Två starka partiledare i Israel: "Bibi" solar sig i USA:s stöd och väntar sig en femte period - blåvita Benny Gantz försöker sätta käppar i hjulet

Benjamin Netanyahu - "Bibi" - väntar sig en femte mandatperiod som premiärminister i Israel. Han är dock inblandad i en korruptionshärva - något som centerns kandidat försöker dra nytta av inför parlamentsvalet. Också ultrahögern visar sin styrka.

Om den sittande premiärministern Benjamin Netanyahu segrar blir han den som suttit längst någonsin på den posten i Israel.

Opinionsmätningar visar att Netanyahu - som för tillfället brottas med anklagelser om korruption - kämpar på slutrakan mot centerns Benny Gantz, en tidigare militärchef.

Centern bjuder på hårt motstånd - och ultrahögern kan bli vågmästare

De som stöder Netanyahu anser att han har lyckats skapa trygghet och fått landets ekonomi att blomstra.

Centerns Benny Gantz och hans "blåvita allians" utmanar Netnayahu i säkerhetsfrågor - en av nyckelfrågorna i valet. Gantz utlovar också en "ren", korruptionsfri politik.

Alienerade unga väljare sägs ha hittat det ultranationalistiska högerpartiet Zehut som leds av Moshe Feiglin. Han vill bland annat legalisera cannabis, och har en ytterst hård inställning till palestinierna. Zehut tros kunna bli inflytelserikt.

Bosättningarna - ett stort hinder för fred

Bosättningarna - som täcker cirka 10 procent av Västbanken - hör till de svåraste frågor som måste tacklas i försöken att återuppta de fredssamtal som legat nedfrusna sedan 2014.

Palestinierna vill ha en egen stat med Västbanken som kärnområde, och bosättningsfrågan är det stora hindret för fredssamtal mellan Israel och palestinierna.

Västbanken ockuperades under sexdagarskriget år 1967. Där bor 2,9 miljoner palestinier och drygt 400 000 israeliska bosättare. Det finns ytterligare 212 000 bosättare i östra Jerusalem.

Palestinierna fördömer bosättningspolitiken och den militär som har satts att bevaka bosättningarna. En stor del av omvärlden anser att de israeliska bosättningarna på Västbanken är olagliga.

Många oroas av Netanyahus plötsliga nya, extrema vallöfte

Två dagar före valet gav Benjamin Netanyahu ett plötsligt nytt vallöfte där han sade att han - om han segrar i valet - kommer att utvidga Israels suveränitet så att den inkluderar bosättningarna i de ockuperande områdena på Västbanken.

Han sade att varje bosättning är israeliskt territorium och att ingen bosättare ska behöva flytta på sig. Enligt honom ska dessutom ytterligare områden annekteras.

Hittills har Netanyahu inte velat gå med på den här sortens åtgärder, men nu antas han inför valet försöka fånga röster från den rivaliserande ultrahögern som länge förespråkat en vidare israelisk annektering.

Det här är slutet på alla chanser att få till stånd fred

palestiniernas talesperson Hanan Ashrawi

- Netanyahus deklaration handlar inte bara om en valkampanj. Det här är slutet på alla chanser att få till stånd fred, säger palestiniernas talesperson Hanan Ashrawi.

En talesperson för den islamistiska gruppen Hamas som leder den palestinska administrationen i Gaza säger att "svaret på [de israeliska] brotten och galenskaperna kommer att stöta på folkets motstånd, väpnat motstånd och all vår kraft".

Nu måste vi fråga oss varför Netanyahu sade detta just nu

Ledaren för den israeliska gruppen Peace Now

Netanyahus annekteringslöfte betraktas med skepsis av Shaqued Morag, ledare för Peace Now, en israelisk antibosättningsgrupp som noggrant följer med expansionen av de judiska bosättningarna:

- Nu måste vi fråga oss varför Netanyahu sade detta just nu.

Svaret är enligt henne att Netanyahu är rädd för att inte överleva politiskt och att han nu måste ge de här extrema löftena - som han ändå inte har för avsikt att uppfylla.

Utrikesminister Israel Katz, som också är medlem i Netanyahus parti Likud, säger att det finns en risk för att högerväljarna kommer att splittras vilket leder till att den blåvita centeralliansen tar hem segern.

Lättare för Netanyahu att bilda en koalitionsregering?

Inget enskilt parti har någonsin fått en majoritet av parlamentsmandaten. Israel har alltid styrts av koalitionsregeringar.

Det gäller att samla ihop tillräckligt med partier som kan kontrollera minst 61 av de 120 mandaten i Knesset.

Det antas vara lättare för Netanyahu att bilda en regeringskoalition än för Gantz. Netanyahu har en närmare relation till andra högerpartier och till religiösa partier.

Om Netanyahu bildar en ny regering efter valet kommer den sannolikt att inkludera de gamla allierade partier som motsätter sig skapandet av en palestinsk stat.

Sociala, etniska och religiösa grupper utgör en stor del av väljarna

Det finns 6,3 miljoner israeliska väljare, och de sociala, etniska och religiösa grupper de hör till kan få en betydelsefull roll i valet.

Israels religiösa befolkning består av över en miljon människor. Traditionellt har både de ultraortodoxa judarna med europeiskt påbrå och de judar som kommer från andra håll tagit emot råd från sina rabbiner och röstat på egna partier.

Numera röstar emellertid också de här väljarna på de mer allmänna partierna - mestadels på högerpartier.

Bland nyckelfrågorna finns de ultraortodoxas förhållningssätt till värnplikt - en fråga som kommer att tas upp igen i det nya parlamentet.

Ungefär en femtedel av befolkningen består av israeliska araber men här visar opinionsundersökningar att färre än häften av de röstberättigade planerar att rösta.

Forskare: Det nya annekteringsutspelet är mycket olyckligt

- Det är troligt att en ny Netanyahuregering skulle få USA:s välsignelse också för en annektering av områden på Västbanken, säger Jan Hallenberg, professor i statskunskap och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet i Sverige.

- Inom Netanyahus parti Likud finns det ett närmast enhälligt stöd för annekteringsplanerna. Också andra partier som är allierade med Likud är inne på samma linje.

- Utvecklingen är olycklig, och det finns en stor risk för att det här kommer att genomföras - speciellt om Trump blir omvald till president i USA, säger Hallenberg.

- Om Netanyahu får makten och en majoritet i Knesset så kommer han att driva en politik i den här riktningen - trots protester. Det blir svårt att stoppa en sådan politik. Netanyahu har också tidigare visat att han är både villig och kapabel att driva igenom kontroversiella åtgärder.

- Donald Trump har godkänt mycket sådant som Benjamin Netanyahu länge har velat få USA:s godkännade för: Flyttningen av USA:s ambassad till Jerusalem och ett erkännandet av att Golanhöjderna är israeliskt territorium är exempel på det.

Annektering av Västbanken innebär näst intill den fullständiga döden för drömmen om en palestinsk stat

Jan Hallenberg

- Det här skulle betyda att det blir väldigt instabilt på Västbanken, med mängder av attentat som skulle destabilisera hela regionen.
Det skulle också innebära näst intill den fullständiga döden för drömmen om en palestinsk stat, bedömer Hallenberg.

Hallenberg påpekar att det här också skulle innebära ett direkt avsteg från den FN-drivna strategin - en strategi som har varit gällande sedan 1967.

Kan Netanyahu skaka av sig korruptionsanklagelserna?

Professor Jan Hallenberg befarar att Benjamin Netanyahu kan lyckas med att skaka av sig korruptionsanklagelserna.

- Om Netanyahu klarar sig bra i valet så kommer han antagligen att kräva av sina allianspartner att de driver igenom lagar som innebär att en premiärminister inte kan åtalas - och att det ska gälla retroaktivt.

- Och det vore ju ett steg bakåt i den israeliska demokratin. Och förfärligt olyckligt.

Källor: BBC, Reuters, Haaretz