Pyttis fågelskyddshem fick sina vingar tillbaka – miljövårdare och en rik välgörare stöder skyddshemmet

Yle Östnyland har tidigare rapporterat om ekonomiska problem vid Pyttis fågelskyddshem. Arto Hokkanen som driver skyddshemmet har jobbat gratis i några månader. Nu får hemmet 55 000 euro av två stiftelser.

Fågelskyddshemmet på Stockforsområdet i Pyttis ser ut precis som det har sett ut i 20 år. Trots att skyddshemmet har haft stora ekonomiska problem på sistone har man tagit väl hand om fåglarna.

– Vi hämtade en svan som inte kunde flyga från Vederlax, och en skadad kaja från Fredrikshamn, säger Arto Hokkanen som sköter om djuren.

Det syns inte på honom att han har skött fåglarna på talko i början av året. Privatpersoner har donerat mat åt fåglarna och de andra skadade smådjuren.

Fågelskyddshemmets ekonomiska problem började då staten ändrade sin praxis för hur stöden fördelas (på finska). Statsstöden delades ut åt fler djurskyddshem än förut.

Tidigare har Pyttis fågelskyddshem fått 175 000 euro om året, men i år krympte statsstödet till 60 000 euro. Hokkanen har tidigare sagt till Yle Östnyland att den summan knappt räcker till en människas lön.

Men nu ser det ut som om de värsta problemen är förbi. Fågelskyddshemmet har fått två stora understöd.

Tiotusentals euro

Det största enskilda bidraget är 30 000 euro och har beviljats av Raija och Ossi Tuuliainens stiftelse.

Stiftelsen har tidigare bland annat understött skyddandet av Saimenvikaren, men tycker också att annan natur- och djurskyddsverksamhet är viktig.

Dessutom har Suoma Viialas stiftelse beviljat 24 000 euro åt fågelskyddshemmet, medan Pyttis kommun har beviljat skyddshemmet 3 000 euro.

Tack vare tilläggsfinansieringen får både Arto Hokkanen och den andra anställda vid fågelskyddshemmet åter lön för sitt arbete.

Lite pengar fattas ännu, men nu känns det som om vi kan få verksamheten att gå runt

― Reino Uusitalo

Affärsmannen och industrirådet Reino Uusitalo från Pyttis kom också till fågelskyddshemmets undsättning. Skyddshemmet verkar i lokaler som Uusitalo äger och behöver inte betala någon hyra.

Dessutom har Uusitalo stått för bland annat elkostnader i början av året.

De understöd som fågelskyddshemmet nu har fått tryggar verksamheten för i år.

– De här understöden hjälper otroligt mycket. De är betydande. Lite fattas ännu, men nu känns det som om vi kan få verksamheten att gå runt, säger Reino Uusitalo.

Pengar av elbolagen?

Enligt Reino Uusitalo kan man få fågelskyddshemmets verksamhet att gå runt med ungefär 140 000 euro i år.

Stödföreningen som numera sköter det administrativa letar ännu efter extra finansieringsmöjligheter. Kostnaderna måste täckas, och dessutom har föreningen planer på att utvidga.

Uusitalo tror att till exempel elbolag, kommuner och städer kan tänkas börja understöda fågelskyddshemmet.

– Fåglar skadas ofta på grund av elledningar och vår civilisation. Vi har också en moralisk skyldighet att ta hand om fåglarna.

Artikeln baserar sig på Palkatta pyörinyt lintuhoitola nousee takaisin siivilleen – apuun saapuivat luonnonsuojelijat ja rikas mies skriven av Miina Sillanpää.