Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nattliga förhandlingar ledde till förlängning av brexit - Storbritannien borde ha lämnat EU vid det här laget säger May

Från 2019
Uppdaterad 11.04.2019 11:46.
Theresa May

Det blev inte brexit den 29 - och det blir inte heller brexit den 12 april. Europeiska rådet beslöt efter förhandlingar som drog ut till efternatten att förlänga brexit med ett halvt år till slutet av oktober.

Nattens beslut innebär att man för andra gången inom några veckor lyckats avstyra att Storbritannien kraschar ur EU utan ett avtal. Det nya utträdesdatumet var resultatet av förhandlingar mellan de återstående 27 medlemsländerna.

Många av medlemsländerna hade varit beredda att acceptera en längre förlängning. Det här stupade ändå på Frankrikes president Emmanuel Macron som befarar att en lång förlängning kan komma att missbrukas av britterna.

Den 31 oktober var en kompromiss som även den franska presidenten tillslut kunde acceptera.

Emmanuel Macron talar med journalister.
Bildtext Emmanuel Macron.
Bild: AFP / Lehtikuva

- Datumet den 31 oktober skyddar oss eftersom det är ett avgörande datum före tillsättandet av den nya EU-kommissionen, sade Macron efter toppmötet.

Ingen ny brittisk kommissionär

Macrons hoppas att brexitfrågan ska vara avgjord innan november då det är dags att tillsätta en ny kommission för EU.

Då skulle EU-länderna slippa ta ställning till behovet att en brittisk representant i den blivande kommissionen.

Däremot lär britterna knappast komma undan kravet att ordna Europaparlamentsval.

Det är endast genom att godkänna skilsmässoavtalet med EU som Storbritannien kan undvika EU-valet säger premiärminister Theresa May.

- Om vi lyckas få avtalet godkänt under de första veckorna i maj så måste vi inte delta i Europaparlamentsvalet och är fria att lämna EU den första juni.

May medger ändå att utgångsläget för de fortsatta förhandlingarna om brexit är utmanande.

- Jag inbillar mig inte att de kommande veckorna kommer att vara lätta, eller att det kommer att bli lätt att bryta dödläget.

- Egentligen borde Storbritannen redan ha lämnat EU, sade May.

Kompromissen en besvikelse för många

Nattens kompromiss var en besvikelse för Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, som hade hoppats på en längre förlängning.

- Det är bättre att få något än inget alls. Jag är kanske inte lycklig men jag accepterar resultatet, konstaterade Tusk.

Däremot ser varken Tusk eller kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker en stor risk för att Storbritannien skulle komma att sätta käppar i hjulen för EU under övergångsperioden.

Jean-Claude Juncker och Donald Tusk på en presskonferens i Bryssel.
Bildtext Jean-Claude Juncker till vänster och Donald Tusk i mitten.
Bild: AFP / Lehtikuva

Det har förekommit en uppfattning om att Storbritannien kan komma att vara en svår partner i framtiden. Men det är inget nytt, sade Juncker med hänvisning till Storbritanniens komplicerade förflutna som medlemsland.

Avgörande beslut under Finlands ordförandeskap

Enligt Finlands statsminister Juha Sipilä lyckades Theresa May inte övertyga de övriga EU-ledarna om att en förlängning till den 30 juni skulle räcka till för att bryta dödläget kring brexit.

- Därför beviljade vi mer tilläggstid än vad britterna hade bett om, sade Sipilä efter mötet.

Med största sannolikhet skjuts avgörandet fram till slutet av oktober då Finland håller i trådarna som EU:s ordförandeland. Enligt Sipilä skulle Finland och de övriga EU-länderna helst vända blad vad brexit beträffar.

- Vi borde komma åt att diskutera klimatförändringen och EU:s långtidsbudget och många andra frågor som hör till prioriteringarna under Finlands ordförandeperiod.

Detta enades medlemsländerna om vid brexittoppmötet

  • Förlängningen bör endast gälla så länge som det är nödvändigt och i alla händelser som längst till och med den 31 oktober 2019. Om utträdesavtalet
  • Ratificeras av båda parterna före detta datum, kommer utträdet att ske den första dagen i påföljande månad.
  • Förlängningen inte kan tillåtas att undergräva unionens och dess institutioners normala funktionssätt. Om Storbritannien fortfarande är medlem i
  • EU den 23–26 maj 2019 och om landet inte har ratificerat utträdesavtalet senast den 22 maj 2019, måste det delta i valet till Europaparlamentet i enlighet med unionsrätten. Om Storbritannien inte fullgör denna skyldighet kommer utträdet att ske den 1 juni 2019.
  • Rådet upprepar att det inte kan bli fråga om att omförhandla utträdesavtalet. Förlängningen får användas för att inleda förhandlingar om de framtida förbindelserna Storbritannien och EU.
  • Storbritannien förblir en medlemsstat med oinskränkta rättigheter och skyldigheter i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget och har när som helst rätt att återkalla sin anmälan om utträde.
  • Storbritannien ska hjälpa unionen att fullgöra sina uppgifter och ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål, i synnerhet när landet deltar i unionens beslutsprocesser.

Källa: Europeiska rådet

Diskussion om artikeln