Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Dina uttjänta batterier sprids ut på åkern, trots att vi har lärt oss att det är problemavfall - en ny metod gör det möjligt

Från 2019
Uppdaterad 10.04.2019 11:25.
Uttjänta batterier i en kartong.
Bildtext Blivande näringslösning för jordbruket.
Bild: Yle/Rolf Granqvist

Det samlas in över 10 miljoner ton alkalibatterier i världen årligen. Och den mängden växer med 5 - 6 procent årligen.

I Finland samlas närmare 2000 ton alkalibatterier in årligen. Men vad ska vi göra med dem när de inte längre ger energi?

Hittills har vi behandlat dem som problemavfall och skilt ut tungmetallerna genom energikrävande smältning, en så kallad pyrometallurgisk process .

Men numera tas metallerna i alkalibatterier tillvara genom att batterierna genom en torkningsmetod krossas och sorteras med hjälp av magneter och mekanisk sortering. På det sättet kan närmare 90 procent av metallerna återvinnas.

hand som visar upp svart alkalikross
Bildtext Svart alkalikross, alltså innehållet i alkalibatterier.

Alla batterier samlas i Nivala ...

Det här sker hos AkkuSer i Nivala dit alla använda och uttjänta batterier och ackumulatorer i Finland transporteras.

Den anläggningen är ett svar på ett direktiv som trädde i kraft i september 2008 och som förpliktigar producenter i Finland att återvinna batterier och ackumulatorer oberoende av form, storlek eller användning.

... sedan åker de till Kärsämäki där de blir näringslösning

40 kilometer längre bort, i Kärsämäki, hittar vi företaget Tracegrow som tagit återvinningen ännu ett steg längre.

Hit körs batterikrosset i stora säckar. Meningen är att alla alkalibatterier som AkkuSer krossat ska kunna tas emot i Tracegrow inom några år.

Anläggningen som blev färdig sommaren 2018 kan nu producera spårämneslösning för jordbruk i industriell skala. Hittills har man exporterat till sju länder.

stora tankar med spårämneslösning
Bildtext Spårämnen utvinns i industriell skala.

Hemligt recept i tankarna

När batterikrosset anländer hälls det i en stor sil och därefter läggs det i stora tankar med syror och ämnen som i en hemlig kemisk process löser ut spårämnena zink och mangan.

Varför just zink och mangan?

Jo för att det är ämnen som både växter, djur och människor behöver och som det finns för lite av i vår åkerjord.

tankar med spårämneslösning
Bildtext Med hjälp av syror renas vätskan.

Hälften av världens åkerjord innehåller för lite zink och tio procent innehåller för lite mangan. De här ämnena utvinns i gruvor, men den finska malmen är för mager för att det skall vara lönsamt att utvinna zink och mangan i Finland i stor skala.

En av Finlands rikaste malmgruvor, Pyhäsalmi gruva som finns i Norra Österbotten, ska stänga i år efter att ha varit öppen sedan 1962.

- Motsvarande gruvor har vi inte, säger utvecklingsdirektör Mikko Joensuu som tidigare jobbade inom gruvindustrin.

Han har utvecklat receptet för hur batteri-innehållet kan bli näringslösning för åkrarna de senaste sex åren. Utmaningen var att få bort tungmetallerna nickel och kadmium.

batterirester
Bildtext Det som blir kvar när allt nyttigt utvunnits.

Metoden, som Joensuu varit med om att utveckla, är helt unik och med den tar man tillvara 80 procent av materialet, 95 procent av den zink som finns i krosset och 85 procent av manganet. Dessutom utvinns också en liten mängd kalium.

Resterande 20 procent består av tungmetaller som skickas till problemavfallsanläggningen.

Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med Uleåborgs universitet, Karleby universitetscenter Chydenius och Yrkeshögskolan Centria.

Återvunnen - men som ny

Den här vätskan kostar lika mycket som vanlig spårämneslösning, men det fina är att den är helt återvunnen.

Tracegrow säljer inte bara själva spårämneslösningen utan är även redo att sälja konceptet för motsvarande anläggningar till andra länder.

Intresse torde finnas för mängden batterier lär inte ta slut i världen i första taget

Lasse Rautio och Mikko Joensuu får Kemistsällskapets Innovationspis 2019
Bildtext Lasse Rautio och Mikko Joensuu får Kemistsällskapets Innovationspris 2019.

För sitt utvecklingsarbete belönades arbetsgruppen i Tracegrow med Årets Innovationspris på kemistdagarna 27 mars 2019.

Läs mer här.

Diskussion om artikeln