Skriande brist på socialarbetare i Jakobstad – satsa på bättre arbetsförhållanden, säger utbildare

Utredningsenheten vid familjeservicecentralen i Jakobstad klarar sedan oktober i fjol inte av sina lagstadgade utredningstider på maximalt tre månader. Utredningarna ska göras av socialarbetare i samarbete med socialhandledare.

Enheten har tre tjänster för de legitimerade socialarbetare som gör utredningarna.

Sedan i höstas finns ingen ordinarie socialarbetare på plats utan ansvaret för utredningarna ligger på andra socialarbetare som är internt omflyttade inom den sociala sektorn.

Anmälningarna om utredningar kring barnskyddsfrågor strömmar in, ifjol handlade det om 900 större och mindre utredningar. I år har antalet minskat en aning men antalet är fortfarande stort.

Personalen har lämnat in en skriftlig anmälan

Personalen vid familjeservicecentralens enhet för bedömning av servicebehov har lämnat in en skrivelse om de missförhållanden som råder på grund av bristen på behörig personal.

Den första bedömningen ska enligt lag göras inom sju dagar och en utredning ska vara klar inom tre månader. För tillfället överskrids tidsramen i många fall.

- När personalsituationen är sådan att de inte hinner göra undersökningarna i tid ska en så kallad orosanmälan göras. Vi har diskuterat det gemensamt och därför tog jag också upp det i nämnden, säger tf social-och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström.

Rapportering två gånger i året till THL

Två gånger i året ska en rapportering om behandlingstiderna för utredningar av barnskyddsärenden ske till THL, Instititutet för hälsa och välfärd.

Nu i april är det dags för rapportering och i jämförelse med den förra rapporten i höstas har läget försämrats ordentligt i Jakobstad.

- I höstas fungerade vår enhet för bedömning av servicebehovet väl, nu när det är dags för följande rapportering i april är det inte nån god statistik, säger Carola Lindén som är chef för socialomsorgen.

Anledningen är mycket enkel, det finns tre legitimerade socialarbetare på enheten som får utföra bedömningarna. Till sin hjälp har de socialhandledare. Strax efter den förra rapporteringen i höstas till THL försämrades läget drastiskt.

För tillfället finns ingen ordinarie socialarbetare på enheten, två har bytt jobb och den tredje är moderskapsledig. Vikarier har inte gått att få och enheten är beroende av en socialarbetare från en annan enhet.

Vi har jättestora svårigheter att rekrytera, det är nästan omöjligt att få folk ens till ordinarie tjänster och helt omöjligt att få vikarier.

Carola Lindén

Den svåra arbetssituationen har också lett till sjukskrivningar bland socialhandledarna. De har utsatts för ett hårt tryck när de inte har kunnat ha pararbete med socialarbetarna.

- Är man under en längre tid utsatt för ett stort arbetstryck så mår man inte bra i den situationen.

- Vi hinner inte behandla anmälningarna inom den lagstadgade tiden och det är ingen rolig situation att ha det på det här viset. Risken för straffpåföljder är överhängande hela tiden.

Lagen ändrades 2016

Lagstiftningen ändrades 2016 och innebär bland annat att kraven höjdes på dem som gör bedömningarna. De måste göras av en socialarbetare med högre högskoleexamen.

Tidigare kunde socialhandledarna med yrkeshögskoleexamen vikariera som socialarbetare men det är inte längre möjligt efter lagändringen.

- Det här har avsevärt försvårat arbetssituationen. Vi har jättestora svårigheter att rekrytera, det är nästan omöjligt att få folk ens till ordinarie tjänster och helt omöjligt att få vikarier.

Utredningsenheten har drygt 5,5 personer i tjänst. Ingen av de tre ordinarie socialarbetarna är i tjänst för tillfället, det finns bara inhoppare från andra enheter.

Två socialhandledare är i tjänst men också på den sidan har sjukfrånvaro försvårat läget..

Fler tvåspråkiga socialarbetare behövs

Carola Lindén säger att det som behövs är att fler socialarbetare utbildas.

Den raka utbildningsvägen på svenska är via Svenska social-och kommunalhögskolan i Helsingfors och magistersutbildning vid Helsingfors universitet.

Det här räcker uppenbarligen inte till eftersom det är brist på legitimerade socialarbetare.

Åbo Akademi i Vasa samarbetar med Åbo universitet sedan ett år tillbaka och Chydenia i Karleby med Jyväskylä universitet om den här typen av utbildning men då gäller det att ha sådana kunskaper i finska att man klarar av studierna.

- Jag tror att många är intresserade i gymnasieåldern men i den åldern kanske de saknar insikt om att det är socialarbetare med pol.mag examen man måste bli och den behörigheten som krävs för att kunna arbeta som legitimerad socialarbetare.

Ingen absolut brist på socialarbetare enligt Svenska social-och kommunalhögskolan

Svenskspråkiga socialarbetare utbildas i princip vid Svenska social-och kommunalhögskolan i Helsingfors. Där är synen på arbetsmarknadssituationen i Österbotten en annan än på fältet i Jakobstad.

Prorektor Helena Blomberg-Kroll anser att läget i ett nationellt perspektiv inte ser speciellt problemfyllt ut. Det utesluter enligt henne inte att det finns kommuner som kan ha rekryteringssvårigheter.

- Speciellt i kommuner med ganska få socialarbetare är utgångsläget lite sårbart. Redan en obesatt tjänst kan leda till problem, säger Helena Blomberg-Kroll.

Enligt Blomberg-Kroll visar nationella undersökningar att rekryteringssvårigheter inte kan lösas enbart med eller främst genom att utbilda allt fler. Svårigheterna beror på andra faktorer enligt henne.

- Man bör satsa på arbetsförhållandena och villkor för de anställda, annars söker sig personalen lätt till andra arbetsplatser eller uppgifter än de där behovet i kommunerna kan vara som störst.

Helena Blomberg-Kroll lyfter också fram den utlokaliserade utbildningen i Österbotten.

Hon förväntar sig att 15-20 behöriga socialarbetare utexamineras 2019-2020 och ytterligare 5-10 österbottningar från utbildningen i Helsingfors.

Åbo Akademi i Vasa samarbetar med Åbo universitet

Åbo Akademi i Vasa samarbetar sedan i höstas med Åbo universitet om utbildning av socialarbetare. Det här är ett egentligen ett nygammalt samarbete som fungerade när Åbo Akademis socialpolitiska utbildning fanns i Åbo.

Samarbetet lades ner när socialpolitiken flyttade till Vasa men har nu återupptagits på nytt i höstas.

Enligt avtalet från ifjol kan tio studerande tas in för biämnesstudier i socialt arbete vid Åbo universitet. Huvudämnet bör vara socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa.

Intagningen sker på våren under det första studieåret, Åbo universitet väljer på basen av betyg och ett motivationsbrev ut de studerande som får den här utbildningen. Det första året antogs sex studerande, inte tio.

- En orsak kan vara att de studerande som inledde sina studier i socialpolitik hösten 2017 inte visste om att den här möjligheten skulle dyka upp våren 2018. De som sökt in i år är medvetna om den här möjligheten, säger Fredrika Nyqvist som är docent och lektor i socialpolitik vid ÅA i Vasa.

Det mesta av studierna i socialt arbete på kandidatnivå kan ske på distans från Vasa medan man på den fördjupade nivån måste tillbringa mera tid i Åbo för så kallade klinikstudier.

Sammanlagt handlar det om ett par terminer enligt Fredrika Nyqvist.

Försiktig marknadsföring tillsvidare

Avtalet med Åbo universitet gäller tillsvidare men från Åbo Akademis sida har man varit försiktig med marknadsföringen än så länge. Behoven är stora i kommunerna i Svenskfinland, det står däremot klart.

- Det hänger på goodwill från ett annat universitet och därför är det kanske svårt med alltför offensiv marknadsföring, säger Mikael Nygård som är professor i socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa.