Samlingspartiet vann där de rikaste bor, SDP i områden med hög arbetslöshet - se sambanden där du bor
I Vårberga i Borgå bor många arbetslösa och där vann SDP valet. I Borgå centrum är arbetslösheten låg - där vann SFP. Vår analys visar hur olika områden röstade enligt bland annat inkomster, utbildning och medelålder. Du kan också kolla upp ditt eget område i jämförelsen.
I söndags röstade finländarna i närmare två tusen vallokaler runt om i landet. Vallokalerna samlar upp väljare från röstningsområden som kan vara mycket olika. På vissa håll bor de flesta på hyra, på andra håll äger nästan alla sin bostad. En del är fattiga, andra är rika och någonstans bor det många studenter.
Vad kan man säga om valresultatet genom att titta på befolkningen?
Vi har tittat på en uppsjö av demografiska uppgifter för Finlands alla röstningsområden för att se vilka faktorer som hänger ihop med valresultatet.
Längre ner kan du gå in och leta reda på ditt eget område eller din kommun.
Här är röstningsområdena utprickade på Finlands karta. De är färgade enligt det parti som var störst just där.
Röstningsområdena varierar i storlek, i större städer kan de ofta beskrivas som stadsdelar medan mindre kommuner kan bestå av ett enda röstningsområde. Alla som bor i samma röstningsområde går och röstar i samma vallokal på valdagen.
Flest personer bor det i Pargas röstningsområde, 12 268 personer. Det minsta röstningsområdet i fasta Finland är Köklot i Korsholm med bara 54 invånare. I Helsingfors fanns det flest röstningsområden i riksdagsvalet 2019, hela 166 stycken.
Centern dominerar i norr
Nu sätter vi alla röstningsområden i ett rutfält. Varje område är en ruta. Ditt område finns någonstans bland alla rutor. Längre ner kan du gå in och se var det hamnar.
Här är områdena organiserade enligt var de finns i Finland. Högst upp i högra hörnet finns Nuorgam i Utsjoki och längst ner i det vänstra hörnet Hangöby i Hangö.
Ju längre norrut man kommer, desto större blir sannolikheten att Centern kammade hem flest röster. Klicka på knappen så får du se.
Centern vann i flest områden men förlorade valet
Här är områdena radade enligt det parti som fick flest röster.
Trots att Centern gjorde en brakförlust var partiet störst i fler områden än något annat parti. Centern dominerar på landsbygden där väljarna är få. SFP vann valet i fler områden än till exempel Vänsterförbundet men också här handlar det om små röstningsområden.
Höginkomsttagare röstar på Samlingspartiet
Nu ser vi på medianinkomsten. Medianinkomsten beskriver mittpunkten bland alla personers inkomster. Det finns alltså lika många som tjänar över och under medianinkomsten på varje område.
Ju längre upp i rutfältet, desto högre är medianinkomsten och desto större är sannolikheten att Samlingspartiet var det parti som fick flest röster. I områden där befolkningen har låga inkomster är det vanligare att rösta på Centern. Socialdemokraterna är ofta störst där medianinkomsten varken är särskilt hög eller särskilt låg.
Klicka på knappen så ser du trenden för Samlingspartiets del.
SDP störst i många områden med hög arbetslöshet
Nu har vi sorterat alla områden enligt de arbetslösas andel av arbetskraften. Högst upp finns de områden där störst andel av arbetskraften är arbetslösa.
Klicka på knappen så ser du att SDP vann valet i många områden med hög arbetslöshet.
De Gröna vann i områden med många studentmössor
Till sist ser vi på utbildningsnivån mätt i andelen invånare med studentexamen som högsta utbildning.
De Gröna vann valet nästan uteslutande i områden där det finns många studenter i förhållande till befolkningen. Det handlar i typiska fall om områden där det bor många studerande och unga. I områden där andelen studenter är låg har många röstat på Centern.
Svenskspråkiga röstar på SFP men i övrigt är områdena olika
SFP har som känt sitt starkaste stöd i Svenskfinland. Om man bortser från språket är det svårt att hitta tydliga samband mellan demografi och röstningsbeteende förutom då det gäller andel arbetslösa och valdeltagande.
Många röstar på SFP i områden med låg arbetslöshet och högt valdeltagande. SFP:s anhängare är utspridda i olika slags områden både när det gäller utbildning, inkomst och hur man bor. Pengarna på banken och pappren på Hanken syns inte när det kommer till vem som röstar på SFP.
Vilka slutsatser kan man dra utifrån demografi och valresultat?
Hanna Wass, professor i statskunskap vid Helsingfors universitet och Timo Kauppinen, forskningschef på THL, får hjälpa till att analysera resultaten. Båda har forskat i teman som berör regionala skillnader, röstningsbeteende och valdeltagande.
Valets vinnare SDP fick stort stöd i områden med många arbetslösa.
- I valrörelsen var SDP tydliga med att man ville slopa aktiveringsmodellen och det ser ut att ha gett resultat, säger Wass.
Också Vänsterförbundet kritiserade aktiveringsmodellen med lyckat resultat. Partiet verkar har fått stöd både hos så kallade ödemarkskommunister i glesbygden och bland rödgröna stadsbor, säger forskarna.
Sannfinländarna har stöd i många läger
Wass och Kauppinen lyfter fram två iakttagelser som handlar om Sannfinländarna. Partiet hade många väljare i områden runt de stora städerna. Ännu intressantare är det att det inte är i områden med flest låginkomsttagare som Sannfinländarna har fått mest stöd utan i områden med många medelinkomsttagare.
- I Helsingfors har Sannfinländarna gått hem i områden med många låginkomsttagare, men ser man på hela landet är det inte så, säger Kauppinen.
Wass tycker att Sannfinländarnas profil har förändrats. Man har lyckat locka väljare från Centern och sinnebilden av det “glömda fattigfolket” stämmer inte.
- Den nya profilen liknar inte längre Finlands Landsbygdsparti. Nu går man hem hos medelinkomsttagare som är beredda på en hårdare ekonomisk politik, säger Wass.
Wass och Kauppinen påpekar att vi inte kan dra slutsatser om hur enskilda personer har röstat. Om vi till exempel tar ett område med hög arbetslöshet där SDP var det största partiet kan vi inte veta hur många av de arbetslösa som röstade på SDP och hur många som röstade på något annan parti.
Två Borgå - två världar
Jaakko Lommi bor i Vårberga. Han har varit arbetslös en längre tid, och han tänkte på regeringens aktiveringsmodell då han röstade.
- Aktiveringsmodellen var nog i tankarna. Jag tycker att den är skrattretande. Jag har varit arbetslös hur länge som helst och får inte jobb och jag får heller inte gå i sjukpension, så det är helt löjligt att man skär ned, säger Lommi.
Vårberga i Borgå är ett område som skiljer sig från resten av Borgå. Här är Socialdemokraterna det populäraste partiet medan SFP dominerar i resten av staden.
I Vårberga är medianinkomsterna lägst i hela Borgå och arbetslösheten är den näst högsta, nästan 14 procent.
I Vårberga finns det många enfamiljshus men också en del höghus. De flesta äger sin bostad, men jämfört med resten av Borgå är det ändå fler som bor på hyra här, 42 procent av hushållen.
I Borgå var valdeltagandet näst lägst i Vårberga. På terrassen vid den lokala krogen sitter en man med ett stop i handen. Han kallar sig Sillanpää. Han har inte röstat i valet, och det är en protest mot beslutsfattarna.
- Jag röstade inte, för jag hittade inte en bra kandidat och jag har tappat tron på politiker. Det gör detsamma vilket parti som man ser på, det är ändå en pamp som säger hur man ska rösta, säger Sillanpää.
"Borgå är ett jäkla bra samhälle!"
Granne med Vårberga är det röstningsområde som valmyndigheterna har gett namnet Centrum I, alltså området runt torget och gamla stan.
I jämförelse med Vårberga är Centrum I till exempel rikare, medianinkomsten är nästan två tusen euro högre. Utbildningsgraden i Centrum I är också högre, över 14 procent av invånarna har en högre högskoleutbildning, alltså en magisterexamen.
Det som ändå skiljer Centrum I från resten av Borgå är att medelåldern är den högsta och andelen personer över 65 år är högst i hela Borgå.
På en bänk i solskenet sitter Kjell Antman. Han säger att han är en nöjd pensionär.
- Jag tycker att samhället åtminstone här i Borgå ser jäkligt bra ut! Det är lugnt och fint och smått i Borgå och inte sådär nojsigt som i Helsingfors, konstaterar Antman.
Antman säger att han inte är så politisk till sin natur. Han röstade på samma kandidat som han har röstat på i tidigare val.
- Hon har varit uppställd många gånger tidigare. Jag är inte så politisk av mig, men jag tycker att hon har skött Borgå helt bra, säger Antman.
I det stora hela är Antman tillfreds med situationen.
- Jag är nöjd och det ska nog mycket till för att jag ska vara missnöjd, säger Antman samtidigt som han vinkar åt en bekant som går förbi.
Så gjorde vi - faktaruta
Artikeln är gjord i samarbete med Janne Toivinen och Eemeli Martti.
Korrigeringar: 17.04.2019 klockan 19:25: Valdeltagandet var inte lägst i Vårberga, utan näst lägst. Meningen i ett av styckena under rubriken Lågt valdeltagande har rättats. Det allra lägsta valdeltagandet var i Kvarnbacken där 66,8 procent av de röstberättigade röstade. I Vårberga var siffran 67,6 procent.
18.4.2019 kl 11:00: Preciserat att studenter avser personer med studentexamen som högsta utbildningsnivå.