Miljöorganisationernas kalkyler: Fortum är ett av Europas mest förorenande bolag i och med Uniperaffären

Energibolaget Fortum är enligt europeiska miljöorganisationers kalkyler en av de värsta förorenarna inom EU.

Enligt en utredning av miljöorganisationen CAN Europe trasslade Fortum i fjol in sig i energiproduktion som orsakar hundratals fall av för tidig död i Europa och som försvårar arbetet mot klimatförändringen.

Att Fortum hamnar på listan beror nästan helt på en affär som bolaget genomförde i fjol, det gäller det stora centraleuropeiska energibolaget Uniper.

Uniper använder rikligt med kol i sin verksamhet. Fortum, vars majoritetsägare är staten, äger snäppet under hälften av Uniper och är bolagets största enskilda ägare.

Det dåliga ryktet kommer av stenkolsanvändningens negativa effekter på hälsan, bland annat astma, lung- och hjärtsymptom. I synnerhet de osynliga småpartiklarna i kraftverkens rökgaser förkortar många människors liv.

Problemen är långt de samma som uppstår vid träförbränning eller i trafiken.

Uniper äger över tio kolkraftverk på olika håll i Europa och organisationerna har räknat ut utsläppens effekter på människor och miljön enligt EU-godkända utsläpps- och klimatmodeller. Unipers utsläpp har skrivits in på Fortums konto i proportion till ägoförhållanden.

Kraftverksvisa uppgifter från EU:s register för åren 2016 och 2017 har använts i utredningen.

Siffrorna visar att de tydligaste hälsoeffekterna riktades mot invånare i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Polen, utgående från mängden utsläpp och befolkningstätheten.

Det finns flest av Fortums och Unipers kraftverk i Tyskland, men luftföroreningarna förs hundratals kilometer bort och påverkar luftkvaliteten såväl i hemlandet som i grannländerna.

Också Finland får känna av effekterna, men effekterna och utsläppen är enligt utredningen ändå de minsta i Finland.

Av de enskilda länderna förkortar utsläppen klart mest tyskarnas livslängd och förorsakar i snitt drygt 100 dödsfall i förtid årligen, visar modellerna som använts i utredningen.

I de andra länderna beräknas effekterna vara några tiotals människoliv årligen. Enligt utredningen dör färre än tio personer i Finland till följd av utsläppen från huvudsakligen Fortums kraftverk i Finnå.

I utredningen har man granskat 19 kolkraftverk, av vilka 12 tillhör Uniper. De äldsta kraftverken som är med i utredningen härstammar från 1950-talet, men huvudsakligen befinner sig kraftverken i mitten av sin brukstid.

Utsläppseffekterna förändras årligen, och tre enheter som granskas är inte längre i bruk. Fortum har ersatt det gamla kraftverket i polska Zabrze med ett nytt värme- och elkraftverk. Det kan i fortsättningen förutom med kol och blandavfall också drivas med trä.

Unipers produktion syns inte i Fortums uppgifter

Fortum uppger att man vill satsa på en värld som är allt friare från nedsmutsning och har profilerat sig som producent av energi som är renast i Europa.

Fortum uppger att rejält över hälften av all egen elproduktion är koldioxidfri. I sammanhanget noteras dock inte bolagets egna, delvis kolbaserade värmeproduktion och Unipers energiproduktion, av vilken nästan en tredjedel sker med det mest nedsmutsande kolet och en fjärdedel med brunkol.

Om betydelsen av Uniperaffären för den största ägarens investeringar - och den vägen bolagsbilden - vittnar det att Fortum via affären köpte upp lika mycket av Unipers kolproduktion som bolaget producerar så att säga koldioxidfritt med kärnkraft och vattenkraft i Finland och Sverige.

Av Unipers produktion genomförs cirka tio procent med vattenkraft i Tyskland och Sverige. Hälften av produktionen genomförs med hjälp av gas.

Särskilt i Ryssland är Uniper en stor naturgasanvändare och i och med rörprojektet Nord Stream 2 kommer den fossila gasens andel att öka även i Tyskland och på andra håll i Centraleuropa.

Fortum anger inte Unipers utsläppssiffror i sina presentationer. Vid Fortum betonar man att Uniper är ett självständigt börsbolag på samma sätt som Fortum, och bägge företagen fungerar på sitt håll.

– Vi har ingen bestämmanderätt i detta bolag. Av denna orsak sammankopplar vi inte deras ekonomi- eller produktionssiffror, säger direktör Pauliina Vuosio från Fortum kommunikationsavdelning.

Också vd Pekka Lundmark poängterade Fortums linje i förhållande till Uniper då han presenterade bolagets fjolårssiffror vid bolagsmötet.

Fortums ledning diskuterade i Lundmarks regi också med representanter för de miljöorganisationer som var med om att göra utredningen. Organisationerna förundrar sig över Fortums sätt att förklara Uniperaffären för aktieinnehavarna.

– Fortum vill presentera affären så att där finns annat än kol. Enligt bolaget finns där utsläppsfri energi och gas. Man förringar på så sätt kolets andel, säger energianalytikern Lauri Myllyvirta från Greenpeace.

Top 10-bolagen släpper ut växthusgaser som tio Finland

Efter att Uniper bytt vd och affären gått i lås i fjol somras har Uniper, enligt Pauliina Vuosio vid Fortum, nu i år meddelat att man vill diskutera med sin största ägare hur verksamheten ska fortsätta.

Ett tydligare majoritetsinnehav, som skulle underlätta styrningen av Uniper, kan vara en tidsfråga. Å andra sidan kan den diskussion om kolanvändning som förs i Tyskland enligt finansnyhetsbolaget Bloomberg stoppa ytterligare köp.

Trots strategin som slogs fast år 2016 är Fortum - förutom av svavel och andra utsläpp som hör ihop med tung och nedsmutsande produktion - även en av de största europeiska källorna till koldioxidutsläpp som förstärker klimatförändringen.

Nästan utan undantag är de produktionsbolag som utnyttjar kol också de tio värsta källorna till utsläpp av växthusgaser i Europa. De motsvarar nästan tio Finland i fråga om helhetsutsläpp av växthusgaser.

Den tionde på listan, Fortum/Uniper, förorsakar nästan hälften av Finlands utsläpp.

I motsats till svavel-, kväve- och andra utsläpp från kraftverken kan koldioxidutsläppen inte minskas utan ett separat och påkostat system för tillvaratagande.

Fortum/Uniper faller ner till plats nummer 12 på listan över de största utsläppskällorna i Europa då man tar med alla företag som omfattas av unionens utsläppshandel.

Före Fortum/Uniper kommer världens största stålproducent, franska ArchelorMittal på plats nummer fem och det italienska olje- och gasbolaget ENI på plats nummer elva.

Uniper planerar att både stänga och öppna

EU:s energimarknader, som har som mål att bli kolfria, befinner sig i ett stort brytningsskede och det kommer troligen att synas i Fortum/Unipers utsläppssiffror de närmaste åren.

Uniper håller på att frigöra sig från sina två kolkraftverk i Frankrike och har startat förhandlingar med det tjeckiska energibolaget EPH, som är något mindre än Uniper men som finns på listan över de största nedsmutsarna.

Kärnkraftlandet Frankrike har meddelat att man slopar kolet såsom den första i Europa år 2022.

Dessutom måste Uniper småningom avstå från sina två största kolkraftverk i Holland och Storbritannien, eftersom länderna planerar att sluta använda kolkraft, 2029 respektive 2025.

Finland har slagit fast samma nedstängningstidtabell som Holland. Redan nu är en del av Fortums kraftverk i Havs-Björneborg reservkraft, och i Nådendals stora kraftverk övergick man i fjol till att huvudsakligen använda biobränsle.

Vid Fortums kraftverk i Esbo används fortfarande huvudsakligen kol.

Samtidigt som Uniper har kört ner de två första kraftverken i holländska Maasvlakten, som var med i utredningen, planerar bolaget att öppna den nyaste enheten vid det stora kraftverket i Datteln under nästa år.

– Kolanvändningen måste upphöra och det måste göras på ett sådant sätt att det är hållbart och rättvist. Då ger man också möjligheter för bolagen att i fortsättningen investera i ren teknik, säger Pauliina Vuosio vid Forum.

Enligt Fortum är det svårt att på rak arm kommentera de uträkningar och effekter som organisationerna presenterar, eftersom modellerna inte är transparenta.

Inga stängningsdatum än för Unipers tyska kolkraftverk

Enligt Vuosio motiveras det nya kraftverket i Datteln förutom med elbehov också med att man eventuellt kan ersätta äldre, mer nedsmutsande kraftverk.

Datteln IV har inte varit med i utredningen. Enligt Lauri Myllyvirta, som deltagit i utredningsarbetet, blir kraven ungefär dubbelt strängare vad gäller minskningen av negativa hälsoeffekter jämfört med äldre fabriker.

Datteln IV använder kol som bränsle, och därmed är dess klimatutsläpp trots bättre verkningsgrad ändå stora. Vid den nya enheten tillämpas krav på luftkvalitet som gäller 2021.

– Hur vi än vill snabbspola oss in i framtiden så kan vi inte göra det, och vi kan inte heller bestämma stängningstidtabeller för Uniper, säger Vuosio.

För Unipers sju kraftverk i Tyskland finns ännu inga stängningsscheman. En arbetsgrupp på bred basis föreslog i början av året att Tyskland slopar kolkraften successivt fram till år 2038.

Arbetsgruppen, kallad Kolkommissionen, fastslog olika etapper, av vilka redan den första milstolpen år 2022 förutsätter en minskning med en fjärdedel från nuvarande mängd.

Finanstidningen Handelsblatt uppger att modellen, förutom de nedstängningar som redan aviserats, innebär att sju kraftverk av storleken Datteln IV måste stängas inom tre år. Vid följande etapp år 2030 skulle mindre än hälften av nuvarande kolkraft finnas kvar.

Vid Uniper är man orolig över utvecklingen. Enligt en överblick av Unipers operativa chef Eckhardt Rümmler i samband med offentliggörandet av fjolårets resultat nämns det nya kraftverket i Datteln, som blev försenat med flera år, på kolgruppens stängningslista.

Arbetsgruppen har föreslagit att ju nyare en produktionsenhet är, desto större ersättningar får ägarna för att stänga den.

Uniper är ett av de bolag i Tyskland som får lida för nedkörningen av kol

Scope Ratings, som gör ekonomiska analyser och kreditklassificeringar, bedömer att Uniper är ett av sex internationella energibolag som lider av kolkommissionens nedkörningsprogram.

År 2016 uppkom hälften av Uniper-kolkraftverkens utsläpp i Storbritannien, Nederländerna och Frankrike. Fortum/Uniper är Tysklands tredje största internationella bolag som producerar energi med kol.

Vattenfall, som ägs av svenska staten, kommer fortfarande fyra på listan efter Fortum/Uniper, men bolaget sålde år 2016 sina olönsamma brunkolskraftverk till tjeckiska EPH. Vattenfall kommer sannolikt inte att platsa på följande lista.

I motsvarande grad kan förändringar i Fortums ägarandelar i Uniper ändra på bolagets placering på listan.

Experter som samarbetar med Europeiska miljöcentralen, underställd EU-kommissionen, har godkänt miljöorganisationernas uppgifter och räknesätt.

CAN Europe är ett samarbetsnätverk med långt över hundra miljö- och medborgarorganisationer runt om i Europa. Från Finland medverkar alla centrala miljö- och utvecklingsorganisationer såsom WWF Suomi.

Organisationens målsättning är att så fort som möjligt bli av med kolkraften eftersom användningen av kol är en betydande orsak till att världens länder inte når upp till nivån att stoppa den globala uppvärmningen vid 1,5 grader.

Användningen av kol ökade globalt i fjol, vilket är den viktigaste orsaken till att utsläppen av växthusgaser ökade klart - trots att riktningen borde vara den motsatta.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Ympäristöjärjestöt laskivat: Fortum on Uniper-kaupan myötä yksi Euroopan saastuttavimmista yhtiöistä av Kari Ikävalko. Översättningen är gjord av Ann-Lis Fredriksson.