Patienternas egna diagnoser stjäl mottagningstid och skrämmer upp dem: "Jag säger strängt nej till googling då någon just insjuknat allvarligt"

När den egna hälsan krånglar händer det att man genast uppsöker "Doktor Google". På nätet kan man hitta bra och saklig information - men också hemskheter som man gärna förblivit omedveten om.

Man kanske också kollar på exempelvis den elektroniska tjänsten Omaolo ifall man kan vänta och se tiden an eller om man genast bör uppsöka läkare.

Patienter uppmanas alltså till egen aktivitet - och väl framme på läkarmottagningen presenterar patienten sedan eventuellt en egen diagnos med förslag på hur åkomman ska behandlas.

Det kan vara förvirrande för patienten om diagnosen inte tas emot med öppna armar av läkaren.

- En del patienter kommer till mottagningen med ett utprintat ark med namnet på sin förmodade sjukdom, vilka undersökningar som bör göras och hur sjukdomen ska behandlas. Det kan vara ett hårt arbete för läkaren att försöka övertyga patienten om att hen har fel, säger medicine doktor Hannu Halila, vice verksamhetsledare vid Läkarförbundet.

Patienten utgår ofta förståeligt nog från att hen drabbats av det värsta alternativet som föreslås på nätet

― Hannu Halila, Läkarförbundet

Har det blivit vanligare att patienter "vet" vad som felas dem?

- Ja, det ökar hela tiden. Det är utan tvekan ”Dr. Google” som står bakom detta. På ett sätt är det bra att patienten är intresserad av sin egen status och sina besvär. Och söker information.

Så vad är problemet?

- Problemet är att det finns mycket opålitlig information på nätet, som kan orsaka onödig oro hos patienten. Alla tänkbara diagnosalternativ orsakar onödig oro. Patienten utgår ofta förståeligt nog från att hen drabbats av det värsta alternativet som föreslås, säger Halila.

- Det är också ett problem om en stor del av mottagningstiden går åt till att läkaren försöker slå hål på förhandsuppfattningarna.

"Man ska inte googla om man just fått en allvarlig diagnos"

Läkare måste i mötet med patienten snabbt ta ställning till många faktorer. Dit hör exempelvis eventuell hypokondri och syndrom gällande självförvållade symptom.

Patientens sjukdomshistoria är relevant, liksom den närmaste släktens dito. Med mera.

- Det jag ibland gör är att muntligen förbjuda eller strängt rekommendera att patienter som nyligen fått en allvarlig kronisk sjukdom eller cancer inte ska googla, för då skrämmer de ofta bara upp sig och de kan få helt snedvriden info, säger en specialistläkare i inre medicin som jobbar på sjukhus.

Läkaren brukar i stället säga till patienten att kliniken ger pålitlig information i tryckt form eller namn på tillförlitliga webbsidor när patienten väl är redo att läsa på om sin sjukdom.

"Det kan gå en och en halv mottagningstid till argumentering"

Läkare tvingas alltså ibland argumentera ordentligt med patienter som vet vad de vill och är övertygade om att de har rätt - men de ska samtidigt lyssna på patientens egna reflektioner.

Mottagningstiden är vanligtvis 20 minuter - med det kan också vara fråga om endast en kvart.

Tidsbristen är något som såväl patienter som läkare kritiserat mycket i Finland.

Tidsbristen inom skolmedicinen anges ibland som orsak till att någon patient tar till så kallade alternativa eller kompletterande vårdformer.

En 30-årig hälsocentralläkare som Svenska Yle talat med säger att hon inte känner sig ifrågasatt eller hotad av att patienten tar reda på saker före mottagningen.

Om patienten har bestämt sig för att hen vill ha någon viss undersökning trots att det inte är medicinskt indicerat så kan det gå oproportionerligt mycket tid åt att prata om det

― Hälsocentralläkare

Däremot kan det gå mycket tid åt till att diskutera det här.

- Om patienten har bestämt sig för att hen vill ha någon viss undersökning trots att det inte är medicinskt indicerat så kan det gå oproportionerligt mycket tid åt att prata om det. I sådana fall är det bra om läkaren kan förklara och motivera sina val att till exempel låta bli att undersöka något just då, och att patienten på så sätt kan känna sig trygg i beslutet.

Läkaren tycker att det är viktigt att en läkare ska kunna motivera beslutet på ett sätt som patienten förstår.

- Men ibland har det gått en och en halv mottagningstid åt till att debattera, och både patienten och jag har varit missnöjda efteråt. Då känns det som att jag misslyckats med att motivera mina beslut och bibehålla patientens förtroende.

"Problem uppstår då någondera parten låser sig vid en ståndpunkt"

- Jag har aldrig upplevt det som tidsspill utan är glad för att patienten sätter sig in i sin egen diagnos, vård och alternativ så man kan ha en bra och konstruktiv diskussion, säger den 37-åriga sjukhusläkaren som specialiserat sig på inre medicin.

Enligt läkaren uppstår det problem egentligen först ifall den ena parten låser sig och inte är öppen för dialog.

Jag har aldrig upplevt det som tidsspill utan är glad för att patienten sätter sig in i sin egen diagnos, vård och alternativ så man kan ha en bra och konstruktiv diskussion

― Sjukhusläkare

- Som att min trötthet nog beror på hypotyreos (underfunktion i sköldkörtel, red. anm.), lågt ferritin (järnbrist) eller någon annan modefluga som mindre seriösa medier spottar ur sig. Det slukar en massa resurser av hälsovården.

Statiner nämner läkaren som ett annat exempel:

- Då jag jobbade på hälsocentral pågick en antistatinkampanj och många patienter avslutade då sin medicinering - eller vägrade påbörja statiner. Då hade vi flera diskussioner dagligen på mottagningen.

Fortfarande finns det en hel del statinskepsis, säger läkaren.

- Men, det var ju inte så att de googlat utan de hade sett på Yle, säger läkaren.

Folk har lärt sig att kräva service

Läkarförbundet har inte undersökt inom vilka enheter inom hälsovården som patienter oftast presenterar egna diagnoser, men enligt fältet förekommer fenomenet mera inom den öppna vården än på sjukhus, säger Halila.

Och inom den öppna vården är det troligen vanligare på den privata sidan och inom arbetshälsovården, där det finns mycket aktiva och informationssökande patienter - och människor som är vana att kräva service.

Patienter eller deras anhöriga misstänker ju ofta att det är fråga om inbesparingar (åtminstone inom den offentliga sektorn) om läkaren inte vill skicka patienten till undersökning, är det endast fråga om pengar?

- Det är absolut inte alltid en fråga om inbesparingar om en läkare nekar en patient en undersökning. Det är läkaren som med hjälp av sin kunskap och erfarenhet ska se till att skattebetalarens pengar används till undersökningar som faktiskt behövs om man är på en kommunal mottagning, säger hälsocentralläkaren.

Om undersökningens resultat inte leder till någon förändring i vården lönar det sig enligt läkaren inte att undersöka.

- Det lönar sig ju inte heller att ta sköldkörtelprover på alla som varit trötta i ett par dagar eftersom tröttheten för det mesta går om av sig själv. Då är det bättre att vänta och se och sedan ta noggrannare blodprover om symptomen håller i sig vecka efter vecka.

Det är lättare för läkaren om hen vet vad det är patienten är rädd för och varför hen gärna vill bli undersökt mera

― Hälsocentralläkare

Enligt läkaren är det förståeligt att det känns skönt att hitta en diagnos åt sig som förklarar varför man känner sig på ett visst sätt.

- Men då är det bättre att säga det högt på mottagningen, för då kan ofta läkaren lugna patienten om det är så att symtomen inte alls tyder på till exempel cancer. Det är lättare också för läkaren om hen vet vad det är patienten är rädd för och varför hen gärna vill bli undersökt mera.

- Då kan man också förklara vad som syns och inte syns i ett blodprov eller på en röntgenbild - om det är det som patienten gärna skulle vilja ha.

Läkarförbundet: En läkare får inte ge efter för omotiverade undersökningskrav

I medier förekommer det reportage där läkare ombeds tala ut om "besvärliga" patienter, som benämns som exempelvis kverulanter och besserwissrar.

Patienter låter förstå att de har kontakter högt upp i samhällshierarkin, att de kan vålla problem för en samarbetsovillig läkare, och så vidare.

Läkare bör dock enligt de etiska reglerna gällande växelverkan med patienten iaktta följande:

Patientens sjukdomsbeteende kan vara svårfattlig eller hen kan ha orealistiska förväntningar på läkaren och medicinvetenskapen. Patienten litar inte alltid på läkarens diagnos och vårdförslag utan kan kräva remiss till vidare undersökningar.

Om läkaren anser att patientens krav är medicinskt omotiverade är det läkarens uppgift att förklara varför tilläggsundersökningar inte ger mervärde och se till att patienten uppfattat saken korrekt, heter det i de etiska råden.

Läkaren ska inte försöka klara sig ur en situation genom att utsätta patienten för medicinskt omotiverade tilläggsundersökningar.

Ibland har patientens önskan inget med hälsan att göra - det händer till och med att läkare känner sig så hotade att de skriver ut minsta möjliga dos av önskat narkotiskt preparat för att hålla en aggressiv patient lugn.

Jämlikt möte mellan två människor - men ojämbördigt rent medicinsk

Om växelverkan mellan läkaren och patienten haltar kan felet enligt Läkarförbundet finnas hos bägge parter.

Ett möte mellan en patient och en läkare är osymmetriskt i fråga om medicinskt kunnande, men å andra sidan är det jämlikt som ett möte mellan två människor. Läkaren måste vara införstådd med bägge nivåerna och se till att de befinner sig i balans. En etiskt bra växelverkan reulterar också i kliniskt bra resultat. En fungerande växelverkan lämnar hos patienten en känsla av att hen har blivit hörd och bemött.

Läkarna måste alltså balansera mellan snabb diagnos och övervård.

Det är med andra ord inte ändamålsenligt att ta bilder av alla huvudvärkspatienter och alla med sjuka ryggar. Förutom att onödiga och upprepade röntgenundersökningar kostar pengar kan de eventuellt skada patienten.

Det finns risk för att patienten tror att läkaren håller på att missa något, trots att läkaren kanske nog redan tänkt tanken men uteslutit det

― Hälsocentralläkare

- Läkare har tillgång till pålitliga databaser och den senaste evidensbaserade forskningen och har utbildats till att både tolka patientens symptom kritiskt och tillämpa den vård/undersökningar som behövs. Vi lär oss vad som är vanligt och när man ska misstänka något mer ovanligt/allvarligt. Det finns alltså risk att patienten tror att läkaren håller på att missa något, trots att läkaren kanske nog redan tänkt tanken men uteslutit det, säger hälsocentralläkaren.

Tusentals anmälningar om patientskador årligen

Alltid lyckas inte vården på önskat sätt.

Tillsynsmyndigheten Valvira tar årligen ställning till tusentals anmälningar om patientskador. Patientskador rapporterade från såväl hälsocentraler, jourmottagningar och specialsjukvården.

Omkring 20 procent av de fall som resulterat i ersättning för patienten gällde fördröjd diagnos. Diagnosen kom med dröjsmål oftast i fråga om frakturer, tumörer och skador i senor och muskler.

I sjukdomar som framskrider långsamt har fördröjd diagnos sällan någon inverkan på sjukdomsförloppet, men i vissa fall kan det ha allvarliga - till och med fatala konsekvenser.

Då Valvira utvärderar vårdverksamhet utreds bland annat om läkaren undersökt patienten på ett tillräckligt och ändamålsenligt sätt, ställt diagnosen på medicinska, allmänt godkända grunder och genomfört vården och dess uppföljning utan att äventyra patientsäkerheten samt på adekvata medicinska grunder.

I de fall Valvira ingripit i verksamheten hos läkare som ordinerat så kallad atypisk vård har beslutet om att begränsa yrkesrättigheterna baserat sig på den fara som läkarna enligt dessa grunder ha åsamkat.

Enligt Valvira bör det noteras att patienten inte alltid själv kan känna till allvarliga risker med vården. Även mycket riskfyllda vårdåtgärder kan på kort sikt kännas fungerande för patienten, och skadeeffekterna komma fram först med tiden.

Källor: Terveyskeskusten lääkäritilanne 2018, Lääkärin etiikka/Läkarförbundet, Valvira