"Ett försök att sätta hårt mot hårt" - rättvis handel och mänskliga rättigheter på bordet då EU:s och Kinas ledare träffas i Bryssel
Mer balanserade handelsrelationer och fokus på mänskliga rättigheter ligger i främsta rummet då EU-ledarna träffar sina kinesiska motparter i Bryssel. EU hoppas att Kina ska öppna upp sin slutna marknad för europeiska företag.
Zeebrugge/Bryssel
- Utan de kinesiska investeringarna hade vi tvingats lägga ned, förklarar Carla Debart medan hon blickar ut över den jättelika hamnterminalen i Zeebrugge vid den belgiska kusten.
- Vi kämpade om vår överlevnad och letade efter nya möjligheter. Då bestämde sig vår kinesiska aktieägare att satsa på oss, fortsätter Debart som är verkställande direktör för kinesiskägda Coscos hamnterminal.
Nu är hjulen igen i rullning vid terminalen. Bland annat ska fem av terminalens jättelika containerkranar att förnyas så att de blir 12 meter högre än i dag.
Förnyelserna syftar till att möjliggöra mer trafik och större volymer vid terminalen. Samtidigt är investeringarna ett led i den så kallade Nya Sidenvägen, en jättelik satsning som syftar till att öppna nya handelsvägar mellan Europa och Asien.
Strategiska satsningar på europeisk infrastruktur
Den nya Sidenvägen, som även går under namnet one belt one road bygger på strategiska investeringar i infrastruktur som järvägar och hamnar.
Målet är att göra det lättare för Kina att importera sina produkter till Europa.
Zeebrugge och Piraeus i Grekland är exempel på orter där Kina gjort stora investeringar under de senaste åren.
- Det här är inte den första terminalen i Europa som tagits över av kinesiska eller asiatiska ägare, säger vd:n Debart.
- Nu har vi verkligen en investerare som är beredd att investera i framtiden, att bygga ut verksamheten och erbjuda arbetstillfällen åt människorna här.
Dessutom går handelsströmmarna i båda riktningarna, konstaterar Debart. Målet är att de containrar som skeppas till Europa från Kina ska återvända fullastade.
- Kina är också också intresserat av att importera varor. Allt som produceras i Europa exporteras i dagens läge också till Kina.
Krav på balanserad handel
Förutsättningarna att exportera till Kina kunde ändå vara bättre anser många europeiska företag i dag. Jämfört med EU är den kinesiska marknaden fortfarande sluten, inte minst då det kommer till strategiskt viktiga investeringar.
Det här är något man hoppas kunna ändra på säger Sophia Bengtsson, expert på handelsfrågor vid Brysselkontoret för Svenskt Näringsliv.
- Kina är en väldigt viktig marknad för europeiska företag men vi har svårt att ta oss in på den marknaden på grund av att Kina diskriminerar med åtgärder mot utländska företag.
Kinas kraftiga subventioneringen av sina egna industrier är ett exempel på diskriminerande åtgärder som sätter käppar i hjulen för europeiska företag, konstaterar Bengtsson.
Lösningen på problemet kunde vara ett avtal som förtydligar spelreglerna för utländska företag i Kina.
- EU och Kina har förhandlat om ett investeringsavtal under många år och man kommer väldigt långsamt framåt och det verkar som att EU kommer att försöka sätta lite hårt mot hårt, man vill avkräva deadlines för saker som Kina har lovat att åstadkomma men inte leverat, säger Bengtsson.
Ska Europa svara med samma mått?
Kinas ovilja att släppa in utländska företag har lett till krav på att EU borde svara med samma mått och göra det svårare för kinesiska bolag att etablera sig i Europa. Det här vore ändå ett misstag, säger Sophia Bengtsson.
- Europa ska fortsätta att ha en öppen marknadsmodell som siktar på att bygga ut den inre marknaden. Vi ska inte stänga vår marknad bara för att Kina har en delvis stängd marknad för oss.
I sviterna av den strandade fusionen mellan tågtilverkarna Siemens och Alstom har det på franskt och tyskt håll höjts röster om att EU borde kringgå sina egna konkurrensregler för att möjliggöra uppkomsten av storbolag som kan svara på konkurrensen från kinesiska storbolag.
- Det här är är helt fel väg för oss att gå, säger Bengtsson.
- Det är fortsatt viktigt att vi i EU fokuserar på vår core business model vilket är fri marknad som både är öppen för utländska investeringar men som också ser till att våra egna företag är konkurrenskraftiga.
En stormakt har förpliktelser
Kinas växande ambitioner har inte gått EU-kommissionen förbi. Enligt kommissionens viceordförande Jyrki Katainen är det viktigt att man i Europa drar slutsatser av utvecklingen i Kina.
- Kina är inte längre ett utvecklingsland i traditionell bemärkelse. Landet är en marknadsledare, en teknologisk ledare samt en militär- och utrikespolitiskt stormakt. En stormakt har också förpliktelser då det kommer till att öppna sin marknad och att följa gemensamma spelregler.
Nyligen publicerade kommissionen ett förslag på hur de framtida relationerna mellan EU och Kina borde utvecklas.
Enligt Katainen vore det bland annat viktigt att syna kinesiska företagsköp mer noggrant än i dag.
- I dagens läge är det vanligt att kinesiska företag köper upp europeiska bolag med stöd av den kinesiska staten. Det är inte en bra sak. Det väcker säkerhetsfrågor och farhågor om att Europa mot sin vilja tvinga bli en underleverantör till kinesiska företag. Givetvis snedvrider det också marknaden.
Balansgång mellan rivalitet och partnerskap
Enligt Guntram Wolff, chef för tankesmedjan Bruegel i Bryssel, är oron över kinesiska företagsköp i Europa befogad.
- Företag som får statliga stöd får en oskälig konkurrensfördel jämfört med övriga företag. I EU har vi en strikt kontroll av statliga företagsstöd för att se till att exempelvis Finland inte gynnar ett finländskt bolag på bekostnad av ett svenskt bolag.
Enligt Wolff vore det önskvärt att reglerna för statsstöd även borde gälla för företag från tredje länder som Kina.
Wolff varnar ändå för ett synsätt som framställer Kina som en kategorisk motståndare till Europa.
- EU borde inte gå i samma fälla som USA som först och främst ser Kina som en rival, säger Wolff.
"Mänskliga rättigheter kommer i andra hand"
Samtidigt borde EU inte tveka med att ta upp frågor som mänskliga rättigheter där EU:s och Kinas synsätt går isär, påpekar Wolff.
- Det handlar om en balangsång. I vilken utsträckning kan EU betona människorättsfrågarna i sina handelsrelationer med Kina? Ur kinesisk synvinkel handlar det inte om mänskliga rättigheter utan om att Europa inkräktar på Kinas interna angelägenheter.
Enligt forskare Weinian Hu vid tankesmedjan CEPS är det ändå ett faktum att de mänskliga rättigheterna ofta fått ge vika för ekonomiska intressen då det kommer till umgänget med Kina.
- Dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Kina och diskussionen mellan medlemsländerna om Kina, frågan om mänskliga rättigheter, har tyvärr kommit i andra hand.
Är tillgången till 5G-nätverk en fälla?
Kinas växande ambitioner märks bland annat inom teknologisektorn. Den tidigare globala underleverantören vill nu visa sig på styva linan med högteknologiska lösningar som till exempel snabba 5G-nätverk.
Samtidigt väcker teknologijätten Huaweis ambitioner i Europa farhågor om att tillgången till den digitala infrastrukturen kan komma att missbrukas.
- Oron gällanden nationell säkerhet och cybersäkerhet är legitima. Men samtidigt ska vi inte glömma Huaweis teknologiska kapacitet, säger forskaren Hu.
Enligt Sophia Bengtsson vid Svenskt Näringsliv är det viktigt att oron kring säkerhetsaspekterna kring kinesiska företagsköp inte utmynnar i protektionism.
- Det finns väldigt många viktiga kinesiska investeringar som görs i Europa. Att ett kinesiskt företag köpte upp Volvo Cars har ju inte lett till några säkerhetsproblem i Sverige utan det har bidragit till viktiga investeringar och innovationer.
12.4.2019: Ett inte hade fallit bort från från Sophia Bengtssons kommentar: "Vi ska inte stänga vår marknad bara för att Kina har en delvis stängd marknad för oss." Artikeln har rättats.