"Världen blir större om man talar fler språk" - intresset för tvåspråkiga skolor skjuter i höjden i Belgien men svårt att hitta ämneslärare som kan undervisa på flera språk

Flerspråkiga skolor ger belgiska familjer möjligheter att upprätthålla och förstärka en tvåspråkig identitet. "Vi talar nederländska och franska om vartannat", berättar 14-åriga Milo som går i en tvåspråkiga skola i Bryssel.

Bryssel/Hoeilaart

Larmet är öronbedövande då ett hundratal elever i högstadieåldern söker skydd från en skur en regntung fredagseftermiddag. Fjortonåriga Milo Vrambout står försjunken i en konversation med en handfull klasskamrater.

Den småslitna skolbyggnaden kunde egentligen befinna sig var som helst i Bryssel. Men om man lyssnar noggrant på konversationen på gården så märker man att det är något som sticker ut.

- Hoe gaat het? Oui, ça va! En jij?

Nederländska och franska blandas friskt i diskussionerna. Språket byter mitt i en mening, ibland flera gånger. Det är så här det fungerar i Meertalig Atheneum i Brysselförorten Woluwe, förklarar Milo.

- Vi talar en blandning av båda. Ibland talar vi nederländska och plötsligt byter vi till franska

Undervisning på tre språk

Det dominerande undervisningsspråket i Meertalig Atheneum är nederländska. Men vid sidan om används också franska och engelska som undervisningsspråk.

Enligt rektorn Helena Van Driessche är målet att förebereda eleverna för ett arbetsliv där flera språk används parallellt.

- Man kan lätt byta från ett språk till ett annat, det är vad eleverna måste göra på sina arbetsplatser i framtiden: byta från nederländska till engelska och franska, kanske till spanska.

Lära sig språket utan att veta om det

Van Driessche är en banbrytare inom sitt område: I Meertalig Atheneum experimenterade man med tvåspråkiga lösningar redan innan det blev officiellt tillåtet i de flamländska regionerna.

Metoden som tillämpas i i Brysselskolan Atheneum bygger på integrerad innehålls- och språkinlärning.

I praktiken fungerar ämneslärarna också som språklärare i de ämnen där undervisningens sker på franska eller engelska. Det avgörande är att språket ska nötas in som en del allmänna undervisningen, förklarar Van Driessche.

- Man lär sig språket utan att veta om det, ungefär som man lär sig sitt modersmål. Det är som när ett litet barn lär sig tala. Du är dig inte grammatik eller vokabulär, utan du lär dig genom att härma din mamma eller pappa.

Fler språk förbättrar framtidsutsikterna

Milos föräldrar Marie Brand och Peter Vrambout är mer än nöjda med den tvåspråkiga skolan i Bryssel.

Familjen är tvåspråkig och föräldrarna är måna om att Milo och hans två bröder ska få med sig en god nederlänska och franska hemifrån.

- Vi har alltid valt två språk medvetet eftersom det är lättare att klara sig i framtiden då man har kunskap i landets båda språk, säger Peter.

Svårt att upprätthålla tvåspråkig identitet

Att upprätthålla en tvåspråkig identitet är ändå lättare sagt än gjort i Belgien som känntecknas av en splittring mellan de frankofona vallonerna i söder och flamländerna i norr.

Familjen Brand-Vrambout är bosatta i Hoeilaart, en kommun i Flandern strax utanför Bryssel.

- Här är det dominerande språket flamländska. Alla i byn talar flamländska, skolorna och daghemmen är flamländska, berättar Marie.

- Så jag måste verkligen göra en insats och säga: Nu får ni tala franska med mig!

Flerspråkig skola ett självklart val

Enligt Marie var det självklart att skicka sina barn till den tvåspråkiga skolan i Bryssel.

- Det är en skola som påminner oss om att en blandning av olika språk är en naturlig sak.

Sonen Milo medger att det är närmare till hands att tala nederländska än franska. Men tack vare den tvåspråkiga skolan har han blivit mer självsäker vad andra språk beträffar.

- Nu är min franska tio gånger bättre än den var innan, säger Milo stolt.

- För mig har det varit lätt, men inte för alla. Det finns de som fortfarande kämpar med franskan efter det första året i skolan.

Svårt att överbrygga språkbarriären

För en stor del av belgierna är barriären mellan de olika språkliga gemenskaperna ändå hög.

- Problemet i Belgien är att människor ofta är motvilliga till att lära sig den andra gemenskapens språk, säger professor Laurence Mettewie.

Mettewie är verksam vid Namurs universitet i Vallonien. Hennes forskning kretsar kring förutsättningarna för tvåspråkighet i den komplexa verklighet som de belgiska språkliga gemenskaperna utgör.

En av de största utmaningar med tanke på språkinlärning är att flamländerna och vallonerna lever i olika verkligheter såväl geografiskt som kulturellt

Därför har många belgier har svårt att inse vikten av att lära sig att kommunicera med den andra språkgemenskapen.

Rekryteringen av lärare en utmaning

Bristen på kompetenta lärare är en annan utmaning, berättar Mettewie.

Trots att en majoritet av belgierna talar nederländska så är det svårt att hitta lärare som vill undervisa i nederländska i de fransktalande områdena.

Resultatet blir att nederländskan inte ses som ett attraktivt alternativ i dagens Vallonien.

- Det här är en stor utmaning. Så länge som sättet på vilket vi lär språk inte ses över och så länge som nederländska inte undervisas på ett mer attraktivt sätt så har vi ett problem.

Strikta behörighetskrav försvårar rekrytering

En bidragande orsak till lärarbristen är att en utbildad lärare från Flandern inte automatiskt är kvalificerad att jobba som lärare i Vallonien. Samma gäller för franskspråkiga lärare som vill jobba i Flandern.

- Det kan vara nedslående att märka att det krävs en examen från den frankofona gemenskapen för att undervisa exempelvis nederländska i ett franskspråkigt högstadium eftersom en examen från den flamländska gemenskapen inte anses vara likvärdig, säger Mettewie.

Lönen är en annan bidragande orsak till att få lärare rör sig över språkgränsen.

- Om en lärare från den flämländska gemenskapen tar ett jobb i de fransktalande områdena så kommer han eller hon att förtjäna mindre för samma typ av jobb, förklarar Mettewie.

- Det här är hinder som man borde tänka på mer på en institutionell nivå.

"Människor tänker i små lådor"

I motsats till Finland, där de grundläggande språkliga rättigheterna är garanterade på nationell nivå för såväl finsk- som svenskspråkiga, så beror de språkliga rättigheter i Belgien i stor utsträckning på den region där man råkar bo.

Med andra ord har nederländskan en stark ställning Flandern, franskan i Vallonien och det tredje nationella språket tyskan en stark ställning i två enklaver vid gränsen mellan Belgien och Tyskland.

Huvudstaden Bryssel är formellt tvåspråkig, även om en majoritet av invånarna i staden talar franska.

Det här är en lösning som fungerar bra för dem som föredrar fungerande tjänster på ett språk.

Däremot är det svårare att tillgodose behoven hos familjer som vill upprätthålla en tvåspråkig identitet, eller lokala språköar som har behov av tjänster på ett annat språk.

- Människor tänker i små lådor. Antingen placerar de dig i den franskspråkiga lådan eller den flamländska lådan, säger Marie Brand.

Det är ändå många i dagens Belgien som vägrar att bli indelade i de kategorier som de språkliga gemenskaperna utgör.

Tvåspråkiga undervisning sedan slutet av 90-talet

Fram till slutet av 90-talet var det inte tillåtet att undervisa på mer än ett språk i de belgiska skolorna.

Från och med 1998 har det ändå varit möjligt att ordna flerspråkig undervisning i de franskspråkiga delarna av Belgien. Inom den flamländska gemenskapen har flerspråkiga skolor varit tillåtna sedan 2014.

I Vallonien är det möjligt att ta del av flerspråkig undervisning i cirka 300 skolor, allt från förskolor till högstadier och gymnasier.

70 procent av undervisningen kan ske på det så kallade målspråket, oftast nederländska, engelska eller tyska.

I Flandern har man varit mer försiktig med att ta in nya språk i klassrummen.

Här tar man in andra undervisningsspråk först på andra stadiet som eleverna vanligen inleder i 12-13-årsåldern. Upp till 20 procent av läroplanen kan undervisas på ett annat språk än nederländska.

Misstänksamheten mot tvåspråkiga lösningar bottnar i Belgiens historia, säger professorn i lingvistik vid Vrije Universiteit Alex Housen.

- Se bara på Bryssel där man talade nederländska fram till 1800-talet. Sedan frankofoniserades staden delvis som ett resultat av tvåspråkig undervisning. Därför har flamländarna varit lite försiktiga med att introducera andra språk än flamländska i klassrummen.

Enligt Housen måste oron på flamländskt håll ses mot bakgrund av nederländskans relativt sett svagare ställning jämfört med franskan.

- Nederländskan är inte som franskan som alltid varit ett prestigefyllt språk. Det är ett språk som talas av cirka 150 miljoner människor medan nederländskan talas av omkring 25 miljoner.

Finns det fortfarande anledning att vara oroad?

- Nej, det tror jag inte. Nederländskan har en solid ställning och i den mån om det finns ett hot mot nederländskan - vilket jag inte tror så är det från engelskan.

Oro och fördomar måste bekämpas

Samtidigt som intresset för tvåspråkiga skolor ökar i Belgien så är många fortfarande skeptiska till fler undervisningsspråk i skolan.

- Det finns defninitivt en efterfrågan på fler tvåspråkiga skolor i vårt land. Men samtidigt finns det många som absolut inte vill ha dem eftersom de befarar att det dominerande språket kommer att ta skada av det, säger Marie Brand.

Farhågorna kring flerspråkig undervisning är också något som professor Laurcence Mettewie stött på.

- Kommer de att ha en tillräcklig bred vokabulär för att kunna söka sig till högre utbildning och kommer de att klara av slutproven om ämnesundervisningen skett på fler än ett språk?

Enligt Mettewie talar forskningen ändå för att det inte finns fog för oron över sämre inlärningsresultat.

- Våra databaser och analyser visar att elever i de tvåspråkiga linjerna hade samma eller högre resultat i slutproven vare sig det handlade om första eller andra stadiet.

Resultaten varierar mellan skolorna

Samtidigt kan man inte dra alla skolor över en kam, påpekar professor Alex Housen med hänvisning till studier från franskspråkiga skolor.

- Det finns skolor där resultaten är mycket lovande, barnen som får undervisning på antingen engelska eller franska klarar sig riktigt bra. De lär sig det andra språket bättre än barn som är i en enspråkig frankofon skola utan att deras första språk franskan lider, säger Housen.

- Men det här gäller inte för alla de franskspråkiga skolorna. Det här beror på att skolorna kan ha svårigheter med att hitta kvalificerade lärare.

Inom den flamländska gemenskapen är erfaranheterna av flerspråkig undervisning mer begränsade. Det man vet med säkerhet är att resultaten i engelska förbättrats för elever som går i en flerspråkig skola, berättar rektorn Helena Van Driessche.

- Och inget talar för att den flerspråkiga undervisningen skulle utgöra ett hot mot nederländskan. Det nederlänska språket kommer inte att försvinna, intygar Van Driessche.

Mer stöd för flerspråkig undervisning efterlyses

Inom den flamländska förvaltningen börjar attityderna långsamt mjukna upp vad tvåspråkig undervisning beträffar. Dörren står på glänt för mer tvåspråkiga lösningar säger den ansvariga ministern till Svenska Yle.

- Jag finner det mycket positivt att skolorna inte begränsar inlärning av språk till språktimmarna, säger Flanderns undervisningsminister Hilde Crevits.

Samtidigt är det viktigt att se till att kompetensen bland dem som undervisar i flerspråkiga skolor håller måttet tillägger Crevits.

- Det viktigaste är att lärarnas förmåga att använda språket är på en tillräckligt hög nivå.

Öppnar en ny värld för barnen

Hemma i Hoeilaart reflekterar föräldrarna Marie och Peter över framtiden för sina barn. Förhoppningen är att de ska klara sig bra, vare sig i Belgien eller i något annat land.

- Jag tror att det här kommer att öppna en ny värld för dem. Jag hoppas att de stannar i Belgien och hittar ett jobb här. Men om de inte gör det så är hela världen öppen för dem, säger Marie Brand.

- Världen blir så mycket större om man talar fler språk. Jag tror det här är något vi vill ge våra barn.

Rikhard Husu: Tvåspåkig undervisning väcker debatt i Belgien - men kunde någon av de tillämpade modellerna fungera i Finland?

Belgien på många sätt ett annorlunda land än Finland.