Sorg och chock över branden i Notre-Dame - men Boris Björkendahl vet att gamla katedraler kan byggas upp igen: "Människohänder kan göra otroliga saker"
Tidigare fastighetschefen för Borgå församling Boris Björkendahl följde med branden i Notre-Dame i tv. Björkendahl deltog i reparationen av Borgå Domkyrka efter branden i maj år 2006.
Utifrån sina erfarenheter är han hoppfull då det gäller möjligheterna att bygga upp Notre-Dame på nytt.
- Allt går att bygga upp. Människohänder kan göra otroliga saker, det går nog att bygga upp katedralen och restaurera den helt och hållet, tror Björkendahl.
- Ingenting är omöjligt. Fransmännen är bra på sådant och det är också möjligt att anlita sakkunniga från utlandet.
- Det kommer bara att ta lång tid eftersom det är en stor kyrka, konstaterar Björkendahl.
Läs mer om branden i Borgå domkyrka här.
Krävs mycket säkerhetsutrustning
Björkendahl berättar att det inte bara är att bygga utan det krävs också en mängd brandsäkerhetsanordningar och sprinkleranordningar både inre och yttre. De ska planeras och granskas. Det kommer att ta åtminstone två-tre år, tror Björkendahl.
- Det ska också finnas tjuvlarm och röklarm. Det ska finnas brandfilter och brandull för att säkerställa att inte någon ny brand kan uppstå.
Björkendahl misstänker att det kanske inte fanns så effektiva larm i Notre-Dame katedralen.
Kommer att ta lång tid
Hur snabbt man kan restaurera katedralen beror på hur stora skadorna är.
- Mycket trämaterial har förstörts och det är inte bara att gå till ett snabbköp och köpa nytt.
Det är svårt att uppskatta vad restaureringen kan kosta men Björkendahl tippar att det kan handla om flera hundra miljoner euro.
Förskräckt, ledsen och lamslagen
Pia Wolff-Helminen, lärare i konstvetenskap vid Åbo Akademi, blev förskräckt, ledsen och lamslagen då hon på nätet råkade se att det brann i Notre-Dame.
- Jag hade faktiskt inte långt till tårarna, säger hon.
- I dag råkade jag sitta i samma utrymmen som vår dekanus som är teolog och vi tyckte att det är otroligt att det kan beröra människor så djupt.
- Vi kom ändå till att vi hoppas att branden kan ha en positiv effekt - att den enar människor.
Central plats i Paris
Wolff Helminen konstaterar att byggnaden har en central plats i Paris. Den har alltid haft en extremt viktig roll i Frankrike och i hela den katolska världen i synnerhet under medeltiden.
- Den har varit en av de viktiga pilgrimskyrkorna på vägen till Santiago de Compostela, konstarerar Wolff-Helminen.
- Då Victor Hugos "Ringaren i Notre-Dame" utkom på 1830-talet hade katedralen tillåtits förfalla, berättar hon.
Inte allting från medeltiden
- Faktum är att en stor del av skulpturerna förstördes under franska revolutionen. Man levde väldigt turbulent en tid i Frankrike då man ville komma bort från allt som hade funnits tidigare.
Kyrkan hade då en väldigt stark roll i samhället och man ville ta avstånd från kyrkomakten och kungamakten och man lät den förfalla för det fanns viktigare saker att fundera på.
- Det gällde att få hela samhället att fungera.
- Man har egentligen börjat rekonstruera och restaurera trasiga delar i kyrkan först på 1860-talet.
Reliker går inte att värdera i pengar
- Kristi törnekrona hör till de reliker som är av största betydelse i Notre-Dame, i synnerhet för den katolska världen. Det var också den som medierna först berättade om att man hade räddat från kyrkan.
Många saker är omöjliga att värdera i pengar, konstaterar Wolff-Helminen.
- Vatten kan vara skadligt för gamla byggnader men fördelen här är att Notre-Dame är murad i sten och tegel och det förstörs inte lätt. Sot går någorlunda att tvätta bort.
- Tragiskt är att takkonstruktionen har brunnit upp, det är en takkonstruktion som är byggd på 1200-talet.
Glasmålningar klarade sig
En del glasmålningar har klarat sig och Wolff-Helminen tippar att de har skyddats av att den värsta värmen har funnits just på den brinnande takkonstruktionen och glasmålningarna har funnits litet lägre ner.
Fönstren ser stora ut men det är egentligen fråga om små glasdelar som är innefattade i bly.
Kan Notre-Dame bli som förut?
- Det är svårt att svara på om Notre-Dame kan bli densamma efter en återuppbyggnad, säger Wolff-Helminen.
- För en person som har besökt kyrkan för att utöva sin religion är det kanske inte så viktigt om den är precis likadan som förr.
- Men för dem som besöker kyrkan för att den är en del av ens kulturarv och ens kulturella identitet kan det kännas väldigt ledsamt.
Många gamla byggnader är inte gamla
- Men man ska komma ihåg att majoriteten av de riktigt gamla byggnaderna i Europa har restaurerats, ofta med väldigt hård hand, säger Wolff-Helminen.
- Ett mycket bra exempel är Åbo domkyrka som mer eller mindre präglas av 1800-talets restaurering, med dekoreringar som ger en bild av hur man upplevde att det såg ut på medeltiden.
- Men det motsvarar egentligen ingenting som fanns på medeltiden, säger Wolff-Helminen.
- Det här gäller också Notre-Dame. Största delen av skulpturgrupperna har kommit till först på 1800-talet. Samma gäller glasfönstren. Bara tre rosettfönster är original från medeltiden.
Det som vi upplever som väldigt gammalt är kanske inte alls så hemskt gammalt, konstaterar Wolff-Helminen.

17.4.2019: Vi är med och övar inför Kärlekens väg i Sibbo och hör Fortums syn på kärnkraftsloven i Lovisa
Förstörda Notre-Dame ska återuppbyggas - Putin, franska miljonärer och andra länder erbjuder hjälp
"Det är själva grunden till vår kultur".