Reform av antagningen till högskolor år 2020: "Det kan vara stressigt att tänka på framtiden redan i högstadiet"

Från och med nästa år förändras antagningen till högskolor och universitet. Det innebär till exempel att studentexamensbetyget kommer att väga tungt.

Utbildningarna får själva bestämma vilka ämnen man vill ge poäng för. Om den sökande inte har ett vitsord i de ämnen som krävs för utbildningen, får hen inte heller några poäng för det ämnet.

Utbildningarna kan även ha så kallade tröskelvillkor för betygsurvalet. Om tröskelvillkoret exempelvis är “cum laude approbatur” i matematik, måste den sökande ha uppnått minst det vitsordet för att kunna söka.

Detta leder till att unga i allt tidigare ålder måste fundera över yrkesval och utbildningar.

Ny marknad för företag

Reformen har även öppnat en helt ny marknad för företag som säljer privatundervisning och kurser. Till exempel erbjuder flera företag i Helsingforsregionen avgiftsbelagda, förberedande kurser för universitet.

Vissa av kurserna riktar sig mot en så ung målgrupp som högstadieelever.

Eleverna tänker på framtiden

Maya Kronqvist, Isabel Rautamo, Janina Valkola och Daniel Berg går i årskurs åtta och nio i Borgaregatans skola i Vasa.

De har alla en plan på vad som ska hända efter högstadiet, men efter andra stadiet är framtiden osäker för alla utom Valkola.

Valkola berättar att hon sökt till kocklinjen och tänker kombinera den med en gymnasieutbildning.

– Efter yrkesskolan ska jag jobba och få pengar, sen ska jag resa runt jorden och upptäcka saker. Efter det ska jag studera vidare och bli bra på det jag gör, berättar Valkola.

Stressigt att tänka på framtiden redan i högstadiet

De övriga har inte lika klara framtidsvisioner.

– Jag tänker ofta på framtiden och vad jag vill göra efter gymnasiet, men det är svårt att bestämma sig. Det kan vara stressigt att tänka på när man går i högstadiet, säger Berg.

Kronqvist berättar att hon ibland diskuterar framtiden med sina föräldrar, men att det då oftast gäller gymnasiet.

Kronqvist och Rautamo, som går i åttonde klass, säger att det kan vara stressigt att tänka så långt framåt angående yrkesval.

– Om man får tillräckligt med information och alternativ, så är det säkert lättare att välja, säger Rautamo.

Eleverna berättar att de nog skulle vara öppna för att gå på kurser eller privatlektioner för att fördjupa sig.

– Om det är vad som krävs för att jag ska bli så bra som möjligt så skulle jag göra det. Det är ju min dröm och jag vill satsa allt på det, säger Valkola.

Det är kanske inte rätt att de barn som har rikare föräldrar får en bättre utbildning.

Daniel Berg, niondeklassist vid Borgaregatans skola

Att tjänsterna kostar har eleverna lite delade åsikter om.

Berg anser att kurserna eller privatlektionerna som kostar, inte borde vara en stor del av skolan och att grundutbildningen ska vara gratis för alla i Finland.

– Det är kanske inte rätt att de barn som har rikare föräldrar får en bättre utbildning, men om det finns efterfrågan så kommer det finnas utbud, säger Berg.

Rautamo jämför kurser och privatlektioner med fritidsintressen som kostar. Hon menar att man också kan lära sig saker från sina hobbyer på samma sätt som man kan lära sig från kurser eller privatundervisning.

Allt fler tar hjälp av privatundervisning i fördjupande syfte

Uplus är ett av de företagen som erbjuder privatundervisning till personer i alla åldrar, både på svenska och finska.

Joel Wulff är både grundare och VD för företaget.

Wulff säger att de på Uplus känner till den nya antagningsreformen och att de även sett en ökning i antalet unga som använder deras privatundervisning i fördjupande syfte.

– För oss beror den här ökande efterfrågan i privatlektioner på vår egen närvaro i digitala kanaler, men den här förändringen påverkar eleverna och deras önskemål om att fördjupa sig.

Han ser inte heller något problem med att extraundervisning kostar, utan menar att det alltid finns flera andra billigare alternativ.

–Man kan t.ex. anlita en släkting eller bekant som kan hjälpa till med undervisningen.

Privatundervisning som komplement till grundutbildning

Trots att Wulff tycker att det är viktigt att skolan kan erbjuda en viss standard på undervisningen, tycker han det är bra att det finns tjänster utöver det.

Än så länge fokuserar Uplus endast på privatundervisning, men Wulff menar att det inte är omöjligt att de i framtiden även kan erbjuda hela kurser.

Orättvist om ekonomiska situationen ska avgöra

Camilla Lillås, elevhandledare vid Korsholms högstadium, har ännu inte stött på företag som erbjuder liknande kurser som i huvudstadsregionen.

Hon anser att allt som hjälper ungdomarna är bra, men ställer sig dock kritisk till att flera av tjänsterna är avgiftsbelagda.

– Visst är det bra att det finns komplement, men om man tänker att de här tjänsterna kostar så kan man tänka att det blir orättvist om det hänger på familjernas ekonomi.

Medvetna om antagningsreformen

Lillås berättar att de vid Korsholms högstadium känner till reformen av antagningen till högskolor och universitet, men att det inte är någonting som de direkt har diskuterat med eleverna.

Lillås antar att det är något som diskuteras mera hemma.

Ser ingen panik bland eleverna

Överlag ser Lillås inte att eleverna skulle känna någon högre stress än tidigare angående framtidsval.

– Visst finns det ungdomar som har drömmar, det har det alltid funnits. Det är nog verkligt få ungdomar som vet vad som ska hända efter gymnasiet. De flesta funderar nog bara på om det ska bli yrkesutbildning eller gymnasium.