretagen som tycker att det är fördelaktigt att importera el, säger Lund.

Städer som värmer med kolkraft tar smällen

Det är de städer som använder kolkraft till sin fjärrvärme som kommer att ta smällen när förbudet mot stenkol träder i kraft. Det är främst kuststäder så som Helsingfors och Vasa.

Där kan stenkol spela en stor roll för den lokala energiproduktionen.

– Där får man tänka efter mera noggrant, hur ska man ersätta uppvärmningen och vilket bränsle man ska använda för fjärrvärmen i framtiden, säger Peter Lund.